Creutzburgs jägarkår
| Jäger-Corps von Creuzbourg | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Datum | 1776-1784 |
| Land |  Hessen-Hanau |
| Lojalitet | Brittiska kronan |
| Typ | Tysk allierad trupp |
| Roll | Jägarförband |
| Del av | Hessen-hanauiska kontingenten |
| Storlek | 5 kompanier |
| Kända slag och krig | Slaget vid Oriskany Amerikanska frihetskriget |
Creutzburgs jägarkår (Jäger-Corps von Creuzbourg) var ett jägarförband organiserat av Hessen-Hanau och ställt till den brittiska kronans förfogande under det amerikanska frihetskriget. Kåren deltog i slaget vid Oriskany, men tjänstgjorde framförallt som garnisonstrupp i Kanada.
Tillkomst
Vid det amerikanska frihetskrigets utbrott bedömdes den brittiska armén vara för liten för att kunna militärt besegra de upproriska kolonierna. Storbritannien ingick därför avtal med ett antal tyska småstater om att ställa allierade truppkontingenter till förfogande i Nordamerika. I gengäld erhöll dessa stora penningsummor från London. Ett subsidie- och truppbiståndsfördrag ingicks mellan Storbritannien och grevskapet Hessen-Hanau i februari 1776.[1] Bland de trupper som ingick i den hessen-hanauiska kontingenten hörde en jägarkår under befäl av överstelöjtnant Karl Adolf Christoph von Creutzburg.[2] Jägarkåren rekryterades från kronojägare och andra yrkesjägare. De utvaldes för sin skjutskicklighet och var alla frivilliga, till skillnad från de utskrivna eller tvångsvärvade vilka fyllde infanteriets led. Deras sold var högre än de vanliga truppernas. Londonregeringen efterfrågade dem särskilt för det amerikanska fälttåget då de ansågs bättre kunna uthärda de amerikanska ödemarksförhållandena. [3]
Insatser
Det var inte förrän till sommaren 1777 som den hessisk-hanauiska kontingenten anlände till Kanada, där den kom att ingå i general Burgoynes armé, vilken gick i amerikansk krigsfångenskap i oktober samma år. Creutzburgs jägarkår undgick emellertid krigsfångenskapen då den skulle ingå i St. Legers expedition mot Fort Stanwix. På grund av förseningar i trupptransporterna anlände dock bara ett kompani i tid för detta fälttåg, där de gjorde en betydande insats i slaget vid Oriskany 6 augusti 1777. Jägarkårens resterande kompanier förenades med diversionskåren först under dess återtåg, sedan belägringen av Fort Stanwix fått avbrytas.[4][5]
Vintern 1777-1778 var Creutzburgs jägarkår förlagt till området sydost om Montréal. I augusti var åtminstone ett kompani stationerat kring Terrebonne. Vintern 1779-1780 var kåren inkvarterad i La Prairie och sommaren 1781 utgjorde den en del av garnisonen i Québec. Vintern 1781-1782 var jägarkåren förlagd i Saint-Vallier och Châteauguay; till sommaren fanns trupp stationerad på Île aux Noix och i Lacolle (i nuvarande regionen Montérégie).[3]
Avveckling
Vid fredsslutet repatrierades den hessen-hanauiska kontingenten. Närmare hälften av Creutzburgs jägarkår valde dock att ta avsked och slå sig ned i Kanada. Deras krigsinsatser var begränsade, men de hade under långa marscher anpassat sig till de kanadensiska skogarna och lärt sig jaga, fiska och gå på snöskor, och njöt av livet mycket mer än vad de tyska soldaterna gjorde i de Tretton kolonierna eller hemma i Tyskland.[3]
Referenser
- ^ Dietmar Kügler, Die deutschen Truppen im amerikanischen Unabhängigkeitskrieg 1775-1783 (Stuttgart 1980), s. 118-123.2013-04-22.
- ^ Hessische Truppen in Amerika: "Creutzburg, von, Karl Adolf Chrp (* ca. 1733)"2013-04-22.
