Coscorobasvan

	Coscorobasvan; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Andfåglar; Anseriformes
Familj	Änder; Anatidae
Underfamilj	Anserinae
Tribus	Svanar; Cygnini
Släkte	Coscoroba; Reichenbach, 1853
Art	Coscorobasvan; C. coscoroba
Vetenskapligt namn
	§ Coscoroba coscoroba
Auktor	(Molina, 1782)
Utbredning

Coscorobasvan^[2] (Coscoroba coscoroba) är till storleken den minsta arten bland svanarna. Den placeras som ensam art i släktet Coscoroba.^[3] Den förekommer i södra Sydamerika och i ögruppen Falklandsöarna. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende

Trots att coscorobasvanen är minst bland svanarna är den en stor fågel med en medelvikt på 4,2 kilogram, normallängd på en meter och ett vingspann på mellan 1,50–1,60 meter. Den har vit fjäderdräkt förutom toppen på de sex yttersta handpennorna som är svarta som dock sällan är synliga när fågeln inte sträcker ut vingen. I flykten är dock dessa svarta vingspetsar diagnostiska för arten. Dess ben och näbb är röda och könen är lika. Till formen påminner den mer om gäss än om de andra svanarna och den saknar också den svarta ansiktsteckning som andra vita svanar uppvisar.

Utbredning

Fågeln häckar i Sydamerika från södra Chile och centrala Argentina till Tierra del Fuego och Falklandsöarna. Den är en flyttfågel som om vintern flyger norrut till centrala Chile, norra Argentina, Uruguay och sydöstra spetsen av Brasilien.

Systematik

Genetiska studier visar att coscorobasvanen troligen är närmast släkt med den australiska hönsgåsen (Cereopsis novaehollandiae).^[4]^[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Ekologi

Coscorobasvanen lever i träsk och laguner med mycket växtlighet där den främst lever av gräs och mindre vattenväxter, men även av musslor och sik. Honan ruvar äggen medan hanen vaktar ungarna efter kläckningen på ett aggressivt vis mot predatorer.

Status

Coscorobasvanen har ett stort utbredningsområde på cirka 2 500 000 kvadratkilometer och världspopulationen uppskattas till cirka 10 000–25 000 fåglar och arten anses inte vara hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Coscoroba är ett lokalt chilenskt ljudhärmande namn på fågeln.^[6]

Referenser

Engelska Wikipedia läst den 17 juli 2007

Noter

^ [a b] BirdLife International 2012 Coscoroba coscoroba Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Donne-Goussé, C., V. Laudet, C. Hanni (2002), A molecular phylogeny of Anseriformes based on mitochondrial DNA analysis, Mol. Phylogenet. Evol. 23, 339-356.
^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009b), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Källor

Lars Larsson (2001) Birds of the World, cd-rom

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör coscorobasvan.
Bilder & media
Wikispecies har information om coscorobasvan.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] BirdLife International 2012 Coscoroba coscoroba Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[4] Donne-Goussé, C., V. Laudet, C. Hanni (2002), A molecular phylogeny of Anseriformes based on mitochondrial DNA analysis, Mol. Phylogenet. Evol. 23, 339-356.

[5] Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009b), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.

[6] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler