Cryptoteknik

Krypteringsmaskin C-36
(c) Photograph by Rama, Wikimedia Commons, Cc-by-sa-2.0-fr
Krypteringsmaskin M-209

AB Cryptoteknik var ett svenskt verkstadsföretag.

Historik

AB Cryptoteknik grundades 1918 av Arvid Damm i Stockholm under namnet AB Cryptograph. Karl Wilhelm Hagelin och hans son Boris Hagelin vilka hade kapital efter att ha varit verksamma vid Emanuel Nobels oljeutvinning i Baku investerade i det då konkursmässiga företaget 1922 för att 1925 ta över ledningen av det, efter det att Damm flyttat till Paris, och senare dog 1927. Företaget producerade krypteringsmaskiner, som var baserade på Damms idéer, framför allt modellen C-36. Efter delägaren Emanuel Nobels död 1932 upplöstes firman och verksamheten överfördes till det av Boris Hagelin ägda företaget Ingenjörsfirman Teknik.[1] Företaget bytte namn 1939 till AB Ingenjörsfirman Cryptoteknik och senare till AB Cryptoteknik. Efter andra världskriget startade företaget också produktion av bland annat en pennvässare.

Boris Hagelin flyttade 1948 till Schweiz och överförde 1952 hela verksamheten i det svenska företaget till ett nybildat schweiziskt företag.

Under andra världskriget var företaget inriktat framför allt mot USA. Där licenstillverkades omkring 140 000 enheter baserade på modell C-36 under namnet C-38/M-209

Nuvarande Crypto AG

Crypto AG grundades i Bern i Schweiz av Boris Hagelin 1952 för verksamhet parallellt med det Sverigebaserade AB Cryptoteknik, och blev baserat i Zug. Efter hand upptogs mer och mer av tillverkningen i Schweiz, och 1958 avvecklades det svenska företaget.[2]

I samband med nedläggningen av Crypto AG 2018 köptes firmanamnet och vissa andra tillgångar av svenska intressenter.[3][4]

Krypteringsmaskiner med bakdörrar

Crypto AG har anklagats för att ha manipulerat sina maskiner i samarbete med säkerhetsorganisationer som tyska Bundesnachrichtendienst (BND) och amerikanska National Security Agency (NSA), vilket gett sådana organisationer möjlighet att tyda information som krypterats av maskinerna.[5] Sverige uppges ha tillhört det lilla fåtal om fyra till sex länder som fått del av information avtappad via bakdörr.[4]

Efter mordet på Irans premiärminister Shapur Bakhtiar 1991 framfördes misstankar om manipulerade Crypto-maskiner, efter det att ett kodat meddelande från den iranska säkerhetstjänsten till iranska ambassader syntes ha dechiffrerats av västländer. Detta ledde till att en säljare från Crypto AG arresterades i Teheran i mars 1992 och förhördes under nio månader. Bland annat Der Spiegel tog upp ärendet 1994, intervjuade tidigare anställda och kom till slutsatsen att Crypto-maskiner försetts med bakdörrar.[6][7][8][9]

Källor

Noter

  1. ^ Bengt Beckman (2006) (på tyska). Arne Beurling und Hitlers geheimschreiber. [electronic resource]. [S.l.]: E-Content Generic Vendor. Libris 10686349. ISBN 3-540-31290-0 
  2. ^ Karl Maria Michael de Leeuw och Jan Bergstra (redaktörer): The History of Information Security: A Comprehensive Handbook Elsevier 2007, sidan 492
  3. ^ ”The story<...>is very distressing” (på engelska). crypto.ch. Arkiverad från originalet den 12 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200212073526/https://www.crypto.ch/en?id=19&L=0%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%22%20o. 
  4. ^ [a b] ”USA och Tyskland läste krypterade meddelanden i 50 år”. SR.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7406154. Läst 12 februari 2020. 
  5. ^ ”The intelligence coup of the century” (på engelska). Washington Post. Arkiverad från originalet den 11 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200211123505/http://washingtonpost.com/graphics/2020/world/national-security/cia-crypto-encryption-machines-espionage/. 
  6. ^ ”Wer ist der befugte Vierte? Geheimdienste unterwandern den Schutz von Verschlüsselungsgeräten” (på tyska). Der Spiegel. 2 september 1996. 36/96. http://www.spiegel.de/spiegel/print/d-9088423.html. 
  7. ^ Shane, Scott (4 december 1995). ”No Such Agency, part four: Rigging the game”. The Baltimore Sun: s. 9–11. http://cryptome.org/jya/nsa-sun.htm. 
  8. ^ De Braeckeleer, Ludwig (29 december 2007). ”The NSA-Crypto AG Sting”. OhmyNews. Arkiverad från originalet den 29 december 2008. https://web.archive.org/web/20081229021050/http://english.ohmynews.com/ArticleView/article_view.asp?no=381337&rel_no=1. Läst 27 mars 2015. 
  9. ^ Grabbe, J. Orlin (2 november 1997). ”NSA, Crypto AG, and the Iraq-Iran conflict”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070607184244/http://www.aci.net/kalliste/speccoll.htm. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

M209B-IMG 0553-0559-0560.jpg
(c) Photograph by Rama, Wikimedia Commons, Cc-by-sa-2.0-fr

M-209B. Cryptography collection of the Swiss Army headquarters

Wikimédia CH The making of this document was supported by Wikimedia CH. (Submit your project!)

For all the files concerned, please see the category Supported by Wikimedia CH.