Danmarks statsminister

Danmarks statsminister
Danmarks statsvapen
Nuvarande Mette Frederiksen sedan 27 juni 2019
Titel	Excellens
Residens	Marienborg
Säte	Christiansborg i Köpenhamn
Utses av	Danmarks monark[1]
Underställd	Folketinget
Mandatperiod	Ingen begränsning
Förste innehavare	Adam Wilhelm Moltke
Inrättat	22 mars 1848
Webbplats	Statsministeriet

Danmarks statsskick
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlag
Danmarks rikes grundlag
Lagstiftande makt
Folketinget
Monarken
Verkställande makt
Monarken
Regeringen
Statsministern
Ministerier
Dömande makt
Domstolsväsen
Administrativ indelning
Regioner
Kommuner

Danmarks statsminister är landets regeringschef. Statsministern leder Danmarks regering och måste erhålla stöd i Folketinget, för att kunna kvarstå i ämbetet i enlighet med parlamentarismens principer som är inskrivna i Danmarks rikes grundlag.^[1]

Ämbetet har officiellt funnits sedan 22 mars 1848, men kan spåras tillbaka till 1676, då Frederik Ahlefeldt utnämndes till storkansler.

Mette Frederiksen är Danmarks statsminister sedan 27 juni 2019.

Bakgrund

Från 1676 till 1730 hade Danmarks högste icke-kunglige regeringstjänsteman titeln Storkansler. Under resten av 1700-talet och första halvan av 1800-talet, fram till avskaffandet av det kungliga enväldet 1848, kallades ämbetet Danmarks minister för statsärenden, eller i dagligt tal statsminister.

Det danska statsministerämbetet av dags dato tar sin början den 22 mars 1848 vid kung Fredrik VII:s utnämning av Adam Wilhelm Moltke i den så kallade marsministären.^[2] Danmark gick från envälde till konstitutionell monarki när kung Fredrik VII den 5 juni 1849 undertecknade Danmarks Riges Grundlov.^[3] Titeln för ministärens främste minister var då premiärminister (danska: premierminister), vilken också användes i 1849 års grundlag.

Parlamentarismens de facto genombrott i Danmark skedde 1901, något som i efterhand har benämnts som systemskiftet 1901.^[4] Den så kallade "påskekrisen" 1920, då kung Kristian X avskedade statsminister Carl Theodor Zahle, blev dock en tillfällig återgång i kunglig maktutövning som kungen tvingades back ifrån och parlamentarismen skrevs slutligen in i grundlagen 1953.^[5]

Titeln konseljpresident (danska: konseilspræsident) användes även som titel för statsministern, och i Fællesforfatningen 1855 (gemensam grundlag för Danmark och hertigdömenena Schleswig och Holstein) var det den officiella titeln. När 1915 års grundlag trädde i kraft 1918, hade titeln för regeringschefen ändrats till statsminister, liksom i de övriga nordiska länderna Norge och Sverige.

Till skillnad för övriga danska ministrar fick regeringschefen ett eget ministerium, Statsministeriet, först 1914. Innan dess, liksom i många år därefter, hade regeringschefen även i tillägg en portfölj som fackminister, som varierade från respektive ämbetsinnehavare.^[6]

Helle Thorning-Schmidt blev 2011 den första kvinnan på befattningen som statsminister.^[7]

Ämbetsuppgifter

Statsministern och regeringen utnämns av monarken, och enligt den sedvana som uppkommit sedan demokratins genombrott är det ledaren för det parti som har starkast stöd i Folketinget som utses till statsminister. Ifall regeringen förlorar en misstroendeomröstning måste statsministern antingen avgå, tillsammans med hela regeringen, eller be monarken att upplösa Folketinget och utlysa nyval.

