Damião de Góis

Damião de Góis (latiniserad form Damianus a Goes), född 2 februari 1502, död 30 januari 1574, var en portugisisk historiker.

Góis blev 1545 arkivarie och officiell historieskrivare. Motståndare angav honom för inkvisitionen, han häktades 1571 och inspärrades i Batalha kloster, där han slutade sina dagar. Góis var en av sin tids mångsidigaste kulturpersonligheter, en utmärkt stilist, vare sig han skrev på portugisiska eller latin, flärdfri och episkt knapp i sin framställning. Góis hade kontakt med Jean Nicot, för vilken han introducerade tobak, samt Olaus och Johannes Magnus, vilka lämnade honom material till två böcker om Lappland.^[1] Góis viktigaste verk är dock Chronica do felicissimo rei Don Emmanuel (1566-67) och Chronica do principe Dom Joam Rey (1567).

• Svensk uppslagsbok, Malmö 1932