Danmarks regering
Danmarks statsskick | |
Denna artikel ingår i en artikelserie | |
Grundlag | |
---|---|
Danmarks rikes grundlag | |
Lagstiftande makt | |
Folketinget | |
Monarken | |
Verkställande makt | |
Monarken | |
Regeringen | |
Statsministern | |
Ministerier | |
Dömande makt | |
Domstolsväsen | |
Administrativ indelning | |
Regioner | |
Kommuner |
Danmarks regering utför de exekutiva funktionerna i Danmark. Det är monarkens uppgift att utnämna en statsminister baserat på de folkvalda representanterna i Folketinget. Monarken utser i praktiken alltid den som har bredast stöd i parlamentet till statsminister, vilket bekräftas genom en så kallad støtteerklæring (förtroendeomröstning) i Folketinget.
Liksom i andra parlamentariska system är den verkställande makten – alltså regeringen – direkt ansvarig inför Folketinget. Danmark tillämpar principen om negativ parlamentarism, det vill säga regeringen kan inte sitta kvar om en majoritet av församlingen i Folketinget motsätter sig regeringen. Det är en av orsakerna till att Danmark ofta haft minoritetsregeringar.
Ministerier
I Danmark är den verkställande makten fördelat mellan ett antal regeringsdepartiment kallat ministerier. Antalet departiment är inte fastställt i lag. Varje ministerium har en minister som är enskilt ansvarig och fungerar som dess chef. Antalet ministrar regleras inte i lag utan är helt upp till statsministern. Ministrarna är i teorin likställda och får inte fatta beslut inom andra ministrars ansvarsområden, däremot åtnjuter statsministern en särställning: han är primus inter pares (”främst bland likar”). Statsministern är den som leder regeringens arbete och är den officiella regeringschefen. Danmark har ingen tradition av viceministrar eller andra underordnade ministrar.
Tillsättning och regeringstyper
Statsministern utses av Folketinget på förslag av monarken. Statsråden utses av statsministern, därefter underställs regeringen i sin helhet för godkännande av Folketinget genom støtteerklæring (förtroendeomröstning). För att hitta statsministerkandidaten bedömer monarken vilken kandidat som har bredast stöd i den parlamentariska församlingen.[1] Ministrarna i den kommande regeringen har i regel en parlamentarisk förankring men det finns inget som tvingar statsministern att välja bland Folketingets ledamöter. Varje minister är enskilt ansvarig och fungerar som chef inom respektive ministerium uppdraget avser.[2]
Regeringen är direkt underställd Folketinget. Danmark tillämpar principen om negativ parlamentarism: I det fall en majoritet av parlamentet motsätter sig regeringen kan inte regeringen sitta kvar. Principen är en av orsakerna varför Danmark ofta haft minoritetsregeringar.[3] För att bli invald i Folketinget krävs endast 2 procent av valmanskårens avlagda röster, vilket har medfört att det i Danmarks parlament finns väldigt många småpartier. Konsekvenserna av detta är att det varit svårt att blida majoritetsregeringar och därför har regeringshistorien präglats av koalitionsregeringar, minoritetsparlamentarism och täta regeringsskiften.[4]
Om regeringen består av ett eller flera partier (koalitionsregering) som tillsammans har 90 eller fler folketingsmandat, är regeringen en majoritetsregering. Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen alltid behöver stöd för sina propositioner i Folketinget, behöver en minoritetsregering alltid stöd från minst ett annat parti, ett så kallat stödparti. Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering. Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering. Senast Danmark hade en samlingsregering var under Andra världskriget när Danmark var ockuperat av Nazityskland. Till skillnad från Sverige ingick Danmarks kommunistiska parti i regeringsunderlaget medan Sveriges kommunistiska parti hölls utanför.
Nuvarande regering
Regeringen Frederiksen II är Danmarks nuvarande regering, och leds av statsminister Mette Frederiksen. Det är en koalitionsregering bestående av Socialdemokratiet, Venstre och nybildade Moderaterne.
Ministären
Totalt ingår 23 ministrar i regeringen, varav elva från Socialdemokratiet, sju från Venstre och fem från Moderaterne.
