Dalarnas län

Dalarnas län
Län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Dalarnas län tolkat efter dess blasonering.
LandSverige Sverige
LandskapDalarna,
Härjedalen,
Västmanland
RegionRegion Dalarna
Läge60°40′43″N 15°36′2″Ö / 60.67861°N 15.60056°Ö / 60.67861; 15.60056
ResidensstadFalun
AreaRankad 4:e
 - Totalt28 193 km²
FolkmängdRankad 10:e
 - Totalt286 853 (2024-03-31) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt10,2 invånare/km²
Inrättat1634
LandshövdingHelena Höij[2]
Länskod20
Geonames2699767
LänsbokstavW
KartaSCB geodata
Dalarnas läns läge i Sverige.
Dalarnas läns läge i Sverige.
Dalarnas läns läge i Sverige.
Webbplats: dalarna.se

Dalarnas län, före 1 januari 1997 Kopparbergs län (historiskt även Stora Kopparbergs län vars namn syftade på Stora Kopparberget), är ett län i nordvästra Svealand i mellersta Sverige. Det sammanfaller i stort med landskapet Dalarna. Dalarnas län gränsar mot Jämtlands län, Gävleborgs län, Västmanlands län, Örebro län och Värmlands län i Sverige, samt mot Innlandet fylke i Norge. Länet möter Uppsala län i ett gränskors där Gävleborgs län också möter Västmanlands län. Länet har 15 kommuner och tillhör Västerås stift. Residensstad och största kommun är Falun.

Dalarnas läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Dalarnas län har samma vapen som landskapet Dalarna. När vapnet är krönt med kunglig (sluten) krona representerar det länsstyrelsen i länet. Länet har som vänlandskap landskapet Viljandimaa i Estland och Pskov oblast i Ryssland samt samarbetar även med vojvodskapet Lublin i Polen. För historia, geografi och kultur, se artikeln om landskapet Dalarna.

Administrativ historik

Äldre indelning

Den administrativa indelningen var under äldre tider mycket obestämd. Ofta var Dalarna lagt under fogdenVästerås slott, ofta hade det även sin egen fogde. Bergslagerna hade även i detta hänseende en särställning med bergsfogdar, vilka dock var underordnade fogden över Dalarna. Gustav Vasa uppdelade Dalarna, (Tuna län) 1533 på två fögderier. Jämkningar i denna delning skedde senare. Särskilt gjordes under Gustav II Adolf och Kristinas förmyndare försök med inrättande av ett särskilt bergslän, som skulle omfatta Dalarnas och Västmanlands bergslager.

1634 års regeringsform hade emellertid bestämt, att "Dalarna och Kopparbergslagen" skulle utgöra ett särskilt län. Detta omfattade inledningsmässigt inte hela nuvarande länet som 1647 upprättades genom ett kungligt brev.

Gränsförändringar

Den 1 januari 1864 (enligt regeringsbeslut den 13 november 1863) överfördes Hamra kapellag (senare Hamra församling) från Kopparbergs län till Gävleborgs län. Kapellaget hade tidigare tillhört Orsa socken.[3]

Geografi

Växt- och djurliv

I Dalarna är orkidéer, granspira, klockljung, mosippa, smällvedel och såpört fridlysta.[4]

Naturskydd

Dalarna är uppdelat i fyra skötselområden för förvaltning och skötsel av de fyra stora rovdjuren, lo, varg, björn och järv.

Södra

Östra

Västra

Norra

Styre och politik

Administrativ indelning

Kommuner

Kommuner i Dalarnas län

Politik

Politiska majoriteter i Dalarnas län (2022-2026)

Kommuner i Dalarnas län
Kommuner i Dalarnas län
RegionPolitiskt styreAntal mandatKälla
Region Dalarna    S+C+KD+DSP47 av 83[5]
KommunPolitiskt styreAntal mandatKälla
Avesta  S+C21 av 41[6]
Borlänge  S+M32 av 61[7][8]
Falun  S+M32 av 61[9]
Gagnef   C+S+M18 av 35[10]
Hedemora   M+S+MP18 av 35[11]
Leksand    M+S+C+L20 av 41 (minoritet)[12]
Ludvika   S+M+KD26 av 45[13]
Malung-Sälen  S+M24 av 39[14][15]
Mora    C+MOP+M+KD24 av 41[16]
Orsa  C+S18 av 31[17]
Rättvik   C+M+KD20 av 39[18]
Smedjebacken  S+V21 av 35[19]
Säter   S+C+KD19 av 35[20]
Vansbro  S+M14 av 31 (minoritet)[21]
Älvdalen  S+C20 av 35[22]


