Cystidier
Cystidier (singularis cystidium) är relativt stora celler i fruktkroppen hos basidiesvampar. De återfinns bland annat mellan basidierna. De kan ha väldigt olika utseende och används i stor utsträckning för att identifiera släkten och arter med hjälp av mikroskopiska metoder.[1]
Termen cystidium infördes av Joseph-Henri Léveillé 1837 (tillsammans med basidium) i Sur le hymenium des champignons[2]
Typer
Beroende på placering
- cheilocystidier sitter på lamellernas kant
- pleurocystidier sitter på lamellernas ytor
- dermatocystidier samlingsbegrepp för:
- pileocystidier sitter på hatthuden
- cirkumcystidier sitter på hattkanten
- caulocystidier sitter på foten
Beroende på egenskaper
- chrysocystidier innehåller ljusbrytande ämnen som gulfärgas av kaliumhydroxid eller ammoniak
- gloeocystidier har ett oljigt eller kornigt innehåll som ofta kan färgas blå eller vinröda med sulfovanillin
Referenser
- ^ Cystidium på Mushroom - The Journal of Wild Mushrooming.
- ^ I Annales des Sciences Naturelles. Botanique, andra serien, sid. 321 - 338. Se Joseph Henri Léveillé på Mushroom - The Journal of Wild Mushrooming.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman:
- Cystidia.jpg: M.violante
- derivative work: Ak ccm (talk)
Cystidia, fungal structures. A — thin-walled, B — thick-walled; 1 — bifid, 2 — tibiiform, 3 — lanceolate, 4 — pyriform, 5 — lamprocystidium, 6 — encrustated metuloid
Författare/Upphovsman: Andreas Kunze, Licens: CC BY-SA 3.0
Metuloid hymenial cystidia ("pleurocystidia")