Convair B-58 Hustler
| Convair B-58 Hustler | |
 Den här B-58:an satte 5 mars 1962 transkontinentalt hastighetsrekord genom att flyga sträckan Los Angeles–New York på två timmar. | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Bombflygplan |
| Besättning | 3 (pilot, navigatör/bombfällare och telekrigoperatör) |
| Första flygning | 11 november 1956 |
| I aktiv tjänst | 1960 – 1970 |
| Ursprung |  USA |
| Tillverkare | Convair |
| Antal tillverkade | 116 |
| Data | |
| Längd | 29,5 meter |
| Spännvidd | 17,3 meter |
| Höjd | 9,6 meter |
| Vingyta | 143,3 m² |
| Tomvikt | 25 200 kg |
| Max. startvikt | 80 200 kg |
| Motor(er) | 4 × General Electric J79-GE-5A |
| Dragkraft | 4 × 69,3 kN |
| Prestanda | |
| Max. hastighet | 2 125 km/h |
| Räckvidd med max. bränsle | 3 220 km |
| Transporträckvidd | 6 600 km |
| Max. flyghöjd | 19 300 meter |
| Stigförmåga | 88 m/s |
| Vingbelastning | 215 kg/m² |
| Beväpning & bestyckning | |
| Fast beväpning | 1 × 20 mm M61 Vulcan |
| Bomber | 4 × B43 eller B61 vätebomber eller 1 × MB-1C vapenkapsel |
| Elektronik | |
| Avionik | AN/APR-12 radarvarnare AN/ASQ-42 navigationssystem |
| Radar | AN/APB-2 attackradar AN/APN-170 terrängföljande radar |
| Ritning | |
 | |
Convair B-58 Hustler är ett amerikanskt bombflygplan konstruerat av flygplanstillverkaren Convair under 1950-talet. Det var det första bombflygplanet i världen som kunde uppnå dubbla ljudhastigheten.
Bakgrund
När bombflygplanen B-47 Stratojet och B-52 Stratofortress konstruerades kort efter andra världskriget var de konstruerade efter samma koncept som de krigstida bombflygplanen. B-52:an och B-47:an kunde dock flyga längre och fortare, men de var fortfarande avsedda att i grupp och från hög höjd fälla bomber. Det gjorde dem sårbara för nyutvecklade luftvärnsrobotsystem som S-75 Dvina som kunde nå mål på över 16 000 meters höjd. När även jaktflygplan började få överljudskapacitet blev hotet än mer påtagligt. För att kunna anfalla välförsvarade mål behövdes ett bombflygplan som kunde flyga både snabbare och högre än tidigare.
Konstruktion
B-58 byggde vidare på erfarenheterna från Convairs jaktflygplan F-102 Delta Dagger och F-106 Delta Dart. Med deltavinge svept 60° och med fyra J79-motorer från General Electric (samma motor som i F-4 Phantom II och F-104 Starfighter) var den mer än dubbelt så snabb som B-47 och B-52. Den var konstruerad för att tränga igenom fientligt luftförsvar och leverera en enda kraftig atombomb.
Kravet på hög hastighet satte en maxgräns på flygplanets storlek och därmed också dess räckvidd. Ursprungligen var det meningen att flygplanet skulle bäras under kroppen av en B-36 Peacemaker och fällas när de närmade sig fientligt luftrum. Det konceptet övergavs 1951 till förmån för lufttankning. Samtidigt övergav försvaret också tanken på att vapenkapseln också skulle innehålla ytterligare en jetmotor för att ge flygplanet högre anfallshastighet. Under 1953 konstruerades stora delar av flygplanet om efter transsoniska arearegeln vilket ökade maxhastigheten från de beräknade mach 1,3–1,5 till mach 2,0.
Den stora vapenkapseln (se ritning) visade sig vara ett problem när man skulle applicera arearegeln vilket gjorde att attackradarn flyttades från vapenkapseln till flygplanets nos. Kvar i vapenkapseln var nu bara 1355 liter jetbränsle och en W39 vätebomb med en maximal sprängkraft på 3,8 megaton.