Ekonomi och infrastruktur

Schisshyttans herrgård cirka nio kilometer nordväst om Smedjebacken

I den södra delen av landskapet har stora delar av ekonomin historiskt haft samband med Bergslagen och bruksnäringen. Detta har där bidragit till bygget av en mängd gods och herrgårdar. Se vidare Lista över slott och herrgårdar i Dalarna. I den norra halvan av landskapet saknades denna koppling, och man levde mest som småbönder.

Skogen och metallhantering har fortsatt att spela stor roll i landskapet in i modern tid. Dessutom har tjänstenäringarna vuxit i betydelse, liksom turismen. Den sistnämnda är främst kopplad till Siljansbygden och fjällområdena i väster (Sälen och Idre).[23]

Befolkning

Demografi

Tätorter

De tio största tätorterna i länet enligt Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015:

NrTätortFolkmängd
(31 december 2018)
1Borlänge&&&&&&&&&&042947.&&&&&042 947
2Falun&&&&&&&&&&038356.&&&&&038 356
3Ludvika&&&&&&&&&&015742.&&&&&015 742
4Mora&&&&&&&&&&012749.&&&&&012 749
5Avesta&&&&&&&&&&012017.&&&&&012 017
6Hedemora&&&&&&&&&&&07605.&&&&&07 605
7Leksand&&&&&&&&&&&06337.&&&&&06 337
8Orsa&&&&&&&&&&&05493.&&&&&05 493
9Smedjebacken&&&&&&&&&&&05287.&&&&&05 287
10Rättvik&&&&&&&&&&&05195.&&&&&05 195

Residensstaden är i fet stil

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Dalarnas län 1750–2020
ÅrFolkmängd
1750
 
96 701
1760
 
104 692
1769
 
109 925
1795
 
119 088
1800
 
122 624
1810
 
118 652
1820
 
122 840
1830
 
134 820
1840
 
138 141
1850
 
151 497
1860
 
166 899
1870
 
175 523
1880
 
190 133
1890
 
197 449
1900
 
217 708
1910
 
233 873
1920
 
254 259
1930
 
249 717
1940
 
248 559
1950
 
267 081
1960
 
286 047
1970
 
277 057
1980
 
286 968
1990
 
289 067
2000
 
278 259
2010
 
277 047
2020
 
287 676
Anm: Källa: SCB - Folkmängd i län 1749–2020.

