DENIS 0255-4700

DENIS 0255-4700
Eridanus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildEridanus
Rektascension02t 55m 03,579s[1]
Deklination-47° 00′ 50,99″[1]
Skenbar magnitud ()ca 22,9[1]
Stjärntyp
SpektraltypL8/L9[2]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: +1 053 ± 11[1] mas/år
Dek.: -547 ± 6[1] mas/år
Parallax ()205,4251 ± 0,1857[3]
Avstånd15,88 ± 0,01  (4,868 ± 0,004 pc)
Absolut magnitud ()+24,44
Detaljer
Massa0,025 – 0,065[2] M
Radie0,08 – 0,1[2] R
Luminositet0,0000154[4] L
Temperaturca 1300[2] K
Vinkelhastighet40,8 ± 8,0[5] km/s
Ålder0,3 - 10[2] miljarder år
Andra beteckningar
2MASS J02550357-4700509, DENIS J0255.0-4700, DENIS J025503.3-470049, 2MASSI J0255035-470050, WISEA J025504.75-470057.3, Gaia DR2 4752399493622045696 [6]

DENIS 0255-4700 är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Eridanus[7]. Den har en skenbar magnitud av ca 22,9[2] och kräver ett stort teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 205,4 mas,[3] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 15,9 ljusår (ca 4,9 parsek) från solen.

Nomenklatur och historik

DENIS 0255−4700 identifierades 1999 för första gången som ett troligt närliggande objekt.[7] Dess närhet till solsystemet fastställdes 2006 av RECONS-gruppen när dess trigonometriska parallax mättes.[8] Den är den närmaste isolerade bruna dvärgen av spektraltyp L (inga oupptäckta L-dvärgar förväntas vara närmare), och på andra plats i avstånd från solen efter dubbelstjärnan Luhman 16.

Konstnärens intryck av en L-dvärg.

Egenskaper

DENIS 0255-4700 är en extremt svag brun dvärg av spektralklass L8/L9[2] och den svagaste bruna dvärgen (med den absoluta magnituden MV = 24,44) som har uppmätts till synlig magnitud.[8] Den har en massa som är 0,025 - 0,065[2] solmassa, en radie som är 0,08 - 0,1[8] solradie och har ca 0,0000154 gånger solens utstrålning av energi[9] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 1 300 K.[2] Dess atmosfär innehåller förutom väte och helium även vattenånga, metan och eventuellt ammoniak.[9]

Den bruna dvärgen roterar snabbt med en period på 1,7 timmar och dess rotationsaxel lutar 40 grader från siktlinjen.[5] Den har en relativt liten tangentiell hastighet på 27,0 ± 0,5 km/s.[2]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, DENIS 0255-4700, 4 februari 2022..

Noter

  1. ^ [a b c d e] "2MUCD 10158 – Brown Dwarf (M<0.08 M☉)". Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2009-12-14.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Stephens, Denise C.; Leggett, Sandy K.; Cushing, Michael C.; Marley, Mark S.; Saumon, Didier; Geballe, Thomas R.; Golimowski, David A.; Fan, Xiaohui; Noll, Keith S. (2009). "The 0.8–14.5 μm Spectra of Mid-L to Mid-T Dwarfs: Diagnostics of Effective Temperature, Grain Sedimentation, Gas Transport, and Surface Gravity". The Astrophysical Journal. 702 (1): 154–170. arXiv:0906.2991. Bibcode:2009ApJ...702..154S. doi:10.1088/0004-637X/702/1/154. S2CID 118650774.
  3. ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  4. ^ CARMENES input catalogue of M dwarfs V. Luminosities, colours, and spectral energy distributions
  5. ^ [a b] Spectroscopic rotational velocities of brown dwarfs, 2006, arXiv:astro-ph/0603194
  6. ^ DENIS-P J0255.0-4700 (unistra.fr). Hämtad 2022-09-01.
  7. ^ [a b] "Discovery of the Nearest L Dwarf: the Intrinsically Faintest Object at Visual Wavelengths Known Beyond our Solar System". RECONS. Hämtad 2007-06-17.
  8. ^ [a b c] Costa, E.; Méndez, R. A.; Jao, W. -C.; Henry, T. J.; Subasavage, J. P.; Ianna, P. A. (2006). "The Solar Neighborhood. XVI. Parallaxes from CTIOPI: Final Results from the 1.5 m Telescope Program". The Astronomical Journal. 132 (3): 1234. Bibcode:2006AJ....132.1234C. CiteSeerX 10.1.1.622.2310. doi:10.1086/505706.
  9. ^ [a b] Cushing, Michael C. (2006). "Spitzer Space Telescope Observations of M, L, and T Dwarfs". ASP Conference Series. 357: 66–67. Bibcode:2006ASPC..357...66C.

Media som används på denna webbplats

Eridanus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Eridanus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
L-dwarf-nasa-hurt.png
Snapshot and fix of an artists impression of a late M-star, L-star and a T-star.