Statsministern är de facto att betrakta som landets verkliga ledare. Genom 1900-talet så har statsministerns ställning i grundlagen stärkts, främst genom grundlagsrevisionen 1953.^[6]

Statsministern, regeringen och ministrarna styr formellt alltjämt i monarkens namn, som enligt Danmarks rikes grundlag innehar den högsta verkställande makten i landet.^[1] Grundlagens §§ 12-13 fastslår emellertid att makten följer med ansvaret och eftersom monarken är fri från ansvar så kan regeringsmakten enbart utövas genom ministrarna eftersom det är dem som är ansvariga.^[1]

Statsministern har också möjlighet att upplösa Folketinget och utlysa nyval, vilket han eller hon måste göra senast fyra år efter det senaste valet.^[10]

Statsministern har ingen politisk makt över självstyret i Danmarks autonoma regioner Färöarna och Grönland, vilket å andra sidan Folketinget har. Alla lagar som stiftas av de färöiska och grönländska riksdagarna måste ratificeras av Folketinget.

Bland statsministerns specifika ansvar ingår:

• Frågor rörande Rigsfællesskabet, dvs förhållandet mellan Danmark, Färöarna och Grönland
• Frågor rörande monarkin
• Frågor rörande pressen liksom stats- och författningsrätt
• Fördelning av ministerportföljernas uppdelning och ansvarsområden
• Utnämningar och entlediganden av ministrar

Statsministeriet

Statsministeriet är det ministerium som leds av statsministern.^[11] Statsministern liksom Statsministeriet har sitt säte i Christiansborgs slott på Slotsholmen i Köpenhamn.

Residens

Egendomen Marienborg, som är belägen i Kongens Lyngby norr for Köpenhamn, har sedan 1960 fungerat som statsministerns tjänstebostad liksom rekreations- och representationsbostad.^[12]

Lista över Danmarks regeringschefer sedan 1676

Förste minister under kungligt envälde 1676–1848

Dessa var inte i formell mening regeringschefer, eftersom regeringen under enväldets tid leddes av kungen, men hade i praktiken en position som kan liknas vid regeringschefens.

Storkanslerer 1676–1730

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Frederik Ahlefeldt		1623	1676	7 juli 1686
Conrad Reventlow		21 april 1644 i Köpenhamn	26 augusti 1699	21 juli 1708 på sätesgården Clausholm utanför Randers
Christian Christophersen Sehested		22 februari 1666	1708	1721	19 juli 1740
Ulrik Adolf Holstein		14 april 1664	20 juni 1721	17 oktober 1730	21 augusti 1737
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Statsministrar 1730–1848

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Iver Rosenkrantz		5 december 1674 i Rosenholm i Århus	17 oktober 1730	12 maj 1735	13 november 1745 i Rosenholm i Århus
Johan Ludvig Holstein		7 september 1694 på godset Lübz i tyska Mecklenburg	12 maj 1735	29 januari 1763[13]
Johan Hartvig Ernst Bernstorff		13 maj 1712 i tyska Hannover	1751	13 september 1770	18 februari 1772 i tyska Hamburg
Johann Friedrich Struensee		5 augusti 1737 i tyska Halle an der Saale	13 september 1770	17 januari 1772 avsatt och fängslad	28 april 1772 i Köpenhamn (avrättad)
Ove Høegh-Guldberg		1 september 1731 i Horsens	17 januari 1772 övertog styrelsen i praktiken vid Struensees avsättning 6 april 1784 formellt utnämnd till posten	14 april 1784 avlägsnad från posten av kronprins Fredrik, när denne övertog styrelsen från sin psykiskt sjuke far	8 februari 1808 på godset Hald i Viborg
Andreas Peter Bernstorff		28 augusti 1735 i tyska Hannover	14 april 1784	21 juni 1797 i Köpenhamn
Christian Bernstorff		3 april 1769 i Köpenhamn	22 juni 1797	1810	18 mars 1835 i Berlin
Frederik Moltke		18 januari 1754 i Odense	1810	1814	4 juli 1836 på Vallø slott i Stevn
Frederik Julius Kaas		24 augusti 1758 i Köpenhamn	1814	1814	11 januari 1827
Joachim Godske Moltke		27 juli 1746 på godset Marienborg på Møn	1814	24 augusti 1818	5 oktober 1818 i Köpenhamn
Ernst Heinrich von Schimmelmann		4 december 1747 i tyska Dresden	1818	1824	9 februari 1831 i Köpenhamn
Otto Joachim Moltke		11 juni 1770 på slottet Amalienborg i Köpenhamn	1824	30 mars 1842	1 februari 1853 i Espe på Fyn
Poul Christian von Stemann		14 april 1764 i Köpenhamn	1842	22 mars 1848	25 november 1855 på godset Herlufsholm i Næstved
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Regeringschefer i en konstitutionell monarki 1848–idag

