Kommunen är till stor del skogbevuxen. Området präglas av ett sprickdalslandskap med sprickdalssjöar så som en av Sveriges djupaste sjöar, Stora Le. Centrum för kommunens näringsliv är tätorten Ed som också är en känd turistort.
Kommunens befolkning ökade fram till 1990, men har därefter minskat. Sedan åtminstone 1994 har kommunen styrts av borgerliga partier.
Kommunens område motsvarar socknarna: Dals-Ed, Gesäter, Håbol, Nössemark, Rölanda och Töftedal. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Den 8 april 1927 inrättades Eds municipalsamhälle i Dals-Eds landskommun.
Kommunen är till stor del skogbevuxen. Området präglas av ett sprickdalslandskap där berggrunden består av gnejs. En sprickdalssjö i nord-sydlig riktning är Stora Le, en av Sveriges djupaste sjöar som når ett djup på drygt 100 meter. Stora Le har även många ishavsrelikter, organismer som isolerats i sjön efter isavsmältningen. Ett exempel är hornsimpa. Ett annat exempel på vattendrag är Örekilsälven som följer en nordnordöstlig–sydsydvästlig sprickriktning. Vid Gesäter flyter Örekilsälven och Töftedalsån samman. I den lerfyllda dalgången har vackra raviner bildats.
Det finns flera områden I kommunen som anses ha särskilt höga naturvärden. Som exempel kan nämnas en markant, ryggformad israndbildning vid Gillanda. Dals-Ed-komplexet är ett stort område med isälvsdeltan och moränryggar som ingår i det mellansvenska randstråket och bildades under istidens sista kalla skede för omkring 10 500 år sedan.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Dals-Eds kommun
Hela riket
Bebyggelse (2,6 %)
Skog (82,1 %)
Öppen myrmark (3,2 %)
Jordbruksmark (5,7 %)
Övrig mark (6,4 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
Mellan Stora Le och norska gränsen ligger Tresticklans nationalpark som utgörs av ett sprickdalslandskap med omfattande naturskogar, nästan helt opåverkade av modernt skogsbruk.[7] År 2023 fanns, utöver nationalparken, 13 Naturreservat i Dals-Eds kommun.[9]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett område Dals-Eds församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[10]
Antalet mandat i kommunfullmäktige var 41 från valet 1970 till och med valet 2002. Från valet 2006 minskades antalet mandat till 31. Största parti har Centerpartiet varit sedan valet 2010 samt i valen 1970-1991 och 1998-2002. I valet 1994 var Socialdemokraterna och Centerpartiet lika stora men Socialdemokraterna fick fler röster. I valet 2006 var Socialdemokraterna största partiet. Näst största parti har varit Socialdemokraterna i valen 1970-1991, 1998-2002 samt sedan valet 2010. I samtliga kommunval har de borgerliga partierna sammanlagt fått mer än hälften av rösterna.
Sju av åtta av Sveriges riksdagspartier finns representerade i fullmäktige.
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 5 tillhör Centerpartiet, 4 tillhör Socialdemokraterna, 3 tillhör Centerpartiet medan Moderaterna och Kristdemokraterna har 1 ledamot vardera.[15]
Centrum för kommunens näringsliv är tätorten Ed, som ligger mellan sjöarna Stora Le och Lilla Le och vid järnvägen Göteborg–Oslo. Det är också en känd turistort. I början av 2020-talet märktes Polyuretan Technology Sweden (inredningsdetaljer för bilindustrin) och Pyrotek Scandinavia AB (kemikalier) inom industrisektorn. Ett annat företag av betydelse var Sykes Sweden AB (affärstjänster). Kommunen ansvarade för en stor del av arbetstillfällena.[7]
Infrastruktur
Transporter
Från väster mot nordöst genomkorsas kommunen av länsväg 164 och från väster mot sydöst av länsväg 166. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av Norge/Vänerbanan som trafikeras av Vy:s fjärrtåg mellan Oslo och Göteborg med stopp i Ed.
Kommunen har 4 601 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 276:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Dals-Eds kommun 1970–2020[18]
År
Folkmängd
1970
4 986
1975
5 252
1980
5 287
1985
5 362
1990
5 416
1995
5 287
2000
5 047
2005
4 891
2010
4 692
2015
4 799
2020
4 761
Kultur
Kulturarv
Bland kommunens kulturarv finns tre gravfält; Ulleröns gravfält, Ängs gravfält och Hindalebyns gravfält.[9] På Ulleröns gravfält begravdes kremerade människor för mer än tusen år sedan. Gåvor i gravarna visar på norskt inflytande och namnet tyder på att den en gång var helgad åt guden Ull.[19] Ängs gravfält ligger i Ängs naturreservat och utgörs av totalt drygt 30 gravhögar, lika många stensättningar och en domarring.[20] Hindalebyns gravfält består av gravar från vikingatiden.[21]
Ett senare kulturarv är Parsetjärns skans, en befästning som började byggas 1940, samma år som Tyskland invaderade Norge. Syftet med skansen var att hindra tyska trupper från Norge att ta sig ner till Göteborg.[22]
Kommunvapen
Blasonering: En medelst vågskura bildad stam, som delas i grönt och blått, och däröver ett silverne parti att liknas vid en höjd, från vars topp uppstiger en eldslåga.
Vapnet komponerades av Carl Zakariasson och antogs av kommunen 1957. Ej fastställt av Kungl. Maj:t. Det registrerades hos PRV2009 trots att det hade avstyrkts av Riksarkivets heraldiska nämnd eftersom det inte följer heraldikens regler[23].
Källor
Noter
^ [ab] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Notera Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen från Riksantikvarieämbetet behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information. Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.