Dakarrallyt

För andra betydelser, se Dakar (olika betydelser).

Dakarrallyt, ursprungligen kallat Paris–Dakar-rallyt, är ett årligt terrängrally för bilar, lastbilar, motorcyklar och fyrhjulingar. Rallyt startades av fransmannen Thierry Sabine 1978 och gick ursprungligen från Paris till Dakar. Sträckan har dock varierat genom åren och mellan 2009 och 2019 ägde tävlingarna rum i Sydamerika. 2020 kördes tävlingen i Saudiarabien där även 2021 års upplaga planeras att genomföras.^[1] Huvuddelen av sträckorna går utanför vanliga vägar, över sanddyner och liknande. Detta gör rallyt mycket krävande för såväl fordon som förare och endast ett fåtal lyckas fullfölja hela rallyt, som varar i cirka två veckor. Tävlingen handlar inte lika mycket om snabbhet som de flesta andra rallyn, utan mer om uthållighet och orienteringskunskaper. Rallyt arrangeras av Amaury Sport Organisation.

Historia

Thierry Sabine under Dakarrallyt den 4 januari 1986. Tio dagar senare omkom han i en helikopterolycka i Mali.

Under år 1977 deltog fransmannen Thierry Sabine i ett rally mellan Abidjan i Elfenbenskusten och Nice i Frankrike. Han körde dock vilse mitt ute i den libyska öknen på sin motorcykel, men blev räddad och kunde återvända till Frankrike. Sabine blev mycket fascinerad av landskapet i den afrikanska öknen och ville dela med sig av upplevelsen till så många som möjligt. Han skapade då ett rally, kallat Paris-Dakar-rallyt, vilket skulle gå från Frankrikes huvudstad Paris, ned genom Algeriet och Agadez i Niger, för att slutligen gå i mål i Dakar, Senegals huvudstad.^[2] Det första rallyt kördes under årsskiftet 1978/1979 och det blev fransk seger i både bil- och motorcykelklassen. Sträckan har sedan varierat genom åren, men fokus har koncentrerats till Afrikaregionen, fram till år 2007. Oroligheter i länder rallyt korsat har vid ett flertal tillfällen varit ett stort problem för arrangörerna. Bland annat har sträckor ställts in eller bytts ut efter hot om terroristattacker, kidnappningar, plundringar samt vid ett tillfälle också minfält.

Den 4 januari 2008 meddelades det att årets tävling, som skulle hållits 5-20 januari 2008, ställdes in på grund av terroristhot i Mauretanien. Några dagar senare kom ett besked om att det fanns planer på att anordna tävlingen i Ungern och Rumänien i maj 2008. Dakarrallyt 2008 ställdes dock in och i stället startade Centraleuropeiska rallyt och Dakarserien. Dakarrallyt hade hållits utan avbrott varje år sedan 1979, men det hade regelbundet lagts fram krav på att ställa in det på grund av säkerhetsrisk och den fara snabbgående fordon utgör för lokalbefolkningarna, men 2008 var första gången kraven gick igenom.^[3]

2009 kördes den 31:a upplagan av Dakarrallyt och den första som inte gick genom Afrika. Rallyt hade istället flyttats till Sydamerika, med länderna Argentina och Chile.^[4]. Tävlingen har därefter gått Sydamerika till och med 2019. 2020 gick tävlingen i Saudiarabien.