Premiärministrar 1848–1855

Namn		Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Politisk tillhörighet	Regering	Källor
	Adam Wilhelm Moltke		25 augusti 1785 i Egebjerggård på Fyn	22 mars 1848	27 januari 1852	15 februari 1864 i Köpenhamn	Opolitisk	Moltke I	[14]
								Moltke II
								Moltke III
								Moltke IV
	Christian Albrecht Bluhme		27 december 1794 i Köpenhamn	27 januari 1852	21 april 1853			Bluhme I	[14]
	Anders Sandøe Ørsted		21 december 1778 i Rudkøbing på Langeland	21 april 1853	12 december 1854	1 maj 1860 i Köpenhamn		Ørsted	[14]
	Peter Georg Bang		7 oktober 1797 i Köpenhamn	12 december 1854	12 oktober 1855			Bang	[14]
Namn		Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Politisk tillhörighet	Regering	Källor

Konseljpresidenter 1855–1918

Namn		Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Politisk tillhörighet	Regering	Källor
	Peter Georg Bang			12 oktober 1855	18 oktober 1856	2 april 1861 i Köpenhamn	Opolitisk	Bang	[14]
	Carl Georg Andræ		14 oktober 1812 i Hjertebjergs prästgård på Møn	18 oktober 1856	13 maj 1857	2 februari 1893 i Köpenhamn		Andræ	[14]
	Carl Christian Hall		25 februari 1812 i Köpenhamn	13 maj 1857	2 december 1859		Nationalliberalerna	Hall I	[14]
	Carl Eduard Rotwitt		2 mars 1812 i Hillerød	2 december 1859	8 februari 1860 i Köpenhamn		Bondevennernes selskab	Rotwitt	[14]
	Carl Christian Hall			24 februari 1860	31 december 1863	14 augusti 1888 i Frederiksberg utanför Köpenhamn	Nationalliberalerna	Hall II	[14]
	Ditlev Gothard Monrad		24 november 1811 i Köpenhamn	31 december 1863	11 juli 1864	28 mars 1887 i Nykøbing på Falster		Monrad	[14]
	Christian Albrecht Bluhme			11 juli 1864	6 november 1865	16 december 1866 i Köpenhamn	Opolitisk	Bluhme II	[14]
	Christian Emil Krag-Juel-Vind-Frijs		8 december 1817 på godset Frijsenborg i Hammels socken i Favrskov i Jylland	6 november 1865	28 maj 1870	12 oktober 1896 på sätesgården Boller i Uths socken i Horsens		Frijs	[14]
	Ludvig Holstein-Holsteinborg		18 juli 1815 på Holsteinborgs slott i Slagelse på Själland	28 maj 1870	14 juli 1874	28 april 1892 i Köpenhamn		Holstein-Holsteinborg	[14]
	Christen Andreas Fonnesbech		7 juli 1817 i Köpenhamn	14 juli 1874	11 juni 1875	17 maj 1880 i Köpenhamn		Fonnesbech	[14]
	Jacob Brønnum Scavenius Estrup		16 april 1825 i Sorø på Själland	11 juni 1875	7 augusti 1894	24 december 1913 på sätesgården Kongsdal i Undløse socken i Holbæk på Själland	Højre	Estrup	[14]
	Tage Reedtz-Thott		13 mars 1839 på Gavnø i Vejlø socken i Næstved	7 augusti 1894	23 maj 1897	27 november 1923 på Gavnø i Vejlø socken i Næstved		Reedtz-Thott	[14]
	Hugo Egmont Hørring		17 augusti 1842 i Köpenhamn	23 maj 1897	27 april 1900	13 februari 1909 i Köpenhamn		Hørring	[14]
	Hannibal Sehested		16 november 1842 i Gudme på Fyn	27 april 1900	24 juli 1901	19 september 1924 i Gudme på Fyn		Sehested	[14]
	Johan Henrik Deuntzer		20 maj 1845 i Köpenhamn	24 juli 1901	14 januari 1905	16 november 1918 i Charlottenlund utanför Köpenhamn	Venstre	Deuntzer	[14]
	Jens Christian Christensen		21 november 1856 i Houen på Jylland	14 januari 1905	12 oktober 1908	19 december 1930 i Hee på Jylland		Christensen I	[14]
								Christensen II
	Niels Neergaard		27 juni 1854 i Ugilt nära Hjørring på norra Jylland	12 oktober 1908	16 augusti 1909			Neergaard I	[14]
	Ludvig Holstein-Ledreborg		10 juni 1839 i Hochberg i tyska Württemberg	16 augusti 1909	28 oktober 1909	1 mars 1912 på godset Ledreborg i Allerslevs socken i Lejre på Själland		Holstein-Ledreborg	[14]
	Carl Theodor Zahle		19 januari 1866 i Roskilde på Själland	28 oktober 1909	5 juli 1910		Radikale Venstre	Zahle I	[14]
	Klaus Berntsen		12 juni 1844 i Eskildstrup på Fyn	5 juli 1910	21 juni 1913	27 mars 1927 i Köpenhamn	Venstre	Berntsen	[14]
	Carl Theodor Zahle			21 juni 1913	20 april 1918		Radikale Venstre	Zahle II	[14]
Namn		Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Politisk tillhörighet	Regering	Källor

