Dactylurina staudingeri
| Dactylurina staudingeri | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Tribus | Gaddlösa bin Meliponini |
| Släkte | Dactylurina |
| Art | Dactylurina staudingeri |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dactylurina staudingeri | |
| Auktor | (Gribodo, 1893) |
| Synonymer | |
| Trigona dolichogaster Kohl, 1894[1] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Dactylurina staudingeri är en biart som först beskrevs av Giovanni Gribodo 1893.[2]
Dactylurina staudingeri ingår i släktet Dactylurina och familjen långtungebin.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Utseende
Ett litet, svart bi med slank kropp och en bakkropp som är sammanpressad från sidorna. Arbetarna blir mellan 5 och 7 mm långa.[5]
Ekologi
Släktet Dactylurina tillhör de gaddlösa bina, ett tribus (Meliponini) av sociala bin som saknar fungerande gadd.[6] De har dock kraftiga käkar,[6] och försvarar villigt sitt bo[7]. Till skillnad från andra afrikanska gaddlösa bin, bygger detta släkte ett bo med en lodrät, exponerad vaxkaka hängande från trädgrenar,[5] gärna i fruktträd[7]. Boet, som konstrueras av vax och kåda, har flera ingångar som patrulleras av vakter: En huvudingång och ett flertal mindre.[7]
Födomässigt är arten generalist, och besöker blommande växter från ett stort antal familjer, som bland andra agaveväxter, amarantväxter, araliaväxter, gräs, halvgräs, hibiskusar, himmelsblommeväxter, klerodendrum, korgblommiga växter, korsblommiga växter, kransblommiga växter, krinum, mullbärsväxter, myrtenväxter, passionsblommeväxter, sesamväxter, slideväxter, sumakväxter, törelväxter, vinrankeväxter, vinruteväxter och ärtväxter.[5]
Utbredning
Dactylurina staudingeri finns i Central- och Västafrika som Angola, Kamerun, Kongo-Kinshasa, Ekvatorialguinea, Gabon, Ghana, Elfenbenskusten, Liberia, Nigeria, Sierra Leone, Tanzania, Togo och Uganda.[5]
Källor
- ^ ”Dactylurina staudingeri (Gribodo, 1893)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Dactylurina+staudingeri. Läst 3 januari 2014.
- ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (7 februari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/dactylurina+staudingeri/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
- ^ [a b c d] C D Eardley (2004). ”Taxonomic revision of the African stingless bees (Apoidea: Apidae: Apinae: Meliponini)” (på engelska) (PDF, 1,88 Mb). Laboratoire de zoologie, Université de Mons. sid. 3-5. http://www.zoologie.umh.ac.be/hymenoptera/biblio/eardley2004_3234.pdf. Läst 3 januari 2014.
- ^ [a b] Rune Hedberg (2 januari 2014). ”Meliponini, gaddlösa bin”. Alingsåstraktens Biodlareförening. http://kupan.se/?page_id=46. Läst 3 januari 2014.
- ^ [a b c] Moses Tita Mogho Njoya (4 november 2009). ”Diversity of Stingless Bees in Bamenda Afromontane Forests – Cameroon: Nest architecture, Behaviour and Labour calendar” (på engelska) (PDF, 12,4 Mb). Friedrich-Wilhelms-Universität, Bonn. sid. 30–34. http://hss.ulb.uni-bonn.de/2010/1993/1993.pdf. Läst 21 januari 2014.
|