Dalarnas läns valkrets

Dalarnas läns valkrets (fram till 1997 Kopparbergs läns valkrets) är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal

Åtminstone under perioden 1971–1994 hade valkretsen elva fasta mandat. I riksdagsvalet 2006 var antalet fasta mandat tio. Antalet utjämningsmandat har varierat mellan ett 1970, två 1973–1979, ett 1982–1991 och två 1994. I valet 2006 hade valkretsen tre utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
197019731976197919821985198819911994199820022006201020142018[2]
Kopparbergs länDalarnas län
1111111111111111111010101099

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971–1973

1974–1975/76

1976/77–1978/79

1979/80–1981/82

1982/83–1984/85

1985/86–1987/88

1988/89–1990/91

1991/92–1993/94

1994/95–1997/98

1998/99–2001/02

2002/03–2005/06

2006/07–2009/10

2010/11–2013/14

2014/15–2017/18

2018/19–2021/22

2022/23–2025/26

Första kammaren

Kopparbergs läns valkrets var egen valkrets till första kammaren under hela perioden 1866–1970. Antalet mandat var fem fram till 1874 och höjdes till sex 1875.

Riksdagsledamöter i första kammaren

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

1912–1914

1915–lagtima riksdagen 1919

Urtima riksdagen 1919–1920

1921

1922–1927

1928–1935

1936–1943

1944–1951

1952–1959

1960–1967

1968–1970

Andra kammaren

Kopparbergs läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922–1970. Fram till 1921 var länet indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866–1911 i kretsar med ett mandat vardera.

När de första valen till andra kammaren förrättades 1866 utgjordes landsbygden av Mora, Sofia Magdalena och Vänjans, Orsa, Älvdals samt Särna och Idre tingslags valkrets (i valet 1875 namnändrad till Ovansiljans domsagas valkrets), Leksands, Åls och Bjursås, Rättviks och Ore samt Gagnefs tingslags valkrets (i valet 1875 namnändrad till Nedansiljans domsagas valkrets), Hedemora domsagas valkrets, Falu domsagas valkrets, Grangärde, Norrbärke och Söderbärke tingslags valkrets (i valet 1902 namnändrad till Smedjebackens domsagas valkrets, i valet 1905 ånyo omdöpt till Västerbergslags domsagas valkrets), Malungs, Lima och Äppelbo samt Nås, Järna och Floda tingslags valkrets (i valet 1893 namnändrad till Nås och Malungs tingslags valkrets, i valet 1902 ånyo omdöpt till Nås och Malungs domsagas valkrets).

Från och med extravalet 1887 delades Nedansiljans valkrets i Leksands, Åls och Bjursås tingslags valkrets (i valet 1893 namnändrad till Leksands tingslags valkrets) och Gagnefs samt Rättviks och Ore tingslags valkrets (i valet 1893 namnändrad till Gagnefs och Rättviks tingslags valkrets). Från och med valet 1896 delades även Falu domsagas valkrets i Falu domsagas södra tingslags valkrets och Falu domsagas norra tingslags valkrets.

Länets tre städer vid denna tid, Falun, Hedemora och Säter, utgjorde vid valen 1866–1908 en gemensam valkrets, Falu, Hedemora och Säters valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Kopparbergs län indelades i Kopparbergs läns östra valkrets (med tre mandat), Kopparbergs läns norra valkrets (med tre mandat) och Kopparbergs läns västra valkrets (med fyra mandat, med undantag för ordinarie valet 1914 då antalet mandat var tre). Vid andrakammarvalet 1921 förenades slutligen hela länet till en samlad valkrets. Antalet mandat var tio i valen 1921–1924, nio i valen 1928–1964 och åtta i valet 1968.

Riksdagsledamöter i andra kammaren

1922–1924

1925–1928

1929–1932

1933–1936

1937–1940

1941–1944

1945–1948

1949–1952

1953–1956

1957–vårsessionen 1958

Höstsessionen 1958–1960

1961–1964

1965–1968

1969–1970

Källor

Noter

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ Riksdagens protokoll 1997/98:54 Torsdagen den 22 januari, Sveriges riksdag
  4. ^ Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:72 Måndagen den 2 mars, Sveriges riksdag
  5. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 6 juli 2022.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 16 juni 2022.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 maj 2022.
  8. ^ Riksdagens protokoll 2006/07:22 Torsdagen den 16 november (§ 1), Sveriges riksdag. Läst 31 maj 2022.
  9. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 21 maj 2022.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 11 maj 2022.
  11. ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 6 maj 2022.
  12. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.

Litteratur

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 33–34
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 320