Utöver kända rallyförare, som exempelvis Colin McRae, Carlos Sainz och Ari Vatanen, har Dakarrallyt även uppmärksammats efter att flera andra kända personer deltagit i rallyt, bland annat störtloppsåkarna Luc Alphand och Bernhard Russi, affärsmannen Mark Thatcher, Albert II av Monaco och Caroline av Hannover.^[2]

Svenskar i rallyt

Ett flertal svenska förare har deltagit i rallyt genom åren med varierande framgång. Två svenskar har vunnit rallyt, dels föraren Freddy Kottulinsky (1980) och dels kartläsaren Bruno Berglund (1989–1991). Sverige har gjort sig ett namn då flera av de svenska deltagarna som ställt upp i rallyt varit kvinnor. Mest känd är kartläsaren Tina Thörner till den legendariska rallyföraren Colin McRae 2004 och 2005. 2006 kom hon tvåa tillsammans med Nasser Al-Attiyah. 1999/2000 ställde hon upp i rallyt tillsammans med den tyska föraren Jutta Kleinschmidt som slutade på en uppmärksammad tredje plats i rallyt. Andra förare som deltagit är Olle Ohlsson (som fullföljde rallyt och blev förste svensk på motorcykel), Marie Hessel (första skandinaviska kvinna att starta i MC-klassen), Annie Seel, Maria Sandell, P-G Lundmark, Björn Jansson, Lukas Lundin, Thomas Berglund, Henrik Rahm, Ronnie Bodinger, Mikael Berglund och Anders Berglund.

Första gången ett helsvenskt stall ställde upp i bilklassen var 2002 då teamet Håkan Roos och Carl Rosenblad startade med en Toyota. ^[5]

Redan 1983 vann^[6] Hasse Henriksson, Sture Bernhardsson (co-driver) och John Granäng (mekaniker) lastbilsklassen under 10 ton med en Volvo C303 och startnummer 331^[7]. Totalsegrare i lastbilsklassen var en MB. Ytterligare en Volvo C303 (startnr. 330) med Börje Roswall, Carl Johan Almqvist (co-driver) och Ingemar Österberg (mekaniker) startade 1983^[8]. Denna bil bröt dock under den algeriska delsträckan.

Fordon och tävlingsklasser

Dakarrallyt kan delas in i tre olika huvudgrupper, motorcykelklassen- (vilket också inkluderar fyrhjulingar), bilklassen- (allt från buggybyggen till SUV-jeepar) samt lastbilsklass.

Motorcykel

Motorcykelklassen består av tre tävlingsgrupper. I grupp 1, Marathon, tävlar deltagare med motorcyklar som nästan är helt i originalskick med undantag för större bränsletankar, stötdämpare som passar terrängen och så vidare.^[9] Grupp 2 består av ” Super-produktionscyklar” som är betydligt mer modifierade än grupp 1, oftast fabrikstillverkade speciellt för ökenrally^[9] och grupp 3 består enbart av fyrhjulingar. Cylindervolymen ligger på runt 500 cc.^[9] Vanligaste motorcyklar som tävlat i rallyt är Honda, KTM, Yamaha, BMW, Husaberg och Husqvarna Motorcycles. Från och med 2012 är motorcyklarna begränsade till 450 cc.^[10]

Bilklass—T1, T2 och öppen

Bilklassen är för fordon som väger mindre än 3500 kg. I grupp T1 tävlar cross country-fordon som SUV-jeepar med viss modifiering och i T2 tävlar fabrikstillverkade fordon helt anpassade efter ökenrally.^[11] Den öppna klassen är för specialbyggda bilar, så kallat SCORE International, där till exempel Trophy Truck får delta.^[11] Länge var det mest europeiska bilar som tävlade som Renault 4, Land Rover, Range Rover, Mercedes-Benz G, Volkswagen Iltis och Steyr-Puch Pinzgauer, samt japanska tillverkare som Toyota Land Cruiser och Mitsubishi Pajero/Montero. Mitsubishi Pajero/Montero är den bil som vunnit tävlingen flest gånger och vann tävlingen varje år mellan 2001 och 2007.