Statsministrar 1918–idag

Namn		Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Politisk tillhörighet	Regering	Källor
	Carl Theodor Zahle			21 april 1918	30 mars 1920	3 februari 1946 i Gentofte utanför Köpenhamn	Radikale Venstre	Zahle II	[14]
	Otto Liebe		24 maj 1860 i Köpenhamn	30 mars 1920	5 april 1920	21 mars 1929 i Köpenhamn	Opolitisk	Liebe	[14]
	Michael Petersen Friis		22 oktober 1857 i Odense	5 april 1920	5 maj 1920	24 april 1944 i Köpenhamn		Friis	[14]
	Niels Neergaard			5 maj 1920	23 april 1924	2 september 1936 i Köpenhamn	Venstre	Neergaard II	[14]
								Neergaard III
	Thorvald Stauning		26 oktober 1873 i Köpenhamn	23 april 1924	14 december 1926		Socialdemokratiet	Stauning I	[14]
	Thomas Madsen-Mygdal		24 december 1876 i Mygdal på Hjørring på norra Jylland	14 december 1926	30 april 1929	23 februari 1943 i Köpenhamn	Venstre	Madsen-Mygdal	[14]
	Thorvald Stauning			30 april 1929	3 maj 1942 i Köpenhamn		Socialdemokratiet	Stauning II	[14]
								Stauning III
								Stauning IV
								Stauning V
								Stauning VI
	Vilhelm Buhl		16 oktober 1881 i Fredericia i Vejle på Jylland	4 maj 1942	9 november 1942			Buhl I	[14]
	Erik Scavenius		13 juli 1877 på godset Klintholm på Møn	9 november 1942	29 augusti 1943 (de facto) 5 maj 1945 (de jure)[15]	29 november 1962 i Gentofte utanför Köpenhamn	Opolitisk	Scavenius	[14]
	Departementschefstyret		–	29 augusti 1943 (de facto)	5 maj 1945 (de facto)	–		–
	Vilhelm Buhl			5 maj 1945	7 november 1945	18 december 1954 i Köpenhamn	Socialdemokratiet	Buhl II	[14]
	Knud Kristensen		25 oktober 1880 i Ringkøbing på Jylland	7 november 1945	13 november 1947	29 september 1962 i Humlebæk på Själland	Venstre	Kristensen	[14]
	Hans Hedtoft		21 april 1903 i Århus på Jylland	13 november 1947	30 oktober 1950		Socialdemokratiet	Hans Hedtoft I	[14]
	Erik Eriksen		20 november 1902 i Ringe på Fyn	30 oktober 1950	30 september 1953	7 oktober 1972 i Esbjerg på Jylland	Venstre	Erik Eriksen	[14]
	Hans Hedtoft			30 september 1953	29 januari 1955 i Stockholm i Sverige		Socialdemokratiet	Hans Hedtoft II	[14]
	Hans Christian Hansen		8 november 1906 i Århus på Jylland	1 februari 1955	19 februari 1960 i Köpenhamn			H.C. Hansen I	[14]
								H.C. Hansen II
	Viggo Kampmann		21 juli 1910 i Frederiksberg utanför Köpenhamn	21 februari 1960	3 september 1962	3 juni 1976 i Köpenhamn		Viggo Kampmann I	[14]
								Viggo Kampmann II
	Jens Otto Krag		15 september 1914 i Randers på Jylland	3 september 1962	2 februari 1968			Jens Otto Krag I	[14]
