DT Virginis

DT Virginis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildJungfrun
Rektascension13t 00m 46,557 s[1]
Deklination+12° 22′ 32,677 ″[1]
Skenbar magnitud ()9,79[2]
Stjärntyp
SpektraltypM0.5 + M7.0[3]
U–B+1,12[2]
B–V+1,44[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-12,33 ± 0,32[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -628,7 ± 0,184[1] mas/år
Dek.: -33,5 ± 0,133[1] mas/år
Parallax ()86,9010 ± 0,1170[1]
Avstånd37,53 ± 0,05  (11,51 ± 0,02 pc)
Absolut magnitud ()+9,42[4]
Detaljer
Massa0,553 ± 0,007[5] M
Radie0,473 ± 0,021[6]
0,368 ± 0,031[7] R
Luminositet0,044 ± 0,012[7] L
Temperatur3 484 ± 50[6] K
Metallicitet+0,09 ± 0,10[7]
Vinkelhastighet9,6 ± 0,9[8] km/s
Ålder400-800[3] miljoner år
Andra beteckningar
BD+13 2618, 2E 2940, EUVE J1300+12.3, G 60-57, G 61-27, GJ 494, GSC 00886-00839, HIC 63510, HIP 63510, LHS 2665, LSPM J1300+1222, 2MASS J13004666+1222325, NLTT 32600, 2RE J1300+122, 2RE J130044+122308, 1RXS J130047.2+122224, TYC 886-839-1, UCAC2 36124151, UCAC4 512-052485, USNO-B1.0 1023-00261371, V* DT Vir, WDS J13008+1223AB, WISEA J130046.11+122232.4, [GKL99] 275, Gaia DR2 3737308025028857600, Gaia DR3 3737308025029348608[9][10]

DT Virginis även känd som Ross 458, är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Jungfrun. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 9,79[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 86,9 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 37,5 ljusår (ca 11,5 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -12 km/s.[1] År 1960 klassificerade den amerikanske astronomen O. J. Eggen stjärnan som medlem i Hyadernas rörelsegrupp baserat på dess rörelse genom rymden,[11] men den anses nu vara en trolig medlem i Carina Near rörelsegrupp.[6]

Egenskaper

Primärstjärnan DT Virginis A är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M0.5.[3] Den har en massa som är ca 0,55[5] solmassa, en radie som är ca 0,47[6] solradie och har ca 0,044 gånger solens utstrålning av energi[7] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 500 K.[6] Det är en ung, magnetiskt mycket aktiv stjärna med hög rotationshastighet[12] och stark Hα-emission.[3] Stjärnan har stjärnfläckar som täcker 10–15 procent av ytan.[2]

Ljuskurva för DT Virginis. Huvudplotten, anpassad från Shakhovskaya (1969),[13] visar intensiteten hos en flare i förhållande till stjärnans vilande intensitet. Det infällda diagrammet, anpassat från Kiraga (2012),[14] visar den periodiska variationen.

DT Virginis är en astrometrisk dubbelstjärna med en omloppsperiod av 14,5 år[5] där båda stjärnorna är röda dvärgar med låg massa och minst en av dem är en flarestjärna. Tidiga massuppskattningar placerade följeslagaren nära den substellära gränsen, och den föreslogs ursprungligen som en brun dvärg[12] men anses nu vara röd dvärg av sen typ.[3] Stjärnan nämndes 1957 av M. Petit som en misstänkt variabel.[15]

Planetsystem

En avlägsen planetarisk följeslagare till dubbelstjärnan upptäcktes 2010. Den är troligen en brun dvärg av spektraltyp T8 med en uppskattad rotationsperiod på 6,75 ± 1,58 h. Objektet varierar något i ljusstyrka, vilket kan bero på ojämna moln.[3]

DT Virginis solsystem[16]
PlanetMassaHalv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
ExcentricitetInklination
Radie
c 11,3 ± 4,5 MJ1,168----

