Curiosity
 Datorgenererad bild på Curiosity | |
| Status | Pågår |
|---|---|
| Typ | Rover |
| Organisation | NASA |
| Större entreprenör | JPL Boeing Lockheed Martin |
| NSSDC-ID | 2011-070A[1] |
| Uppdragets varaktighet | 12 år och 7 dagar (13 augusti 2024) |
| Webbplats | JPL/MSL |
| Uppskjutning | |
| Uppskjutningsplats | Cape Canaveral LC-41 |
| Uppskjutning | 26 november 2011, 15:02:00 UTC |
| Uppskjutningsfarkost | Atlas V 541 |
| Landning | |
| Landning | Gale kratern, Mars |
| Tidpunkt för landning | 6 augusti 2012, 05:31 UTC |
| Egenskaper | |
| Massa | 900 kg |
| Effekt | Radioisotopgenerator |
Curiosity[2] (Mars Science Laboratory, förkortas MSL) är en obemannad motoriserad landfarkost (strövare) som sköts upp på uppdrag av NASA den 26 november 2011. Enligt plan landade strövaren på Mars vid kratern Gale den 5 augusti 2012 kl. 05:31 UTC.[3] Strövaren är tre gånger så tung och dubbelt så bred som de tidigare Mars Exploration Rovers (MER) Spirit och Opportunity som landade på Mars 2004. Efter landningen har Curiosity analyserat ett flertal prover från marsjorden och från stenar. Strövaren förväntades vid uppskjutningen arbeta i minst ett marsår (cirka två jordår) och planerades att bli den strövare som täckte en större del av planetytan än någon tidigare strövare. Uppdraget var att undersöka Mars tidigare och dåvarande förmåga att hysa liv. Curiosity är 2020 fortfarande aktiv, vilket innebär att den har överlevt långt längre än vad man först trodde eller planerade för.
Teknisk specifikation
Curiosity väger omkring 900 kg, varav 80 kg är vetenskapliga instrument. Den kommer att kunna rulla över hinder som är 75 cm höga. Curiosity kan röra sig upp till 90 m per timme, men hastigheten förväntas ligga på runt 30 m per timme beroende på strömtillgång, terräng, slirning och sikt. Curiosity förväntas tillryggalägga 19 km under dess två års uppdragstid, kanske mer med utökad uppdragstid.
Curiosity är den första farkosten till Mars som utförde en precisionslandning. Landningssystemet placerade den inom radie på 10 km från den tänkta platsen, att jämföra med 150 km för de tidigare Marsfärderna. Man använder också radarhöjdmätare, ett kamerabaserat kartsystem och man lät sedan landningsdatorn själv välja en ofarlig landningsplats.
Curiosity drivs av en radioisotopgenerator (RIG) som beräknas leverera en uteffekt på 125 W begynnelsevis. Efter generatorns minimilivslängd om 14 år beräknas uteffekten ha sjunkit till 100 W. Solenergi är inte en effektiv kraftkälla och användes bara på Mars Pathfinder och MER på grund av politiskt införda förbud mot RIG. Solenergisystem kan inte användas effektivt på hög latitud, i skugga eller i dammiga områden. Dessutom kan man inte hålla farkosten varm under natten vilket minskar livslängden på elektroniken. Som jämförelse alstrade Spirit och Opportunity 0,6 kWh per dag medan Curiosity kommer att alstra 2,5 kWh per dag.
Uppdrag
Curiosity kommer att fortsätta arbetet efter de framgångsrika MER-rovers Spirit och Opportunity. Dessutom har man större möjligheter än sina föregångare. Till exempel kan den skala av det översta skiktet på en sten med hjälp av sin laserstråle och sen undersöka det inre av stenen. Rovern kan också använda kranen för att samla in föremål att undersöka med instrumenten som finns ombord.
Videor
Källor
Fotnoter
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2011-070A. Läst 7 april 2020.
- ^ ”NASA Selects Student's Entry as New Mars Rover Name”. Arkiverad från originalet den 28 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120128183601/http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/msl-20090527.html. Läst 29 maj 2009.
- ^ Nasa's Curiosity rover edges closer to Mars, BBC den 6 augusti 2012 (på engelska).
Externa länkar
- MSLs hemsida
- Malin Space Science Systems
- JPL's Mars Technology Program sida
- Mars Science Laboratory Acquisition Program
Se även
- Utforskningen av Mars
Wikimedia Commons har media som rör Mars Science Laboratory.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
NASA's Hubble Space Telescope took the picture of Mars on June 26, 2001, when Mars was approximately 68 million kilometers (43 million miles) from Earth — the closest Mars has ever been to Earth since 1988. Hubble can see details as small as 16 kilometers (10 miles) across. The colors have been carefully balanced to give a realistic view of Mars' hues as they might appear through a telescope. Especially striking is the large amount of seasonal dust storm activity seen in this image. One large storm system is churning high above the northern polar cap (top of image), and a smaller dust storm cloud can be seen nearby. Another large dust storm is spilling out of the giant Hellas impact basin in the Southern Hemisphere (lower right).
NASA's Mars Science Laboratory, a mobile robot for investigating Mars' past or present ability to sustain microbial life, is in development for a launch opportunity in 2009. This picture is an artist's concept portraying what the advanced rover would look like in Martian terrain, from a side aft angle.
The arm extending from the front of the rover is designed both to position some of the rover's instruments onto selected rocks or soil targets and also to collect samples for analysis by other instruments. Near the base of the arm is a sample preparation and handling system designed to grind samples, such as rock cores or small pebbles, and distribute the material to analytical instruments.
The mast, rising to about 2.1 meters (6.9 feet) above ground level, supports two remote-sensing instruments: the Mast Camera for stereo color viewing of surrounding terrain and material collected by the arm, and the ChemCam for analyzing the types of atoms in material that laser pulses have vaporized from rocks or soil targets up to about 9 meters (30 feet) away.
Team members share the challenges of Mars Science Laboratory's (Curiosity) final minutes to landing on the surface of Mars.
Atlas V Lifts Off with MSL
Schéma de Mars Science Laboratory