Ämbete | Minister | Tillträdde | Avgick | Parti | |
---|---|---|---|---|---|
Statsminister | Mette Frederiksen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Vice statsminister (inte separat ministerpost) | Jakob Ellemann-Jensen | 15 december 2022 | 6 februari 2023 | Venstre | |
Troels Lund Poulsen | 6 februari 2023 | 1 augusti 2023 | Venstre | ||
Jakob Ellemann-Jensen | 1 augusti 2023 | 23 oktober 2023 | Venstre | ||
Troels Lund Poulsen | 23 oktober 2023 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | ||
Försvarsminister | Jakob Ellemann-Jensen | 15 december 2022 | 6 februari 2023 | Venstre | |
Troels Lund Poulsen[n 1] | 6 februari 2023[5] | 1 augusti 2023 | Venstre | ||
Jakob Ellemann-Jensen | 1 augusti 2023 | 22 augusti 2023 | Venstre | ||
Troels Lund Poulsen | 22 augusti 2023 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | ||
Utrikesminister | Lars Løkke Rasmussen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
Finansminister | Nicolai Wammen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Ekonomiminister | Troels Lund Poulsen | 15 december 2022 | 9 mars 2023 | Venstre | |
Stephanie Lose[n 2] | 9 mars 2023[6] | 1 augusti 2023 | Venstre | ||
Troels Lund Poulsen | 1 augusti 2023 | 22 augusti 2023 | Venstre | ||
Jakob Ellemann-Jensen | 22 augusti 2023 | 23 oktober 2023 | Venstre | ||
Troels Lund Poulsen | 23 oktober 2023 | 23 november 2023 | Venstre | ||
Stephanie Lose | 23 november 2023 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | ||
Inrikes- och hälsominister | Sophie Løhde | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | |
Justitieminister | Peter Hummelgaard | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Kulturminister | Jakob Engel-Schmidt | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
Näringsminister | Morten Bødskov | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Minister för utvecklingssamarbete och global klimatpolitik | Dan Jørgensen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Miljöminister | Magnus Heunicke | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Arbetsmarknadsminister | Ane Halsboe-Jørgensen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Barn- och utbildningsminister | Mattias Tesfaye | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Minister för invandring och integration | Kaare Dybvad Bek | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Skatteminister | Jeppe Bruus | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Livsmedels-, jordbruks- samt fiskeminister | Jacob Jensen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | |
Kyrkominister, landsbygdsminister och minister för nordiskt samarbete | Louise Schack Elholm | 15 december 2022 | 23 november 2023 | Venstre | |
Morten Dahlin | 23 november 2023 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | ||
Transportminister | Thomas Danielsen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | |
Minister för forskning och högre utbildning | Christina Egelund | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
Social- och bostadsminister | Pernille Rosenkrantz-Theil | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Jämställdhets- och digitaliseringsminister | Marie Bjerre | 15 december 2022 | 23 november 2023 | Venstre | |
Mia Wagner | 23 november 2023 | 7 december 2023 | Venstre | ||
Marie Bjerre | 7 december 2023 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | ||
Äldreminister | Mette Kierkgaard | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
Minister för klimat-, energi- och försörjning | Lars Aagaard | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne |
Ministärer och regeringar
Regeringar från 1848 till idag
I diagrammet nedan framställs regeringsperioderna från 1848 till idag för de olika regeringsbildarna (diagrammet visar alltså inte varje enskild regeringsbildning). Uppdelningen är efter ideologisk färg där konservativa regeringar (i olika varianter) har mörkblå färg, liberala ljusblå, socialistiska/socialdemokratiska röd och socialliberala grön. I det fall ideologisk riktning är okänd eller politiskt parti inte är vid makten anges färgen som gul.
Officiella regeringar
Danmarks regeringar namnges enligt regeringsbildarens namn. Mellan åren 1848 till 1941 kallades regeringarna för ministärer men efter 1942 används termen regering. När regeringarnas namn består av akronymer kommer regeringsbildarens partis beteckning först följt av varje parti efter storleksordning.
Färgkoder: | Center-vänster: Socialistisk / Socialdemokratisk | Center: Socialliberal | Center: Liberal / De Nationalliberale | Center-höger: Konservativ / moderat | Obunden / oklart |
---|---|---|---|---|---|
Vid koalitionsregering anger färgen statsministerns partitillhörighet. |
Inofficiella regeringar
Scavenius regering slutade sitt arbete 29 augusti 1943 men var formellt regering fram till 5 maj 1945. I praktiken sköttes rikets förvaltning av ministeriernas chefer medan Frihedsrådet allt mer kom att framträda som en alternativ regering.