Allt eftersom rallyts popularitet ökat har fler nya bilmärken introducerats i tävlingen som till exempel Mitsubishi Pajero/Montero, the Volkswagen Race Touareg, the Bowler Wildcat 200, Mercedes Benz M, BMW X5, BMW X3, Hummer H1, Hummer H3, Nissan Navara och Volvo XC90. Andra fordonstillverkare och sällsynta bilmärken i ökenrally som har deltagit efter omfattande ombyggnader av sina bilar är Rolls-Royce, Citroën, Peugeot (405 T16 och 205 T16) samt Porsche. Även flera hemmabyggda fordon har deltagit i rallyt. Mest känd är fransmannen och dakar-veteranen Jean-Louis Schlessers ”sand byggy” som han varit mycket framgångsrik med och även vunnit två Dakarrallyn med.

Lastbilsklass—T4 och T5

Vladimir Chagin, "The Tsar of Dakar", är den mest framgångsrika lastbilsföraren i Dakar.

Till lastbilsklassen räknas fordon som väger mer än 3500 kg och delas in i två huvudkategorier. T4 är för de tävlande lastbilarna medan T5 är riktad till de tävlandes servicelastbilar som följer de olika fordonen under rallyts gång. T4.1 är lastbilar som nästan helt är i originalskick och T4.2 är modifierade lastbilar.^[12]

Flera olika lastbilstillverkare har deltagit I rallyt, bland annat Tatra, LIAZ, Kamaz, Hino, MAN, DAF, Mercedes-Benz, Unimog, Renault Kerax, Scania, Iveco och GINAF.

Kritik

Mali har blivit ökänt för att vara en av världens farligaste länder, vilket den fått mycket kritik för. Sedan start har ett sextiotal personer dött i samband med rallyt, 25 av dessa har varit förare som dött i singelolyckor, men det har även hänt att förare tappat kontrollen över sitt fordon och kört ut bland publiken. Även två helikopterkrascher har förekommit och i en av dessa omkom rallyts grundare, Thierry Sabine.

Arrangörer har tagit hårt på kritiken och har infört flera åtgärder för att hålla ned hastigheterna för de tävlande. I vissa byar har bland annat dolda hastighetskontroller införts där strafftid lagt till de tävlande som kört för snabbt.^[13] Annat är att försvåra orienteringen så att deltagarna måste koncentrera sig mer på att orientera rätt istället för att vinna på hastighet. Fordonen har även utrustats med varningslampor som lyser när de deltagande kommer nära varandra, för att undvika kollisioner.

Sedan 2012 års upplaga har förarna i motorcykelklassen förbjudits köra med motorer större än 450 kubik.^[10] Detta införande har varit kontroversiellt, eftersom flera deltagare själva menar att det inte är till deras fördel.

