Curt Nimuendajú

Curt Nimuendajú
Född17 april 1883[1][2]
Jena
Död10 december 1945[1][2] (62 år)
Amazonas, Brasilien
BegravdCemitério do Redentor[3]
MedborgarskapTyskland och Brasilien
SysselsättningAntropolog
Redigera Wikidata

Curt Unckel, mer känd som Curt Nimuendajú, född 18 april 1883, död 10 december 1945, var en tysk-brasiliansk etnograf, antropolog och författare. Hans verk är grundläggande för att förstå många brasilianska indianstammars religion och kosmologi, särskilt Guaraní folket. Han fick efternamnet Nimuendajú från Apapocuva-grenen av Guarani i en adoptionsceremoni. Namnet betyder "den som gjorde sig ett hem,",'[4]. Han tog det som en del av sitt officiella namn när han fick sitt brasilianska medborgarskap 1922. I en dödsruna kallade hans brasiliansk-tyska kollega, Herbert Baldus, honom "kanske den största Indianisten genom tiderna.".’[5]

Liv och arbete

Nimuendajú föddes i Wagnergasse 31 i Jena i Tyskland 1883 och blev föräldralös i unga år. Han drömde tidigt om att leva med "primitiva folk". Redan som skolpojke organiserade han ett "indiangäng" bland sina studiekamrater som jagade i skogen utanför hemstaden. Efter att ha avslutat grundskolan arbetade han i en av Carl Zeiss kamerafabriker. På fritiden ägnade han sig åt att studera kartor och ursprungsbefolkningen i Nord- och Sydamerika. Han drömde snart om att emigrera till Brasilien och 1903, vid 20 års ålder, fick han möjlighet att realisera denna dröm med hjälp av sin halvsyster. Hon var lärarinna och hjälpte honom finansiellt med resan till Sydamerika.

År 1905, två år efter hans ankomst i Brasilien, etablerade han kontakter med Guarani-folket i delstaten São Paulo. En betydande litteratur existerade angående dem, som går tillbaka till 1600-talet, men deras religiösa synsätt och ritualer var dåligt kända. Nimuendajú bekantade sig grundligt med den befintliga litteraturen. Han flyttade till Belém 1913, och hans första professionella artiklar är från denna tid,[6] med en banbrytande publikation om Guarani Apapokúva mytologi och religion, vilken publicerades av Zeitschrift für Ethnologie 1914 [7] Han blev en av de stora auktoriteterna på många ursprungsbefolkningar, särskilt de som räknades till gruppen Gê i centrala Brasilien, Apapocuva-Guaraní, Tukúna, Kaingang, Apinaye, Xerente, Wanano [8] och Canela.

En av konsekvenserna av hans arbete var att flytta intresset från stammarna längs kusten, eller i stora städer, till stammarna i det inre, och för att väcka intresse hos antropologer som den unge Claude Lévi-Strauss, för samhällen som, trots materiell fattigdom, hade lyckats utveckla komplexa samhällena och kosmologier av stor komplexitet.[9] Under mer än 40 års fältarbete, till stor del självfinansierat,[10] publicerade han mer än 60 monografier, artiklar och ordlistor.

Mellan 1929 och 1936 tillbringade han 14 månader med Canela indianerna, ett Gê-talande folk på den nordöstra kanten av det centralbrasilianska höglandet, och hans monografi om dem, översatt av Robert Lowie, publicerades postumt 1946.

Trots sviktande hälsa och varningar från sina läkare, påbörjade han det som skulle bli hans sista fältarbete 1945 och dog den 10 december bland Tukúna folket, vid Solimões floden, nära São Paulo de Olivença, Amazonas.[11]

Bibliografi

  • The Šerente, (ed.Robert H. Lowie), The Southwest Museum, 1942
  • The Eastern Timbira, (ed.Robert H.Lowie), University of California Press, 1946
  • The Tukuna, (ed.Robert H.Lowie) University of California Press, 1952
  • The Apinayé, (tr.and ed. Robert H.Lowie, John M. Cooper), Catholic University of America Press, 1939

Referenser

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: unckel-curt, omnämnd som: Curt Unckel.[källa från Wikidata]
  3. ^ hämtat från: portugisiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^ Mércio Pereira Gomes The Indians and Brazil,University Press of Florida, 2000, 3rd edition. p.18
  5. ^ Herbert Baldus, 'Curt Nimuendaju, 1883-1945,' in American Anthropologist, (1946) Vol. 48, pp.238-243
  6. ^ Då räknas inte mindre artiklar som “Nimongarai”,(1910) som han publicerade i den tyska São Paulo tidningen “Deutsche Zeitung”.
  7. ^ 'Die Sagen von der Erschaffung und Vernichtung der Welt als Grundlagen der Religion der Apapocuva-Guarani', cited in Lúcia Sá, Rain forest literatures: Amazonian texts and Latin American culture, University of Minnesota Press, 2004 p.114
  8. ^ Janet M. Chernela, The Wanano Indians of the Brazilian Amazon: A Sense of Space, University of Texas Press, 1993, pp.39ff.
  9. ^ Claude Lévi-Strauss, Tristes tropiques, Plon, Paris,1955 p.290
  10. ^ Virginia Kerns, Scenes from the high desert: Julian Steward's life and theory, p.226.
  11. ^ Egon Shcaden, Notas sobre a vida e a obra de Curt Nimuendajú

Vidare läsning

  • Herbert Baldus, 'Curt Nimuendaju, 1883-1945', American Anthropologist, 1946 Vol. 48, pp. 238–243
  • Herbert Baldus review of Nimuendaju The Eastern Timbira. 1960 http://www.jstor.org/stable/663694
  • Born, Joachim, "Curt Unckel Nimuendajú - ein Jenenser als Pionier im brasilianischen Nord(ost)en", Wien, 2007.
  • Janet M. Chernela, The Wanano Indians of the Brazilian Amazon: A Sense of Space, University of Texas Press, 1993
  • Virginia Kerns, Scenes from the high desert: Julian Steward's life and theory, University of Illinois Press, 2003
  • Claude Lévi-Strauss, Tristes tropiques, Plon, Paris, 1955
  • Georg Menchén, Nimuendajú. Bruder der Indianer, Leipzig 1979.
  • Günther F. Dungs, Die Feldforschung von Curt Unckel Nimuendajú und ihre theoretisch-methodischen Grundlagen, 1991.
  • Mércio Pereira Gomes The Indians and Brazil, University Press of Florida, 2000, 3rd edition.
  • Frank Lindner, Curt Unckel-Nimuendajú. Jenas großer Indianerforscher. Jena 1996.
  • Lúcia Sá, Rain forest literatures: Amazonian texts and Latin American culture, University of Minnesota Press, 2004

Welper, Elena M. "Curt Unckel Nimuendaju: um capítulo alemão na tradiçao etnografica Brasileira", 2002, TD PPGAS-MN/UFRJ.

Externa länkar

Auktoritetsdata