Daniel Kahneman

Daniel Kahneman
Daniel Kahneman, 27 januari 2009.
Född5 mars 1934[1][2][3]
Tel Aviv, Israel
Död27 mars 2024 (90 år)
Manhattan[4][5], USA
Medborgare iIsrael och USA
Utbildad vidHebreiska universitetet i Jerusalem, filosofie kandidat,
University of California, Berkeley, masterexamen,
Hebrew University Secondary School
SysselsättningPsykolog, essäist, universitetslärare, nationalekonom, författare
ArbetsgivareHebreiska universitetet i Jerusalem (1961–1977)
Center for Advanced Study in the Behavioral Sciences (1972–1973)
University of British Columbia (1978–1986)
University of California, Berkeley (1986–1993)
Princeton University (1993–2024)
MakaAnne Treisman
(g. 1978–2018, makas/makes död)[6]
PartnerBarbara Tversky (2020–2024)
Utmärkelser
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 2002
Se lista
Webbplatskahneman.scholar.princeton.edu
Redigera Wikidata

Daniel Kahneman, född 5 mars 1934 i Tel Aviv, död 27 mars 2024,[7] var en israelisk-amerikansk psykolog som 2002 belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, för sitt arbete om psykologisk ekonomi.[8] Han tog sin akademiska grundexamen vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och kom sedan via ett stipendium till University of California där han avlade sin doktorsexamen. Daniel Kahneman är känd för sin forskning inom exempelvis beslutsfattande, riskbedömning och människans rationalitet. Han anses vara en av grundarna till det fält som kallas beteendeekonomi (eng. behavioral economics).[9] Kahneman anses höra till de mest inflytelserika psykologerna i världen och hans forskning har haft ett stort inflytande inom en mängd olika områden utöver psykologi, till exempel nationalekonomi, politik och medicin.[10]

Kahneman var under senare år professor emeritus i psykologi vid Princeton University. 2011 utkom han med boken Thinking, fast and slow som snabbt blev en bästsäljare och utsågs till en av årets bästa böcker av The Wall Street Journal, The Economist och The New York Times Book Review.[11] Boken sålde inom kort i över en miljon exemplar världen över och hyllades som "ett mästerverk" och "ett landmärke inom samhällsvetenskapen".[12] 2012 gavs boken ut i svensk översättning av Pär Svensson med titeln Tänka, snabbt och långsamt på Volante förlag.[13]

Bibliografi (urval)

  • Tänka, snabbt och långsamt (Thinking, Fast and Slow, 2011), svensk översättning 2012 (Volante förlag)[13]
  • Brus: (Noise, 2021) (tillsammans med Olivier Sibony och Cass R. Sunstein), svensk översättning 2021 av Pär Svensson (Volante förlag)

Utmärkelser

  • APA Award for Distinguished Scientific Contributions to Psychology, 1982[14]
  • William James Fellow Award, 1989[15]
  • Fellow of the Econometric Society, 1993[16]
  • Howard Crosby Warren Medal, 1995[17]
  • Clarivate Citation Laureates, 2002[18]
  •  Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, med Vernon L. Smith, 2002[19]
  • Grawemeyer Award, 2003[20]
  • Hedersdoktor vid Würzburgs universitet, 2004[21][22]
  • Kampé de Fériet Award, 2006[23]
  • Hedersdoktor vid Sorbonne-universitetet i Paris, 5 juli 2006[24]
  • APA Award for Lifetime Contributions to Psychology, 2007[25]
  • Leontief-priset, 2010[26]
  • Talcott Parsons Prize, 2011[27]
  • Bloomberg Markets 50 Most Influential, 2011
  • Distinguished Fellow of the American Economic Association, 2011[28]
  • Bloomberg Markets 50 Most Influential, 2012
  • Weltwirtschaftlicher Preis, 2012[29][30]
  •  Presidentens frihetsmedalj, 2013[31]
  • Hedersdoktor vid Yale University, 2014[32]
  •  Israelpriset
  • Fellow of the Cognitive Science Society
  • Hedersdoktor vid HEC Paris[33]
  • Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
  • Fellow of the Society of Experimental Psychologists

[Redigera Wikidata]