Segrare

Bil, motorcykel och lastbil

År	Sträcka	Bil		Motorcykel		Lastbil
		Förare Co-driver (Kartläsare)	Bil	Förare	Motorcykel	Förare Co-drivers (Kartläsare)	Lastbil
2022
2021	Jeddah–Ha'il	Stéphane Peterhansel Édouard Boulanger	Mini John Cooper Works Buggy	Kevin Benavides	Honda CRF 450 Rally	Dmitry Sotnikov Ruslan Amkhmadeev Ilgiz Akhmetzianov	Kamaz 43509
2020	Jeddah–Riyadh–Qiddiya	Carlos Sainz Lucas Cruz	Mini John Cooper Works Buggy	Ricky Brabec	Honda CRF 450 Rally	Andrey Karginov Andrey Mokeev Igor Leonov	Kamaz 43509
2019	Lima–Lima	Nasser Al-Attiyah Matthieu Baumel	Toyota Hilux Dakar	Toby Price	KTM 450 Rally	Eduard Nikolaev Evgeny Yakovlev Vladimir Rybakov	Kamaz 43509
2018	Lima–La Paz–Córdoba	Carlos Sainz Lucas Cruz	Peugeot 3008 DKR Maxi	Matthias Walkner	KTM 450 Rally	Eduard Nikolaev Evgeny Yakovlev Vladimir Rybakov	Kamaz 4326-9
2017	Asunción–La Paz–Buenos Aires	Stéphane Peterhansel Jean-Paul Cottret	Peugeot 3008 DKR	Sam Sunderland	KTM 450 Rally	Eduard Nikolaev Evgeny Yakovlev Vladimir Rybakov	Kamaz 4326-9
2016	Buenos Aires–Salta-Rosario	Stéphane Peterhansel Jean-Paul Cottret	Peugeot 2008 DKR	Toby Price	KTM 450 Rally	Gerard de Rooy Moi Torrallardona Darek Rodewald	Iveco PowerStar
2015	Buenos Aires–Iquique-Buenos Aires	Nasser Al-Attiyah Matthieu Baumel	Mini All4 Racing	Marc Coma	KTM 450 Rally	Ayrat Mardeev Aydar Belyaev Dmitriy Svistunov	Kamaz 4326-9
2014	Rosario-Salta–Valparaíso	Nani Roma Michel Périn	Mini All4 Racing	Marc Coma	KTM 450 Rally	Andrey Karginov Andrey Mokeev Igor Devyatkin	Kamaz 4326-9
2013	Lima–Tucumán–Santiago	Stéphane Peterhansel Jean-Paul Cottret	Mini All4 Racing	Cyril Despres	KTM 450 Rally	Eduard Nikolaev Sergey Savostin Vladimir Rybakov	Kamaz 4326-9
2012	Mar del Plata–Arica–Lima	Stéphane Peterhansel Jean-Paul Cottret	Mini All4 Racing	Cyril Despres	KTM 450 Rally	Gerard de Rooy Tom Colsoul Darek Rodewald	Iveco PowerStar
2011	Buenos Aires–Arica–Buenos Aires	Nasser Al-Attiyah Timo Gottschalk	Volkswagen Touareg	Marc Coma	KTM 450 Rally	Vladimir Chagin Sergey Savostin Ildar Shaysultanov	Kamaz 4326-9
2010	Buenos Aires–Antofagasta–Buenos Aires	Carlos Sainz Lucas Cruz	Volkswagen Touareg	Cyril Despres	KTM 690 Rally	Vladimir Chagin Sergey Savostin Eduard Nikolaev	Kamaz 4326-9
2009	Buenos Aires–Valparaíso–Buenos Aires	Giniel de Villiers Dirk von Zitzewitz	Volkswagen Touareg	Marc Coma	KTM 690 Rally	Firdaus Kabirov Aydar Belyaev Andrey Mokeev	Kamaz 4326-9
2008	inställt
2007	Lissabon–Dakar	Stéphane Peterhansel Jean-Paul Cottret	Mitsubishi Pajero	Cyril Despres	KTM 690 Rally	Hans Stacey Charly Gotlib Bernard der Kinderen	MAN TGA
2006	Lissabon–Dakar	Luc Alphand Gilles Picard	Mitsubishi Pajero	Marc Coma	KTM LC4 660R	Vladimir Chagin Semen Yakubov Sergey Savostin	Kamaz 4911
2005	Barcelona–Dakar	Stéphane Peterhansel Jean-Paul Cottret	Mitsubishi Pajero	Cyril Despres	KTM LC4 660R	Firdaus Kabirov Aydar Belyaev Andrey Mokeev	Kamaz 4911
2004	Clermont-Ferrand–Dakar	Stéphane Peterhansel Jean-Paul Cottret	Mitsubishi Pajero	Nani Roma	KTM LC4 660R	Vladimir Chagin Semen Yakubov Sergey Savostin	Kamaz 4911
2003	Marseille–Sharm el-Sheikh	Hiroshi Masuoka Andreas Schulz	Mitsubishi Pajero	Richard Sainct	KTM LC4 660R	Vladimir Chagin Semen Yakubov Sergey Savostin	Kamaz 4911
2002	Arras–Madrid–Dakar	Hiroshi Masuoka Pascal Maimon	Mitsubishi Pajero	Fabrizio Meoni	KTM LC8 950R	Vladimir Chagin Semen Yakubov Sergey Savostin	Kamaz 49256
2001	Paris–Dakar	Jutta Kleinschmidt Andreas Schulz	Mitsubishi Pajero	Fabrizio Meoni	KTM LC4 660R	Karel Loprais Josef Kalina Petr Hamerla	Tatra 815