- ^ [a b c] Virginia Easley DeMarce, The Settlement of Former German Auxilliary Troops in Canada After the American Revolution (Arlington 1982).2013-04-22.
- ^ Gavin K. Watt, Rebellion in the Mohawk Valley (The Dundurn Group, 2002), s. 234, 265..2013-04-20
- ^ Clifford Neal Smith, German Mercenary Expatriates in the United States and Canada (Heritage House 1973), s. 63.2013-04-22.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Ken Lund from Las Vegas, Nevada, USA, Licens: CC BY-SA 2.0
The Niagara River flows to the north from Lake Erie to Lake Ontario. It serves as part of the border between the Province of Ontario in Canada and New York State in the United States. There are various theories as to the origin of the name. According to NASA, "Niagara" comes from a Native American word meaning "at the neck". According to George R. Stewart, it comes from the name of an Iroquois town called "Ongniaahra", meaning "point of land cut in two".
The river, which is occasionally described as a "strait", is approximately 56 kilometres (35 mi) long and includes Niagara Falls along its course. The falls have moved upstream from the Niagara Escarpment about 11 kilometers (7 mi) in the last 12,000 years, resulting in a gorge below the falls. Today, diversion of the river for electricity generation has significantly reduced the rate of erosion.
Power plants on the river are the Sir Adam Beck Hydroelectric Power Stations, on the Canadian side, and the Robert Moses Niagara Power Plant, built in 1961, on the American side. The sites generate 4.4 gigawatts of electricity combined. The river flow is also regulated by the International Control Works built in 1954. Shipping on the Great Lakes bypasses the Niagara River and Niagara Falls using the Welland Canal, part of the Saint Lawrence Seaway, located on the Canadian side.
The total drop in elevation along the river is 326 ft (99 meters). The Niagara Gorge extends 7 mi (11.26 km)downstream from the Falls and includes the Niagara Whirlpool and another section of rapids. It also one of the few rivers in North America to flow northward, and empties 2/5ths of the fresh water in North America.
The Niagara River features two large islands, Grand Island and Goat Island, both in the United States. The western end of the Erie Canal is near Grand Island. Goat Island and the tiny Luna Island split Niagara Falls into its three sections, the Horseshoe, Bridal Veil, and American Falls. Navy Island, on the Canadian side, is near the north end of Grand Island, while Strawberry Island and Motor Island lie southeast of Grand Island. Squaw Island lies further upstream, alongside the city of Buffalo.
The Niagara River and its tributaries, Tonawanda Creek and the Welland River, formed part of the last section of the Erie Canal and Welland Canal. After leaving Lockport, New York, the Erie Canal proceeds southwest until it enters Tonawanda Creek. After entering the Niagara River, watercraft then proceed southward to the final lock, where a short section of the canal allows boats to avoid the turbulent shoal water at the river intake and enter Lake Erie.
The Welland Canals used the Welland River as a connection to the Niagara River south of the falls, allowing water traffic to safely re-enter the Niagara River and proceed to Lake Erie.
Several battles occurred along the Niagara River, which was historically defended by Fort George (Canadian side) and Fort Niagara (American side) at the mouth of the river and Fort Erie (Canadian side) at the head of the river. These forts were important during the French and Indian War and the American Revolutionary War. The Battle of Queenston Heights took place near the river in the War of 1812.
The river was an important route to liberation before the American Civil War, when many African-Americans escaping slavery on the Underground Railroad crossed it to find freedom in Canada.
On the Canadian side of the river the Niagara Parks Commission maintains all of the shoreline property, except the sites of Fort George and Fort Erie, as a public greenspace and environmental heritage.
Today, the river is the namesake of Niagara Herald Extraordinary at the Canadian Heraldic Authority.
Wikipedia: "Niagara River"Författare/Upphovsman: Oliver Abels (SBT), Licens: CC BY 2.5
Blick vom Gipfel des Knotens über den Lahnwesterwald
Hessians jaeger; Uniforms of the American Revolution: Hesse-Cassel Corps