Döden i Venedig
| Döden i Venedig kortroman | |
 (c) «Wikimedia: Foto H.-P.Haack», CC BY-SA 3.0 | |
| Författare | Thomas Mann |
|---|---|
| Originaltitel | Der Tod in Venedig |
| Originalspråk | tyska |
| Översättare | Kerstin Måås Nils Holmberg Walborg Hedberg Karl Vennberg |
| Förlag för förstautgåvan | S. Fischer Verlag |
| Utgivningsår | 1912 |
| Först utgiven på svenska | 1913 |
Döden i Venedig (originaltitel: Der Tod in Venedig) är en kortroman från 1912 av Thomas Mann, ursprungligen publicerad i tidskriften Neue Rundschau.
Handling
Vid sekelskiftet reser författaren Gustav von Aschenbach till Venedig för att vila, på grund av allvarliga hälsoproblem. I Venedig blir han besatt av skönheten hos en ung polsk pojke vid namn Tadzio som bor med sin överklassfamilj på samma hotell som Aschenbach. Tecken på en koleraepidemi bagatelliseras av de lokala myndigheterna, men i ökande grad av panik avbryter gäster sin semester och åker hem. Aschenbach bestämmer sig också för att resa men ångrar sig vid järnvägsstationen. Han har svårt att lämna hotellet där han sett den vackre Tadzio. Han sätter sig i en solstol och ser hur Tadzio leker erotiskt på stranden med en äldre pojke. Aschenbach hittas senare död i stolen.
Adaptioner
Media som används på denna webbplats
(c) «Wikimedia: Foto H.-P.Haack», CC BY-SA 3.0
Thomas Mann: München: Hyperion-Verlag Hans von Weber 1912, 99 Seiten; Erstveröffentlichung in einer Auflage von 100 Exemplaren (dreizehnter Hundertdruck des Hyperion-Verlages), Exemplar LXXI (Potempa E 26.1, Bürgin I 8, Haack * S. 49). Kleines Exlibris der Sammlerin Lucy Spiegel auf vorderem Spiegel. Gesetzt in der hier erstmals verwendeten Tiemann-Kursiv, gedruckt bei Poeschel & Trepte in Leipzig. Geripptes Bütten mit Hundert-Wasserzeichen. Goldener Kopfschnitt, sonst unbeschnitten. Dunkelblaues Maroquin, Lexikon-Oktav auf Bünden. Goldgeprägter Rückentitel. Zwischen den Bünden goldgeprägte Rechtecke. Buchdeckel mit rechteckig umlaufenden Goldfileten (vorn vierfach, hinten zweifach, auf den Einschlägen einfach). Vorderdeckel mit goldgeprägter Hundertdruck-Vignette des Hyperion-Verlags. Schmuckschuber (Kanten gefasst im Leder des Einbands) und Leseband, gefertigt von E. Ludwig Frankfurt am Main (goldener Prägestempel auf unterem Einschlag des Vorderdeckels). Es existiert eine gleichartige Einbandgestaltung von Carl Sonntag jun. Leipzig. Die Prägestempel unterscheiden sich minimal.