2000	Dakar–Kairo	Jean-Louis Schlesser Henri Magne	Schlesser-Renault Buggy	Richard Sainct	BMW F650RR	Vladimir Chagin Semen Yakubov Sergey Savostin	Kamaz 49252
1999	Granada–Dakar	Jean-Louis Schlesser Philippe Monnet	Schlesser-Renault Buggy	Richard Sainct	BMW F650RR	Karel Loprais Radomir Stachura Josef Kalina	Tatra 815
1998	Paris–Granada–Dakar	Jean-Pierre Fontenay Gilles Picard	Mitsubishi Pajero	Stéphane Peterhansel	Yamaha YZE850T	Karel Loprais Radomir Stachura Jan Cermak	Tatra 815
1997	Dakar–Agadez–Dakar	Kenjiro Shinozuka Henri Magne	Mitsubishi Pajero	Stéphane Peterhansel	Yamaha YZE850T	Peter Reif Johann Deinhofer	Hino Ranger
1996	Granada–Dakar	Pierre Lartigue Michel Périn	Citroën ZX	Edi Orioli	Yamaha YZE850T	Viktor Moskovskikh Anatoli Kouzmine Nail Bagavetdinov	Kamaz 49252
1995	Granada–Dakar	Pierre Lartigue Michel Périn	Citroën ZX	Stéphane Peterhansel	Yamaha YZE850T	Karel Loprais Radomir Stachura Tomas Tomecek	Tatra 815
1994	Paris–Dakar–Paris	Pierre Lartigue Michel Périn	Citroën ZX	Edi Orioli	Cagiva Elefant 900	Karel Loprais Radomir Stachura Josef Kalina	Tatra 815
1993	Paris–Dakar	Bruno Saby Dominique Seriyes	Mitsubishi Pajero	Stéphane Peterhansel	Yamaha YZE850T	Francesco Perlini Giorgio Albiero Claudio Vinante	Perlini 105F
1992	Paris–Sirt–Kapstaden	Hubert Auriol Philippe Monnet	Mitsubishi Pajero	Stéphane Peterhansel	Yamaha YZE850T	Francesco Perlini Giorgio Albiero Claudio Vinante	Perlini 105F
1991	Paris–Tripoli–Dakar	Ari Vatanen Bruno Berglund	Citroën ZX	Stéphane Peterhansel	Yamaha YZE850T	Jacques Houssat Thierry de Saulieu Danilo Bottaro	Perlini 105F
1990	Paris–Tripoli–Dakar	Ari Vatanen Bruno Berglund	Peugeot 405 T16	Edi Orioli	Cagiva Elefant 900	Giorgio Villa Giorgio Delfino Claudio Vinante	Perlini 105F
1989	Paris–Tunis–Dakar	Ari Vatanen Bruno Berglund	Peugeot 405 T16	Gilles Lalay	Honda NXR800V	kördes ej
1988	Paris–Alger–Dakar	Juha Kankkunen Juha Piironen	Peugeot 405 T16	Edi Orioli	Honda NXR800V	Karel Loprais Radomir Stachura Tomas Muck	Tatra 815
1987	Paris–Alger–Dakar	Ari Vatanen Bernard Giroux	Peugeot 405 T16	Cyril Neveu	Honda NXR800V	Jan de Rooy Yvo Geusens Theo van de Rijt	DAF TurboTwin II
1986	Paris–Alger–Dakar	René Metge Dominique Lemoyne	Porsche 959	Cyril Neveu	Honda NXR800V	Giacomo Vismara Giulio Minelli	Mercedes-Benz U 1300 L
1985	Paris–Alger–Dakar	Patrick Zaniroli Jean Da Silva	Mitsubishi Pajero	Gaston Rahier	BMW GS980R	Karl-Friedrich Capito Jost Capito Klaus Schweikarl	Mercedes-Benz 1936 AK
1984	Paris–Alger–Dakar	René Metge Dominique Lemoyne	Porsche 911	Gaston Rahier	BMW GS980R	Pierre Laleu Daniel Durce Patrick Venturini	Mercedes-Benz 1936 AK
1983	Paris–Alger–Dakar	Jacky Ickx Claude Brasseur	Mercedes 280 G	Hubert Auriol	BMW GS980R	Georges Groine Thierry de Saulieu Bernard Malferiol	Mercedes-Benz 1936 AK
1982	Paris–Alger–Dakar	Claude Marreau Bernard Marreau	Renault 20	Cyril Neveu	Honda XR550	Georges Groine Thierry de Saulieu Bernard Malferiol	Mercedes-Benz U 1700 L
1981	Paris–Dakar	René Metge Bernard Giroux	Range Rover	Hubert Auriol	BMW GS800R	Adrien Villette Henri Gabrelle Alain Voillereau	ALM/ACMAT
1980	Paris–Dakar	Freddy Kottulinsky Gerd Löffelmann	Volkswagen Iltis	Cyril Neveu	Yamaha XT500	Miloud Ataouat Hadj Daou Boukrif Mahiedine Kaloua	Sonacome M210
1979	Paris–Dakar	Alain Génestier Joseph Terbiaut	Range Rover	Cyril Neveu	Yamaha XT500	Jean-François Dunac Jean-Pierre Chapel François Beau	Pinzgauer