								Jens Otto Krag II
	Hilmar Baunsgaard		26 februari 1920 i Slagelse	2 februari 1968	11 oktober 1971	2 juli 1989 i Gentofte utanför Köpenhamn	Radikale Venstre	Hilmar Baunsgaard	[14]
	Jens Otto Krag			11 oktober 1971	5 oktober 1972	22 juni 1978 i Skiveren på norra Jylland	Socialdemokratiet	Jens Otto Krag III	[14]
	Anker Jørgensen	(c) Hansjorn, CC BY-SA 3.0	13 juli 1922 i Köpenhamn	5 oktober 1972	19 december 1973			Anker Jørgensen I	[14]
	Poul Hartling		14 augusti 1914 i Köpenhamn	19 december 1973	13 februari 1975	30 april 2000 i Köpenhamn	Venstre	Poul Hartling	[14]
	Anker Jørgensen	(c) Hansjorn, CC BY-SA 3.0		13 februari 1975	10 september 1982	20 mars 2016 i Köpenhamn	Socialdemokratiet	Anker Jørgensen II	[14]
								Anker Jørgensen III
								Anker Jørgensen IV
								Anker Jørgensen V
	Poul Schlüter		3 april 1929 i Tønder på Jylland	10 september 1982	25 januari 1993	27 maj 2021 i Frederiksberg på Själland	Konservative Folkeparti	Poul Schlüter I	[14]
								Poul Schlüter II
								Poul Schlüter III
								Poul Schlüter IV
	Poul Nyrup Rasmussen		15 juni 1943 i Esbjerg på Jylland	25 januari 1993	27 november 2001		Socialdemokratiet	Poul Nyrup Rasmussen I	[14]
								Poul Nyrup Rasmussen II
								Poul Nyrup Rasmussen III
								Poul Nyrup Rasmussen IV
	Anders Fogh Rasmussen		26 januari 1953 i Ginnerup i Grenå på Jylland	27 november 2001	5 april 2009		Venstre	Anders Fogh Rasmussen I	[14]
								Anders Fogh Rasmussen II
								Anders Fogh Rasmussen III
	Lars Løkke Rasmussen		15 maj 1964 i Vejle på Jylland	5 april 2009	3 oktober 2011			Lars Løkke Rasmussen I	[14][16]
	Helle Thorning-Schmidt		14 december 1966 i Rødovre utanför Köpenhamn	3 oktober 2011	28 juni 2015		Socialdemokraterne	Helle Thorning-Schmidt I	[14][17][18]
								Helle Thorning-Schmidt II
	Lars Løkke Rasmussen		15 maj 1964 i Vejle	28 juni 2015	27 juni 2019		Venstre	Lars Løkke Rasmussen II Lars Løkke Rasmussen III	[14][19][20]
	Mette Frederiksen		19 november 1977 i Aalborg	27 juni 2019			Socialdemokratiet	Frederiksen I Frederiksen II	[14][21][22]
Namn		Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Politisk tillhörighet	Regering	Källor

Se även

• Finlands statsminister
• Islands statsminister
• Norges statsminister
• Sveriges statsminister

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Danmarks statsminister, 16 januari 2024.

Noter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Danmarks statsminister.
• (danska) Statsministeriet