Coquifrankolin

	Coquifrankolin; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hönsfåglar; Galliformes
Familj	Fasanfåglar; Phasianidae
Släkte	Campocolinus
Art	Coquifrankolin; C. coqui
Vetenskapligt namn
	§ Campocolinus coqui
Auktor	(Smith, 1836)
Synonymer
	Francolinus coqui; Peliperdix coqui;

Coquifrankolin^[2] (Campocolinus coqui) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.^[3]

Utseende och läte

Coquifrankolinen är en liten, vackert tecknad frankolin. Hanen har rostfärgat huvud, honan strimmigt. Båda könen uppvisar mörk tvärbandning på buken. Den avger två distinkta läten, dels ett upprepat "co-qui" (som tros ligga bakom artens namn), dels en kort serie med kacklande toner.

Utbredning och systematik

Coquifrankolin delas in i fyra underarter i två grupper:^[4]

hubbardi-gruppen
- C. c. spinetorum – från Mali till Nigeria och Angola
- C. c. maharao – från Etiopien till södra Uganda, Kenya och norra Tanzania
- C. c. hubbardi – från västra och södra Kenya till centrala Tanzania
C. c. coqui – förekommer från Demokratiska republiken Kongo till centrala och nordvästra Tanzania och söderut till norra Namibia, Botswana och östra Sydafrika (till KwaZulu-Natal)

Släktestillhörighet

Coquifrankolinen placerades fram tills nyligen i släktet Peliperdix, men genetiska studier^[5] har visat att arterna i släktet inte står varandra närmast. Coquifrankolinen tillsammans med vitstrupig frankolin och saufrankolin lyfts därför allt oftare ut i ett eget släkte, Campocolinus.^[3]^[4]

Längre tillbaka placerades den i släktet Francolinus, men även där visade genetiska studier visar att placeringen var inkorrekt.^[6]^[7]^[8]^[9]^[10]

Levnadssätt

Coquifrankolinen förekommer i områden med tjockt gräs, från rena grässlätter till lummiga skogsområden. Arten påträffas på marken och är generellt skygg och tillbakadragen.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt ovanlig till vanlig.^[11]

Namn

Ursprunget till dågelns svenska och vetenskapliga artnamn är oklart. Troligen är det ljudhärmande, men det har också föreslagits syfta på en Mr Coqui, som ska ha levt i Kapkolonin i början av 1800-talet.^[12]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2016 Campocolinus coqui . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 16 december 2022.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158: 107091.
^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör coquifrankolin.
Bilder & media
Wikispecies har information om Campocolinus coqui.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Campocolinus coqui . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 16 december 2022.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.

[CC-4] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[5] Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158: 107091.

[6] Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.

[7] Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.

[8] Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.

[9] Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.

[10] Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.

[11] Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[12] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Navigation

Navigering

Temaportaler