Fyrhjuling och UTV

År	Sträcka	Fyrhjuling		UTV
		Förare	Fyrhjuling	Förare Co-driver (Kartläsare)	UTV
2021	Jeddah–Ha'il	Manuel Andújar	Yamaha Raptor 700	Francisco López Contardo Juan Pablo Latrach Vinagre	Can-Am
2020	Jeddah–Riyadh–Qiddiya	Ignacio Casale	Yamaha Raptor 700	Casey Currie Sean Berriman	Can-Am Maverick
2019	Lima–Lima	Nicolás Cavigliasso	Yamaha Raptor 700	Francisco López Contardo Alvaro Quintanilla	Can-Am
2018	Lima–La Paz–Córdoba	Ignacio Casale	Yamaha Raptor 700	Reinaldo Varela Gustavo Gugelmin	Can-Am
2017	Asunción–La Paz–Buenos Aires	Sergey Karyakin	Yamaha Raptor 700	Leandro Torres Lourival Roldan	Polaris RZR 1000 XP
2016	Buenos Aires–Salta–Rosario	Marcos Patronelli	Yamaha Raptor 700	kördes ej
2015	Buenos Aires–Iquique–Buenos Aires	Rafał Sonik	Yamaha Raptor 700
2014	Rosario–Salta–Valparaíso	Ignacio Casale	Yamaha Raptor 700
2013	Lima–Tucumán–Santiago	Marcos Patronelli	Yamaha Raptor 700
2012	Mar del Plata–Arica–Lima	Alejandro Patronelli	Yamaha Raptor 700
2011	Buenos Aires–Arica–Buenos Aires	Alejandro Patronelli	Yamaha Raptor 700
2010	Buenos Aires–Antofagasta–Buenos Aires	Marcos Patronelli	Yamaha Raptor 700
2009	Buenos Aires–Valparaiso–Buenos Aires	Josef Macháček	Yamaha Raptor 700

Källa:^[14]

Lätta prototyper och klassiker

År	Sträcka	Lätta prototyper		Klassiker
		Förare	Fordon	Förare Co-driver (Kartläsare)	Fordon
2021	Jeddah–Ha'il	Josef Macháček	Can-Am	Marc Douton Emilien Etienne	Sunhill Buggy

Se även

• Plymouth-Dakar Challenge
• Budapest-Bamako

Referenser

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Dakarrallyt.
  Bilder & media
• Officiell webbplats