Se även

Källor

  1. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024”. Statistiska centralbyrån. 14 maj 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2024/. Läst 14 maj 2024. 
  2. ^ ”Helena Höij blir Dalarnas nya landshövding”. Länsstyrelsen i Dalarnas län. 25 augusti 2022. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/om-oss/nyheter-och-press/aktuella-nyheter/nyheter---dalarna/2022-08-25-helena-hoij-blir-dalarnas-nya-landshovding.html. Läst 25 augusti 2022. 
  3. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska central-byråns underdåniga berättelse för åren 1851 med 1855. Andra afdelningen: innehållande Folkmängden den 31 december 1860 inom rikets särskilda administrativa områden, samt efter hushåll eller matlag, kön och civilstånd, jemte vigde par, lefvande födde och aflidne, 1856-1860, församlingsvis.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1864. sid. 73. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1856-1860-andra.pdf. Läst 2 februari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Grälls, Christina 1996: Vägvisare till naturen - Hedemora kommun. Hedemora kommun, miljökontoret
  5. ^ Klart med nytt styre - maktskifte i Region Dalarna 2022-10-14
  6. ^ ”C och S ska styra Avesta”. 13 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/s-och-c-styr-tillsammans-i-avesta. Läst 13 oktober 2022. 
  7. ^ ”Bred uppgörelse i Borlänge – S och M styr tillsammans”. omni.se. 29 september 2022. https://omni.se/bred-uppgorelse-i-borlange-s-och-m-styr-tillsammans/a/onWp7j. Läst 29 september 2022. 
  8. ^ ”S och M ska styra Borlänge: ”Vi står så nära varandra sakpolitiskt””. SVT Nyheter Dalarna. 29 september 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/for-forsta-gangen-nagonsin-s-och-m-ska-styra-tillsammans-i-borlange. Läst 4 oktober 2022. 
  9. ^ ”S och M ska styra tillsammans – även i Falun”. 7 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/s-och-m-kan-komma-att-styra-aven-i-falun. Läst 7 oktober 2022. 
  10. ^ ”Politiska styret oförändrat i Gagnef”. Sveriges Radio. 13 oktober 2022. https://sverigesradio.se/artikel/just-nu-samma-styre-som-forr-kommer-styra-i-gagnef. 
  11. ^ ”Nytt styre klart i Hedemora - S, M och MP styr tillsammans”. 30 november 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/nytt-styre-klart-i-hedemora-s-m-och-mp-styr-tillsammans. Läst 30 november 2022. 
  12. ^ Efter långa väntan – nu är styret i Leksand klart 2022-11-25
  13. ^ Klart: Fyrklövern blir en politisk trio i Ludvika – L hoppar av 2022-10-14
  14. ^ ”Just nu: S och M ska styra Malung-Sälen”. https://sverigesradio.se/artikel/just-nu-s-och-m-ska-styra-malung-salen. Läst 4 oktober 2022. 
  15. ^ Qvicker, Patrik (4 oktober 2022). ”Moderaterna och Socialdemokraterna styr tillsammans i Malung-Sälen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/svt-erfar-s-och-m-styr-tillsammans-i-malung-salen. Läst 4 oktober 2022. 
  16. ^ ”Moraalliansen sitter kvar som styrande majoritet”. https://sverigesradio.se/artikel/moraalliansen-sitter-kvar-som-styrande-majoritet. Läst 21 oktober 2022. 
  17. ^ ”C och S bildar majoritet i Orsa”. 20 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/c-och-s-bildar-majoritet-i-orsa. Läst 20 oktober 2022. 
  18. ^ ”Nygammalt styre i Rättvik: C, M och KD fortsätter vid makten”. 2 november 2022. https://sverigesradio.se/artikel/nygammalt-styre-i-rattvik-c-m-och-kd-fortsatter-vid-makten. Läst 2 november 2022. 
  19. ^ ”S fortsätter styra Smedjebacken tillsammans med V trots egen majoritert”. 4 oktober 2022. https://sverigesradio.se/artikel/s-fortsatter-styra-smedjebacken-tillsammans-med-v-trots-egen-majoritet. Läst 4 oktober 2022. 
  20. ^ ”Klart: S, KD och C ska styra Säter”. 13 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/klart-kd-s-och-c-ska-styra-i-sater. Läst 13 oktober 2022. 
  21. ^ ”Klart: S och M styr i Vansbro - bildar minoritetsstyre”. 6 december 2022. https://sverigesradio.se/artikel/klart-s-och-m-styr-i-vansbro-bildar-minoritetsstyre. Läst 6 december 2022. 
  22. ^ ”S och C fortsätter styra i Älvdalen – Peter Egardt (S) nytt kommunalråd”. 21 oktober 2022. https://sverigesradio.se/artikel/peter-egardt-s-nytt-kommunalrad-i-alvdalen-partiet-styr-med-c. Läst 21 oktober 2022. 
  23. ^ ”Dalarnas län”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dalarnas-l%C3%A4n#n%C3%A4ringsliv. Läst 6 augusti 2019. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Dalarna.svg
Författare/Upphovsman: Brukaraldrigloggain, Licens: CC BY-SA 4.0
Regionen Dalarna indelat i namngivna kommuner
SverigesLän2007Dalarna.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Dalarna läns läge
Schisshyttans herrgård 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Schisshyttans herrgård
Dalarna County.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 2.5