"Regering" | Period | Parti(er) | Notering | |||
Departementschefstyret | 29 augusti 1943 – 5 maj 1945 | Ämbetsmannaledd | ||||
Danmarks frihedsråd | 29 augusti 1943 – 5 maj 1945 | Danmarks Kommunistiske Parti, Dansk Samling, diverse motståndsorganisationer | Frihedsrådet |
Referenser
- Fotnoter
- ^ ”Regering” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Jura/Danmarks_statsforfatning/regering?highlight=regeringer. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Minister” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Samfund/Moderne_demokrati_og_konstitutionelt_monarki/mindretalsregering. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Mindretalsregering” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Samfund/Moderne_demokrati_og_konstitutionelt_monarki/mindretalsregering. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Danmarks Historia”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/danmark/historia?i_h_word=majoritetsregering. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Danmarks försvarsminister Jakob Ellemann-Jensen är sjukskriven”. https://www.newsoresund.se/danmarks-forsvarsminister-jakob-ellemann-jensen-ar-sjukskriven/. Läst 2 maj 2023.
- ^ ”Stephanie Lose bliver ny minister”. https://nyheder.tv2.dk/politik/2023-03-09-stephanie-lose-bliver-ny-minister. Läst 2 maj 2023.
- ^ ”Regeringer siden 1848” (på danska). Statsministeriet. http://www.stm.dk/_a_1620.html. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Påskekrisen”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/p%C3%A5skekrisen. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Påskekrisen” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Danmarks_geografi_og_historie/Danmarks_historie/Danmark_1849-1945/P%C3%A5skekrisen_1920. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Det røde kabinet” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Danmarks_geografi_og_historie/Danmarks_historie/Danmark_efter_1945/det_r%C3%B8de_kabinet. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Det røde kabinet” (på danska). Venstres Webbskola. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070807192446/http://skoleweb.venstre.dk/index.php?id=1991. Läst 5 november 2010.
- Tryckta källor
- Poul, Dam (1997) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem snart 150 år (3). Århus: Aros. Libris 7532972. ISBN 87-7003-553-9
- Knud, Tågholt; Poul Dam (1971) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem mere end 100 år (1). Århus: Aros. ISBN 87-7003-204-1
- Knud, Tågholt; Poul Dam (1971) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem mere end 100 år (1). Århus: Aros. Libris 446946. ISBN 87-7003-204-1
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Thomas Madsen-Mygdal (født 24. december 1876, død 23. februar 1943), dansk statsminister fra 14. december 1926 til 30. april 1929.
Författare/Upphovsman: World Economic Forum, Licens: CC BY-SA 2.0
Poul Schlüter, Prime Minister of Denmark (cropped from original)
Konseilspræsident og Udenrigsminister: J.H. Deuntzer - politician -
Carl Edvard Rotwitt (2. marts 1812 i Hillerød –8. februar 1860) var en Dansk politiker. Rotwitt valgtes allerede til folketinget i 1849, og sad der til sin død. Han var konseilspræsident 1859-1860 i spidsen for Ministeriet Rotwitt
Ludvig Henrik Karl Herman Holstein-Holsteinborg, (18. juli 1815 på Holsteinborg - 28. april 1892) var en dansk lensgreve og politiker (konseilspræsident).
Danish Prime Minister Hilmar Baunsgaard (left) during a visit to the US in 1970 with President Richard Nixon
Författare/Upphovsman: News Oresund, Licens: CC BY 3.0
Danish Social Democratic Party leader Mette Frederiksen speaks at the People's Meeting in Allinge on Bornholm
Kjeld Thor Tage Otto Reedtz-Thott, (13. marts 1839 - 27. november 1923) var en dansk politiker. Konseilspræsident 7. august 1894 - 23. maj 1897.
Poul Hartling, Prime Minister of Denmark (1973 – 1975) and United Nations High Commissioner for Refugees (1978 – 1985)
Klaus Berntsen (12. juni 1844 - 27. marts 1927) var en dansk politiker og højskolemand. Han var konseilspræsident fra 1910 til 1913.
