Crozetskarv

Crozetskarv
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläkteLeucocarbo
ArtCrozetskarv
L. melanogenis
Vetenskapligt namn
§ Leucocarbo melanogenis
Synonymer
  • Leucocarbo atriceps melanogenis
  • Phalacrocorax atriceps melanogenis
  • Phalacrocorax melanogenis

Crozetskarv[1] (Leucocarbo melanogenis) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[2]

Utseende och läte

Crozetskarven är svart ovan med ett vitt band på skuldrorna. Undersidan är vit. På huvudet syns orangegula vårtor på pannan, blå ögonring och under häckningstid en liten stel huvudtofs. Ungfågeln är mycket mer anspråkslös, i stort sett mörk ovan och ljus under. Arten är mycket lik flera andra skarvarter, men är den enda skarven i sitt utbredningsområde. Lätet beskrivs som ett hest stönande.[3]

Utbredning och systematik

Fågeln häckar på Prince Edward-, Marion- och Crozetöarna i södra Indiska oceanen.[2] Den fördes tidigare som underart atill kejsarskarven och vissa gör det fortfarande.[4]

Släktestillhörighet

Crozetskarven placerades tidigare ofta i släktet Phalacrocorax. Efter genetiska studier[5] som visar på att Phalacrocorax består av relativt gamla utvecklingslinjer har det delats upp i flera mindre, varvid crozetskarv med släktingar lyfts ut till släktet Leucocarbo.[2][6]

Skarvarnas släktskap

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[7] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[2]

Status

Internationella naturvårdsunionen IUCN betraktar inte crozetskarven som en egen art, varför dess hotstatus formellt inte bestämts. Beståndet uppskattas till 1200 par och tros vara relativt stabilt.[3]

Noter

  1. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  3. ^ [a b] Orta, J., E. F. J. Garcia, D. A. Christie, F. Jutglar, and G. M. Kirwan (2021). Crozet Shag (Leucocarbo melanogenis), version 1.1. In Birds of the World (S. M. Billerman, B. K. Keeney, P. G. Rodewald, and T. S. Schulenberg, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.crosha1.01.1
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  5. ^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
  6. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  7. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Cormoran de Crozet à la pointe du Bougainville.jpg
Författare/Upphovsman: Nweider, Licens: CC BY-SA 4.0
Cormoran de Crozet sur son nid à la pointe du Bougainville, île de la Possession (archipel Crozet).