Se även

Referenser

  1. ^ SNAC, Daniel Kahneman, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Daniel Kahneman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Daniel Kahneman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.timesofisrael.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ läst: 27 mars 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
  7. ^ https://www.washingtonpost.com/obituaries/2024/03/27/daniel-kahneman-dead/ (engelska)
  8. ^ ”Daniel Kahneman - psykologen som prisas i ekonomi”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/naringsliv/daniel-kahneman-psykologen-som-prisas-i-ekonomi_74683.svd. 
  9. ^ ”Daniel Kahneman - Autobiography”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2002/kahneman.html. 
  10. ^ ”Daniel Kahneman: Behavioral economics founder”. TED - Speaker profiles. http://www.ted.com/speakers/daniel_kahneman.html. 
  11. ^ ”Thinking, Fast and Slow”. Macmillan. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121028193912/http://us.macmillan.com/thinkingfastandslow/DanielKahneman. 
  12. ^ ”Thinking, Fast and Slow: the 'landmark in social thought’ going head to head with Fifty Shades of Grey”. The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/culture/books/9397849/Thinking-Fast-and-Slow-the-landmark-in-social-thought-going-head-to-head-with-Fifty-Shades-of-Grey.html#. 
  13. ^ [a b] ”Ny bok: Tänka, snabbt och långsamt”. Volante förlag. http://www.volante.se/blogg/ny-bok-tanka-snabbt-och-langsamt/. 
  14. ^ Daniel Kahneman and Amos Tversky: Award for Distinguished Scientific Contributions. (på engelska), American Psychological Association, läs online, läst: 27 mars 2024.[källa från Wikidata]
  15. ^ William James Fellows (på engelska), Association for Psychological Science, läs online, läst: 27 mars 2024.[källa från Wikidata]
  16. ^ Fellows of the Econometric Society (på engelska), Econometric Society, läs online, läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.sepsych.org .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  19. ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2002, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 13 januari 2021.[källa från Wikidata]
  20. ^ 2003 – Daniel Kahneman and Amos Tversky (på engelska), läs online, läst: 27 mars 2024.[källa från Wikidata]
  21. ^ Daniel Kahneman neuer Ehrendoktor der Uni Würzburg (på tyska), Würzburgs universitet, 20 juli 2004, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  22. ^ Blick in das eigene Innere (på tyska), Main-Post, 27 juli 2004, läs online.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, ipmu.lip6.fr , läst: 27 mars 2024.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, www.pantheonsorbonne.fr .[källa från Wikidata]
  25. ^ Award for Outstanding Lifetime Contributions to Psychology (på engelska), American Psychological Association, läs online, läst: 27 mars 2024.[källa från Wikidata]
  26. ^ Leontief Prize winners address our well-being in times of crisis (på engelska), Tufts University, 17 mars 2010, läs online, läst: 13 januari 2021.[källa från Wikidata]
  27. ^ läs online, www.amacad.org , läst: 27 mars 2024.[källa från Wikidata]
  28. ^ Daniel Kahneman, Distinguished Fellow 2011 (på engelska), American Economic Association, läs online, läst: 27 mars 2024.[källa från Wikidata]
  29. ^ Preisträgerinnen und Preisträger (på tyska), Kiel Institut für Weltwirtschaft, läs online, läst: 13 januari 2021.[källa från Wikidata]
  30. ^ läs online, www.ifw-kiel.de .[källa från Wikidata]
  31. ^ Daniel Kahneman, Nobel laureate who upended economics, dies at 90 (på engelska), The Washington Post, läs online, läst: 27 mars 2024.[källa från Wikidata]
  32. ^ Yale awards 12 honorary degrees at 2014 graduation, YaleNews, 19 maj 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  33. ^ HEC Honoris Causa Daniel Kahneman Passes Away (på engelska), HEC Paris, 2 april 2024, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
1969–1975
Frisch, Tinbergen (1969) · Samuelson (1970) · Kuznets (1971) · Hicks, Arrow (1972) · Leontief (1973) · Myrdal, Hayek (1974) · Kantorovitj, Koopmans (1975)
1976–2000
Friedman (1976) · Ohlin, Meade (1977) · Simon (1978) · Schultz, Lewis (1979) · Klein (1980) · Tobin (1981) · Stigler (1982) · Debreu (1983) · Stone (1984) · Modigliani (1985) · Buchanan (1986) · Solow (1987) · Allais (1988) · Haavelmo (1989) · Markowitz, Miller, Sharpe (1990) · Coase (1991) · Becker (1992) · Fogel, North (1993) · Harsanyi, Nash, Selten (1994) · Lucas (1995) · Mirrlees, Vickrey (1996) · Merton, Scholes (1997) · Sen (1998) · Mundell (1999) · Heckman, McFadden (2000)
Från 2000
Akerlof, Spence, Stiglitz (2001) · Kahneman, Smith (2002) · Engle, Granger (2003) · Kydland, Prescott (2004) · Aumann, Schelling (2005) · Phelps (2006) · Hurwicz, Maskin, Myerson (2007) · Krugman (2008) · Ostrom, Williamson (2009) · Diamond, Mortensen, Pissarides (2010) · Sargent, Sims (2011) · Roth, Shapley (2012) · Fama, Hansen, Shiller (2013) · Tirole (2014) · Deaton (2015) · Hart, Holmström (2016) · Thaler (2017) · Nordhaus, Romer (2018) · Banerjee, Duflo, Kremer (2019) · Milgrom, Wilson (2020) · Card, Angrist, Imbens (2021) · Bernanke, Diamond, Dybvig (2022) · Goldin (2023)
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Nobel prize medal.svg
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
Israel Prize Ribbon.svg
Författare/Upphovsman: רונאלדיניו המלך, Licens: CC BY-SA 4.0
Israel Prize Ribbon
Daniel Kahneman (3283955327) (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: nrkbeta, Licens: CC BY-SA 2.0
<a href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/no/" rel="noreferrer nofollow"></a>This work by <a href="http://nrkbeta.no" rel="noreferrer nofollow">nrkbeta.no</a> is licensed under a <a href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/no/" rel="noreferrer nofollow">Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Norway License</a>.Permissions beyond the scope of this license may be available at <a href="http://nrkbeta.no/cc/" rel="noreferrer nofollow">http://nrkbeta.no/cc/</a>.
Presidential Medal of Freedom (ribbon).svg
Författare/Upphovsman: SaluteVII, Licens: CC BY-SA 4.0
Presidential Medal of Freedom (ribbon)