Daniel Finch, 2:e earl av Nottingham
Daniel Finch, 2:e earl av Nottingham | |
Född | 2 juli 1647[1][2] London |
---|---|
Död | 1 januari 1730[1][2] (82 år) Burley, Storbritannien |
Medborgare i | Kungariket Storbritannien |
Sysselsättning | Politiker |
Befattning | |
Ledamot av Englands parlament Ledamot av Englands parlament 1680–1681, Lichfield Storbritanniens minister för norra departementet Storbritanniens minister för norra departementet Storbritanniens minister för södra departementet Kronrådets lordpresident Storbritanniens minister för södra departementet Ledamot av Englands parlament 1681, Lichfield Ledamot av Englands parlament 1661–1679, Great Bedwyn (1673–1679) Förenade kungarikets marinminister (1681–1684) | |
Politiskt parti | |
Tories | |
Maka | Essex Rich (g. 1674–)[3][4] Anne Finch, hertiginna av Nottingham (g. 1685–)[3][4] |
Barn | Lady Henrietta Finch[5] Essex Finch[5] Lady Mary Finch (f. 1677)[5][3] Daniel Finch, 8:e earl av Winchilsea (f. 1689)[5] William Finch (f. 1691)[3] Charlotte Finch (f. 1693)[5][3] Henry Finch (f. 1694)[5][3] John Finch (f. 1695)[5] Edward Finch-Hatton (f. 1697) Isabella Finch (f. 1700) Lady Mary Finch (f. 1701)[5][3] Lady Elizabeth Finch (f. 1704)[5][3] |
Föräldrar | Heneage Finch[3] Elizabeth Harvey[5][3] |
Utmärkelser | |
Fellow of the Royal Society Strumpebandsorden | |
Redigera Wikidata |
Daniel Finch, 2:e earl av Nottingham, 7:e earl av Winchilsea, född den 2 juli 1647, död den 1 januari 1730, var en brittisk politiker, son till Heneage Finch, 1:e earl av Nottingham, far till Daniel Finch, 8:e earl av Winchilsea, William Finch och Edward Finch-Hatton.
Finch invaldes 1679 i underhuset, intog 1682 vid faderns död dennes plats i överhuset, där han fick stort inflytande som ledare för de strängt högkyrkliga tories, vilka misstrodde Jakob II:s romaniserande planer. Vid 1688 års revolution gjorde han ett försök att rädda tronen åt Jakobs son under ett regentskap,[6] men fogade sig snart och var 1688-93 kung Vilhelms statssekreterare för krigsärenden.
Samma ämbete innehade han 1702-04 under Anna, men utträngdes sistnämnda år genom whigs växande inflytande. Åren 1714-16 var Nottingham under Georg I lordpresident i dennes råd, men nödgades sedan avgå på grund av sitt försök att utverka mildare behandling av de jakobitiska pärer, som var invecklade i 1715 års resning. Han blev 1729 genom arv även earl av Winchilsea.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Finch, 4. Daniel F., 2:e earl af Nottingham, 1904–1926.
Noter
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6r21m5d, omnämnd som: Daniel Finch, 2nd Earl of Nottingham, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, genealogics.org person-ID: I00005402, omnämnd som: Daniel Finch, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] The Peerage person-ID: p2418.htm#i24177, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ ”Haag den 10 Decemb.”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 24 december 1688.
|