Christian Emil Greve Krag-Juel-Vind-Frijs, (født 8. december 1817 på Frijsenborg død 12. oktober 1896, var en dansk godsejer og politiker.
Peter Georg Bang, (P.G. Bang) (7. oktober 1797 – 2. april 1861), jurist, politiker og minister.
Viggo Kampmann (21 July 1910–3 June 1976) was the leader of the Danish Social Democrats and Prime Minister of Denmark from 19 February 1960 until 3 September 1962. Note: This official photo of Prime Minister Viggo Kampmann was taken in 1960; PD status in Denmark since 2010
Jens Christian Christensen (J.C. Christensen; J.C. udtales som I.C.) (21. november 1856 - 19. december 1930. Dansk politiker.
Författare/Upphovsman: Mogens Engelund, Licens: CC BY-SA 3.0
Helle Thorning-Schmidt, Danish politician from Socialdemokratiet
Carl Christopher Georg Andræ, danish politician,
Hugo Egmont Hørring (født 17. august 1842 i København - død 13. februar 1909), dansk konseilspræsident (23. maj 1897 - 27. april 1900).
Författare/Upphovsman: Supermarketstein, Licens: CC BY-SA 3.0
Poul Nyrup Rasmussen, tidl. statsminister (1993-2001) og formand for Socialdemokratiet (1992-2002)
Thorvald August Marinus Stauning (26. oktober 1873 - 3. maj 1942), Søn af Karetmager P.A. Stauning og hustru f. Hansen. Dansk socialdemokratisk politiker. Han blev den første danske, socialdemokratiske statsminister.
Carl Julius Otto Liebe (født 24. maj 1860, død 21. marts 1929). Dansk jurist og statsminister fra 30. marts 1920 til 5. april 1920.
(c) Hansjorn, CC BY-SA 3.0
Former prime minister and minister of foreign affairs of Denmark Anker Jørgensen.
- Photographed during a statement regarding Helle Degn, who was first female member of Danish Folketing to celebrate 25 years of membership.
Lars Lokke Rasmussen
Författare/Upphovsman: Fabio Pozzebom/ABr, Licens: CC BY 3.0 br
Brasília - O primeiro-ministro da Dinamarca, Anders Fogh Rasmussen, fala à imprensa após encontro com o presidente Lula.
Johan Ludvig (Louis) Carl Christian Tido Holstein, lensgreve til Ledreborg, (født 10. juni 1839 i Hochberg i Württemberg, død Ledreborg 1. marts 1912). Holstein var konseilspræsident fra 16. august til 28. oktober 1909 og forsvarsminister fra 18. oktober til 28. oktober 1909. Ministeriet Holstein-Ledreborg var desuden den første mindretalsregering i Danmark.
Niels Thomasius Neergaard (27. juni 1854 - 2. september 1936). Dansk politiker og historiker, konseilspræsident fra 1908 til 1909 og statsminister fra 1920 til 1924.
Christen Andreas Fonnesbech, (7. juli 1817 -17. maj 1880) var en dansk politiker.Han var konseilspræsident fra juli 1874 til juni 1875.
Hans Christian Svane Hansen (November 8, 1906 – February 19, 1960), often known as H. C. Hansen or simply H. C., was a social democrat and Prime Minister of Denmark from 29 January 1955 to 19 February 1960 as the head of the Cabinet of H. C. Hansen I and II. Before becoming Prime Minister, H. C. Hansen also served as Finance Minister in the Cabinet of Hans Hedtoft I and Foreign Minister in the Cabinet of Hans Hedtoft II.
Carl Theodor Zahle (født 19. januar 1866, død 3. februar 1946), dansk konseilspræsident fra 28. oktober 1909 til 5. juli 1910 og igen fra 21. juni 1913 til 29. marts 1920. Fra 21. april 1918 tituleredes regeringschefen i Danmark statsminister.
Jacob Brønnum Scavenius Estrup
Michael Petersen Friis(født 22. oktober 1857, død 24. april 1944). Dansk embedsmand og statsminister fra 5. april 1920 til 5. maj 1920.
Erik Julius Christian Scavenius (1877-1962)
Erik Eriksen (November 20, 1902 - October 7, 1972) is a former Prime Minister of Denmark (1950 - 1953)