För att tåla påfrestningarna vid långvarig flygning i överljudsfart utvecklade Convair ett nytt material för vingpanelerna. De bestod av en sandwich-konstruktion bestående av aluminiumplåt ytterst och ett bikakemönster av glasfiberarmerad fenolplast mellan. På panelerna bakom de inre motorernas utblås är ytterlagret gjort av rostfritt stål i stället för aluminium.
För att besättningen ska överleva en utskjutning i dubbla ljudhastigheten är varje raketstol försedd med en skyddskapsel, som automatiskt sluter sig vid utskjutning eller vid förlust av kabintryck. Förarna kan flyga flygplanet inifrån en sluten kapsel och ett fönster i kapseln gör att han kan se instrumenten. Kapseln gör också att besättningen vid en utskjutning får med sig mer överlevnadsutrustning än vad som annars varit möjligt.
Bilder
En utskjutningskapsel som skyddar besättningsmannen vid utskjutning.
Släde som användes för utprovning av utskjutningskapseln.
Test av utskjutningskapseln. Vid utprovningen spändes en björn fast i raketstolen.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Convair B-58 Hustler.
Källor
- ”Convair B-58 Hustler - USA” (på engelska). The Aviation History On-Line Museum. http://www.aviation-history.com/convair/b58.html. Läst 21 april 2012.
- Greg Goebel (1 december 2011). ”The General Dynamics B-58 Hustler” (på engelska). http://www.vectorsite.net/avb58.html. Läst 21 april 2012.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Convair B-58A-10-CF Hustler (59-2458). This aircraft set transcontinental speed record on 03/05/62 by flying nonstop from Los Angeles to New York and back again. First leg at average speed of 1214.71 mph; return leg at average speed of 1081.77 mph. Return leg was first transcontinental flight that moved across the country faster than the rotational speed of the earth. ("Chasing the Sun.") Crew awarded Bendix and Mackay Trophies. Now on display at the National Museum of the United States Air Force, Wright-Patterson Air Force Base, Ohio.
Crewmember escape capsule for the B-58 Hustler at the National Museum of the United States Air Force.
The sign pictured in the image reads:
B-58 ESCAPE CAPSULE
When the supersonic B-58 Hustler entered service in 1961, it had individual ejection seats for its three crew members. However, ejection at speeds above 665 mph was extremely hazardous. To improve ejection survivability, the Stanley Aircraft Corp. developed a high-speed high-altitude capsule ejection system that would allow safe ejection at supersonic speed. The capsule was adopted for retrofit beginning in late 1962, making the B-58 the first USAF aircraft with a capsule ejection system. It was effective throughout the flight envelope up to 70,000 feet and twice the speed of sound.
The capsule has airtight clam shell doors and independent pressurization and oxygen supply systems, with survival gear packed inside. Raising a handgrip activated the restraint system harness securing the occupant inside and closed the capsule doors. The crew member could continue the ejection procedure and be catapulted upward by a rocket out of the aircraft by squeezing an ejection trigger or could remain encapsulated in the event of cabin pressure or oxygen loss until the aircraft reached a lower altitude. The pilot's capsule contained a control stick and other controls necessary to fly the aircraft while encapsulated. After ejection, a parachute lowered the capsule and shock absorbers eased the impact of the capsule on touchdown. The capsule floated if it landed on water and additional flotation cells could be manually inflated to provide stability on water, turning the capsule into a life raft.
A Convair B-58 and its crew showing its payload, pods and H-bombs.
Convair XB-58 Hustler in flight
.jpg)
B-58 (modified)
Convair B-58 capsule ejection static test from XB-58 55-0661. December 8, 1964 - Bunker Hill Air Force Base (now Grissom Air Reserve Base), Indiana.
Författare/Upphovsman: Kaboldy, Licens: CC BY-SA 4.0
Convair B-58 Hustler
Convair B-58 Ejection Capsule 3-4 front view