Conrad Lönnqvist

Conrad Lönnqvist
Född	15 november 1889[1][2] Sala stad[1][2], Sverige
Död	12 april 1969[1][2] (79 år) Södertälje stadsförsamling[1][2], Sverige
Medborgarskap	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[1]
Sysselsättning	Astronom[1], gymnasielärare[1], kommunalpolitiker[1]
Redigera Wikidata

Conrad Leopold Lönnqvist, född 15 november 1889 i Sala, död 12 april 1969 i Södertälje, var en svensk gymnasielärare, astronom och kommunalpolitiker.

Biografi

Efter mogenhetsexamen vid Uppsala högre allmänna läroverk 1907 och började därefter studera vid Uppsala universitet. Under sin tid här lärde han känna Knut Lundmark, med vilken han kom att dela sina intressen för nykterhet, liberalism och astronomi.

Lönnqvist arbetade 1909-1910 som extra lärare i Härnösand efter fortsatta studier och avlagd filosofisk ämbetsexamen 1911 fortsatte han sitt arbete som extra lärare där 1912-1913. 1915 var han extra lärare vid Östra realskolan i Göteborg och 1915-1917 vid Örebro högre allmänna läroverk. Lönnqvist var 1917 adjunkt i matematik och fysik vid Umeå högre allmänna läroverk och 1918-1919 vice lektor där. Samtidigt var han timlärare vid Umeå tekniska aftonskola 1917-1918 och vid Umeå folkskoleseminarium 1918-1919. Lönnqvist var 1919-1923 ordförande i Umeå folkbildningsförening. 1923 blev han adjunkt i matematik och fysik vid Katarina realskola och var 1925-1928 föreståndare för Södermalms arbetarinstitut där. Han fullföljde samtidigt sina studier i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet, blev filosofie licentiat 1926 och filosofie doktor 1927. Lönnqvist kom att arbeta som lektor i matematik och fysik vid Södertälje högre allmänna läroverk 1928-1955. Efter sin doktorsexamen fortsatte Lönnqvist att författa vetenskapliga artiklar inom astrofysikens område. Främst kom han dock att verka som populärvetenskaplig författare, författare av läroböcker och föreläsare. Han kom även att ge radioföredrag om astronomi. Utöver arbetet vid Södertälje läroverk var Lönnqvist 1930 lärare vid elementarskolan för flickor där.

Lönnqvist var även ordförande i folkpartiets lokalavdelning i Södertälje 1934-1939, ledamot av stadsfullmäktige 1934-1942 och vice ordförande i statens läroboksnämnd 1938-1959. Han var ordförande i Sveriges religiösa reformförbund 1948-1955 och ledamot av Södermanlands läns landsting 1951-1955.

Conrad Lönnqvist var son till bagarmästaren Olaus Pettersson Lönnqvist (1849-1936) dennes hustru Karolina Lundgren (1848-1934) ^[3]. Conrad Lönnqvist gifte sig 22 oktober 1916 med Anna Justina Bodlund (1888-1968) de fick en dotter och två söner ^[3] En av sönerna var Olov Lönnqvist.

Bibliografi (i urval)

