Danaholmen

Danaholmen är en ö som ligger utanför Göta älvs mynning i Göteborg. Den ligger i Danafjorden som nordligaste ön i Göteborgs södra skärgård. Storleken är cirka 100 x 150 m. Den är annorlunda än de intilliggande öarna eftersom den är gräsbevuxen samt består av grus och morän och inte klippor som de andra. Ön är del av ett fågelskyddsområde tillsammans med Klåveskär, Vasskären och Harstensbådan.

På Danaholmen finns fyra fornlämningar, i form av tre äldre sjömärken och en ödekyrkogård.

Historik

Ön omnämns för första gången, i handskriften KB B 59 med Äldre Västgötalagen från 1280-talet, som Danæ holmbær, dvs. ”danernas holme”. Under 1600-talet kallades ön Danmark eller Danmark lilla. Det senare namnet förvanskades till Danska liljan, och så hette ön fram till andra hälften av 1900-talet, då namnet Danaholmen åter kom i bruk. [1]

Efter att en gränsläggning mellan Danmark och Sverige har beskrivits med de två kungarna, de deltagande tolv männen från skilda landskap och platserna för sex satta gränsstenar (även kallad Landamäre 1) följer: ”Danaholmen är delad i tre lotter. En lott äger Uppsalakungen, en annan äger danskarnas kung, en tredje äger Norges kung.” [2] Efter Lindquist (1941) har uppfattningen varit att dessa meningar bör höra samman med en mera detaljrik lista som återfinns längre fram i handskriften. Denna lista förtecknar drygt etthundra platser som markerar gränserna runt Västergötland och Dalsland med början i Danaholmen.[3]

En uppfattning är att tredelningen beslöts på det trekungamöte som troligen hölls i Kungahälla (nuvarande Kungälv) år 1101. [4] Å andra sidan anses det numera att under vikingatiden sträckte sig Västergötland och Sverige inte längre nedför Göta älv än till Nödinge och att det var först under 1200-talets första del som Utlanden, dvs. häraderna Vättle, Sävedal och Askim samt en del av Hisingen lades till Sverige, som därmed nådde fram till Västerhavet. [5] Detta talar för att Danaholmens tredelning inte bör ha skett förrän efter denna förändring. Dock har Olsson visat att Danaholmen saknas i Kung Valdemar jordeboks lista över Hallands gräns (1231), vilket antyder att Danaholmen saknar relevans som gränsmärke mellan Sverige och Danmark.[6]

Uppfattningen att de tre nordiska kungarna skulle ha gått iland på den lilla holmen på tiohundratalet och ingått ett gränsavtal, ”Danaholmsfördraget”, anses numera grunda sig på ett missförstånd. De tre kungarna träffades visserligen regelbundet på olika platser vid Göta älvs mynning under niohundra- och tiohundratalen, [7] men det finns ingenting som tyder på att de någonsin skulle ha gått i land på den lilla Danaholmen. Det åsyftade gränsavtalet, Landamäri, ingicks bara mellan den svenske och den danske kungen. [8]

Noter

  1. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, sid. 147 f Svenskt ortnamnslexikon, sid. 58
  2. ^ Handskrift KB B 59 fol. 40r. Se Wiktorsson del II sid. 161.
  3. ^ Lindquist, Ivar (1941): Västgötalagens litterära bilagor: medeltida svensk småberättelsekonst på poesi och prosa. Skrifter utgivna av Vetenskapssocieteten i Lund, 0347-1772 ; 26. Lund: Gleerup
  4. ^ Hafström sid 50-52.
  5. ^ Olsson, Gunnar. - Sverige och landet vid Göta älvs mynning under medeltiden.. – 1953
  6. ^ Olsson, Gunnar - Sverige och landet vid Göta älvs mynning under medeltiden, sid 12 - 1953
  7. ^ Nils Ahnlund, Nordiska konungamöten, Nordens kalender 1936
  8. ^ Lindquist; se vidare artikeln Danaholmsfördraget och där anförd litteratur


Litteratur

  • Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 3, Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg: Dialekt- och ortnamnsarkivet. 1932. Libris 159033 
  • Svenskt ortnamnslexikon. Red Mats Wahlberg. Uppsala 2003.


  • Äldre Västgötalagen och dess bilagor i Cod. Holm. B 59 /utgivna av Föreningen för Västgötalitteratur genom Per-Axel Wiktorsson. - 2011. - ISBN 978-91-978079-2-0
  • Olsson, Gunnar (1953). Sverige och landet vid Göta älvs mynning under medeltiden.. Göteborgs högskolas årsskrift, 99-0161311-6 ; 59(1953):3. Göteborg. Libris 394718 
  • Hafström, Gerhard. - Äldre västgötalagens "landamæri".

Ingår i: Schück Adolf, Stille Åke, Tunberg Sven, red (1942). Historiska studier tillägnade Sven Tunberg den 1 februari 1942. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 8389977  även i Hafström, Gerhard (1984). Rättshistoriska perspektiv : en bukett uppsatser från fem decennier. - (Skrifter / utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, ISSN 0534-2724; Bd 10). sid. 1-21 


  • Lindquist, Ivar (1941). Västgötalagens litterära bilagor: medeltida svensk småberättelsekonst på poesi och prosa. Skrifter / utgivna av Vetenskapssocieteten i Lund, 0347-1772 ; 26. Lund: Gleerup. Libris 447911 


  • Ahnlund, Nils, Nordiska konungamöten. I: Nordens kalender.. Stockholm. 1936. Libris 828839 

Externa länkar