Danilo Kiš

Danilo Kiš
Född	22 februari 1935[1][2][3] Subotica, Serbien
Död	15 oktober 1989[1][2][3] (54 år) Paris[4]
Begravd	Förtjänstfulla medborgares gränd vid Belgrads nya begravningsplats[5]
Medborgarskap	Socialistiska federativa republiken Jugoslavien och Kungariket Jugoslavien
Utbildad vid	filologiska fakulteten vid Belgrads universitet, 1958 Belgrads universitet
Sysselsättning	Författare[6], poet, manusförfattare
Utmärkelser
NIN-priset (1972)[7][8] Andrićpriset (1983) Riddare av Arts et Lettres-orden (1984) Preis der SWR-Bestenliste (1988)
Namnteckning
Webbplats	kis.org.rs/
Redigera Wikidata

Danilo Kiš (kyrilliska: Данило Киш, Danilo Kisj, född 22 februari 1935 i Subotica, Jugoslavien (idag Serbien), död 15 oktober 1989 i Paris, Frankrike) var en jugoslavisk och serbisk författare av ungersk, judisk och serbisk härkomst som tillbringade största delen av sitt liv i Frankrike.

Kiš började studera litteratur vid Belgrads universitet efter andra världskriget i vilket han förlorat en stor del av sin släkt, hans far dog i Auschwitz. Samtidigt arbetade han som översättare från franska och ungerska till serbiska. Därefter var han dramaturg vid den avantgardiska teatern Atelje 212 i Belgrad. Senare arbetade han som lektor i Strasbourg, Bordeaux och Lille, innan han flyttade till Paris. I Paris dog han 1989 av cancer och begravdes i Belgrad.

Bibliografi

• Mansarda: satirična poema, 1962 (roman)
• Psalam 44, 1962 (roman)
• Bašta, pepeo (Trädgård, aska), 1965 (roman)
• Rani jadi: za decu i osetljive (Tidiga sorger), 1970 (novellsamling)
• Peščanik (Timglaset), 1972 (roman)
• Po-etika, 1972 (essä)
• Po-etika, knjiga druga, 1974 (intervjuer)
• Grobnica za Borisa Davidoviča: sedam poglavlja jedne zajedničke povesti (En grav för Boris Davidovitj), 1976 (novellsamling)
• Čas anatomije, 1978 (roman)
• Noć i magla, 1983 (drama)
• Homo poeticus, 1983 (essäer och intervjuer)
• Enciklopedija mrtvih (De dödas encyklopedi), 1983 (novellsamling)
• Gorki talog iskustva, 1990 (intervjuer)
• Život, literatura, 1990 (intervjuer och essäer)
• Pesme i prepevi, 1992 (poesi)
• Lauta i ožiljci, 1994 (novellsamling)
• Skladište, 1995 (texter)
• Varia, 1995 (essäer, artiklar och noveller)
• Pesme, Elektra, 1995 (poesi)

Utgivet på svenska

• Trädgård, aska (översättning Mårten Edlund, granskning mot serbo-kroatiska origalet Nils-Åke Nilsson, 1983)
• En grav för Boris Davidovitj (översättning Adolf Dahl, 1985)
• Timglaset (översättning Barbara Lönnqvist, 1986)
• De dödas encyklopedi (översättning Barbara Lönnqvist, 1988)
• Tidiga sorger (översättning Barbara Lönnqvist, 2003)

Priser och utmärkelser

I Jugoslavien:

• NIN-priset, 1972
• Ivan Goran Kovačić-priset, 1977
• Ivo Andrić-priset, 1984
• Skender Kulenović-priset, 1984
• Avnojpriset, 1988

I Frankrike:

• Grand aigle d'or de la ville de Nice, 1980

I Tyskland:

• Preis des Literaturmagazins, 1988

I Italien:

• Premio di Trevere, 1988

I USA:

• Bruno Schulz-priset, 1989

Externa länkar

• Webbsida tillägnad till Danilo Kiš (serbiska)
• www.danilokis.org
• Artikel om Kiš och Borges (engelska)

Referenser