Tryckta arbeten

• Quatuor species. Gamla och nya metoder (Verdandi, tidskr för ungdomens vänner och målsmän, årg 34, 1916, Sthlm 19[16–]17, s 96–132)
• Himmelens mekanik. Något om solsystemets mekaniska lagar. Sthlm 1919. 68 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 226.)
• Måste jordens kärna antagas vara av hög temperatur? [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1920. 26 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik [utg av VA], bd 14, n:o 26.)
• Versuch einer Deduktion der Fre-quenz der Meteoriten. [Rubr.] Upps 1924. 39 s. (Ibid, 18:25.)
• On the evolution of the stars with mass reduction. A theoretical investigation on the basis of Eddington's theory of radiative equilibrium. [Rubr.] Upps 1927. 104 s. (Ibid, 20 A:21.) [Även: Akad avh.j
• Über die Möglichkeit eines experimentellen Nachweises der gegenseitigen Ver-nichtung von Elektronen und Protonen (Zeitschrift fur Physik, Bd 55, Berlin 1929, s 789-800)
• Hur man lär sig geometri. Geometrins grunder med praktiska tillämpningar. Sthlm 1930. 132 s. (Natur och kultur 101.) 2. uppl 1950
• Hur man beräknar ytor och avstånd. Planimetri med praktiska tillämpningar. Sthlm 1930. 151 s. (Ibid 102.) 2. uppl 1951
• Concerning the frequency of the nova-phenomenon and an attempt to draw a few conclusions (Lund Observatory, Circular, Lund 1931–48, 4:o, s 135-149 [no. 7, 1932])
• Jordens skapelse och undergång från astronomisk synpunkt. Sthlm 1933. 76 s, 4 pl. (Studentfören Verdandis småskr, 359.)
• Solens öde. Skall den slockna eller - explodera? Sthlm 1933. 68 s, 3 pl. (Ibid, 360.)
• Den senaste läroverksreformen. Följderna för den matematiska och den matematiskt naturvetenskapliga undervisningen. Utredn verkställd inom styrelsen för Föreningen för matematisk-naturvetenskaplig undervisn Sekr: C. Lönnqvist. Sthlm (tr Södertälje) 1934. 67 s.
• Föreningen för matematisk-naturvetenskaplig undervisning (Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi, årg 16, 1933, Sthlm (tr Lund), s 226 f, o 17, 1934, s 46 f, samt [styrelseberättelse tills med B Söderborg] 18, 1935, s 42–47)
• On the influence of the major planets on the meteorite tracks and a criticism of the meteorite hypothesis of the sunspot periodicity (FS, Förhandlingar, bd 8, 1938, Lund 1937–39, s 179–190 [nr 17, 1939]; även sep, 1939, 12 s, som Meddelande från Lunds astronomiska observatorium, ser. 1, nr. 136).
• A criticism of the hypothesis of electrostatic accumulation of meteorites [jämte A Corlin, Reply . . .] (Zeitschrift für Astrophysik, Bd 17, Berlin 1939, s 344–359 [även som rån Lunds astronomiska observatorium ser. 1 nr:150])
• Tron på bebodda främmande världar under antiken (Cassiopeia [omsl], Astronomiska sällskapet Tycho Brahe, årsbok, [årg 1,] 1939, Lund, 4:o, s 34–39).
• Genom alla himlar. Reflexioner kring ett astronomiskt standardverk (ibid, 7, 1945, s 146–151). – Människan på världsteatern. Sthlm 1947. 218 s, 8 pl.
• Månraketproblemet (Popular astronomisk tidskrift, årg 30, 1949, Sthlm, 4:o, s 37–48)
• Världsrymdsraketproblemet med lösningar för speciella fall. 1–3 (Elementa, Tidskr för elementär matematik, fysik och kemi, årg 31, 1948, Sthlm (tr Lund), s 38–45, 145–154, o 32, 1949, s 33–37).
• Är astronomin onyttig? (Hörde Ni, årg 3, 1950, Sthlm, s 547– 555)
• En färd till månen. Sthlm 1952. 34 s. (Från kunskapens fält, 25.)
• Titius-Bodes lag, minnesregel eller naturlag? (Populär astron tidskr, 33, 1952, s 47–52).
• Exakt vetenskap - vägen och målet (Samtid och framtid, tidskr för idépolitik och kultur, årg 9, 1952, Sthlm, s 296–298).
• AB Rymdtrafik (Hörde Ni, 5, 1952, s 833–838, 844).
• Astronomi, Sthlm 1955. 85 s, 1 kartbl. [Utgör en del av G Almkvist, G Beskow m fl, Fysik för realgymnasiet.] 2.–3. tr 1959, 1961
• Förord (C. F. von Weizsäcker, Naturens historia, Sthlm (tr Falun) 1955, s 7 f)
• Einsteins gudstro (Judisk tidskrift, årg 28, 1955, Sthlm, s 134–136).
• Ellipsens och hyperbelns ekvationer (Elements, 40, 1957, s 254–256).
• Tangentteoremet (ibid, 41, 1958, s 283f).
• Gudstron och den nya världsbilden (Till hembygden. En julhälsning till församlingarna i Strängnäs stift från stiftsrådet, årg 55, 1958, Sthlm, s 50–53)
• Vad har vi på månen att göra? [Vårt ekonomiska läge, 1959, Sthlm, s 58–73).
• Leva på 60-talet, 8. Världsrymdens erövring (Arbetaren, årg 38, 1959, Sthlm, fol, nr 30, s 5, 11),
• Bidrag i Religion och kultur 1933, 1935–38, 1940–43, 1945–50, 1952, 1954, 1958, 1960–61, 1964, Uppsala, (redigerat årg 25–40:1, 1954–1969, tills med D Edenholm o E Odhner),
• Bidrag i Kunskapens bok, 5., helt omarb uppl, bd 1–9, Sthlm 19[54–] 55, 4:o, 6. omarb uppl 1958–59, o
• Bidrag i Focus uppslagsbok, bd 1–4, Sthlm 1958–59, 4:o (även i redaktionskomm), 2. revid uppl 1962, [nya tr] 1964, 1967–68, 1969.

Översättningar

• Otto Willi Gail, Tratik i världsrymden, Sthlm 1950, 156 s;
• Otto Willi Gail, På spaning i världsrymden, Sthlm 1952, 99 s
• Fred Hoyle, Världsalltets byggnad, Sthlm 1951, 117 s;
• George Gamow, Universums skapelse, Sthlm 1953, 116 s, [ny tr] s å.

Källor

• Anita Sundman: Conrad L Lönnqvist i Svenskt biografiskt lexikon (1982–1984)
• Svenskt Porträttarkiv läst 25 juli 2022

Noter