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, DT Virginis, 29 augusti 2022.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h] Vallenari, A.; et al. (Gaia Collaboration) (2022). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy & Astrophysics. arXiv:2208.00211. doi:10.1051/0004-6361/202243940. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e] Alekseev, I. Y.; Bondar, N. I. (1997). "Spottedness of the emission-line dwarf stars BF CVn, DT Vir, EQ Vir, and V1396 Cyg from photoelectric and photographic observations". Astronomy Letters. 23 (2): 257–262. Bibcode:1997AstL...23..257A. Hämtad 2021-11-30.
  3. ^ [a b c d e f] Manjavacas, Elena; et al. (April 2019). "Cloud Atlas: Rotational Spectral Modulations and Potential Sulfide Clouds in the Planetary-mass, Late T-type Companion Ross 458C". The Astrophysical Journal Letters. 875 (2): 7. arXiv:1903.10702. Bibcode:2019ApJ...875L..15M. doi:10.3847/2041-8213/ab13b9. S2CID 85518395. L15.
  4. ^ https://www.universeguide.com/star/63510/dtvirginis. Hämtad 2022-11-30.
  5. ^ [a b c] Laugier, R.; et al. (March 2019). "Recovering saturated images for high dynamic kernel-phase analysis. Application to the determination of dynamical masses for the system Gl 494AB". Astronomy & Astrophysics. 623: 8. arXiv:1901.02824. Bibcode:2019A&A...623A.164L. doi:10.1051/0004-6361/201834387. S2CID 119495214. A164.
  6. ^ [a b c d e] Houdebine, E. R. (September 2010). "Observation and modelling of main-sequence star chromospheres - XIV. Rotation of dM1 stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 407 (3): 1657–1673. Bibcode:2010MNRAS.407.1657H. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16827.x.
  7. ^ [a b c d] Khata, Dhrimadri; et al. (April 2020). "Understanding the physical properties of young M dwarfs: NIR spectroscopic studies". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 493 (3): 4533–4550. arXiv:2002.05762. Bibcode:2020MNRAS.493.4533K. doi:10.1093/mnras/staa427.
  8. ^ Fouqué, Pascal; et al. (April 2018). "SPIRou Input Catalogue: global properties of 440 M dwarfs observed with ESPaDOnS at CFHT". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 475 (2): 1960–1986. arXiv:1712.04490. Bibcode:2018MNRAS.475.1960F. doi:10.1093/mnras/stx3246.
  9. ^ V* DT Vir (unistra.fr). Hämtad 2022-11-30.
  10. ^ "DT Virginis". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-09-07.
  11. ^ Eggen, Olin J. (1960). "Stellar Groups, VII. The Structure of the Hyades Group". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 120 (6): 540–62. Bibcode:1960MNRAS.120..540E. doi:10.1093/mnras/120.6.540.
  12. ^ [a b] Beuzit, J. -L.; et al. (October 2004). "New neighbours. III. 21 new companions to nearby dwarfs, discovered with adaptive optics". Astronomy and Astrophysics. 425: 997–1008. arXiv:astro-ph/0106277. Bibcode:2004A&A...425..997B. doi:10.1051/0004-6361:20048006. S2CID 15398860.
  13. ^ Shakhovskaya, N. I. (July 1969). "Flares of BD +13 2618". Information Bulletin on Variable Stars. 361: 1. Bibcode:1969IBVS..361....1S.
  14. ^ Kiraga, M. (March 2012). "ASAS Photometry of ROSAT Sources. I. Periodic Variable Stars Coincident with Bright Sources from the ROSAT All Sky Survey". Acta Astronomica. 62 (1): 67–95. arXiv:1204.3825. Bibcode:2012AcA....62...67K. Hämtad 2 maj 2022.
  15. ^ Petit, M. (October 1957). "On the International Cooperation for the Study of Flare Variable Stars". Soviet Astronomy. 1: 783. Bibcode:1957SvA.....1..783P.
  16. ^ Schneider, J. "Notes for Ross 458(AB)". The Extrasolar Planets Encyclopaedia. Arkiverad från original 2011-10-06.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Virgo IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Virgo chart
DTVirLightCurve.png
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
A light curve for DT Virginis. Adapted from Shakhovskaya, Information Bulletin on Variable Stars, No 361, July 7, 1969 and Kiraga, Acta Astronomica, Vol 62, pp 67-95, 2012