Concha Espina

Concha Espina
Född	María de la Concepción Jesusa Basilisa Rodríguez-Espina y García-Tagle 15 april 1869[1][2][3] Santander[4], Spanien
Död	19 maj 1955[5][6] (86 år) Madrid[7]
Begravd	Almudenas kyrkogård
Andra namn	Ana Coe Snichp, Concha Espina de Serna och Concha Espina
Medborgarskap	Spanien
Sysselsättning	författare, journalist
Make	Ramón de la Serna (g. 1893–1934)
Barn	Ramón de la Serna (f. 1894) Víctor de la Serna (f. 1896) Josefina de la Maza (f. 1903)
Utmärkelser
Premio Nacional de Narrativa (1927) Storkorset av Alfons X den vises orden (1948)[8] Medalla de Oro al Mérito en el Trabajo (1950)[9] Fastenrathpriset Maria-Lovisaorden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Concha Espina, född 14 maj 1869 i Santander, död 19 maj 1955 i Madrid, var en spansk författare.

Espina föddes i Santander, där hon som 19-åring publicerade sina första dikter och där tacksamma landsmän hedrade henne med gåvan av en park, som bär hennes namn. I romanen Altar Mayor (1926), ett av hennes bästa verk, har hon också ägnat sin hemtrakt en glänsande skildring. Efter en resa i Sydamerika, där hon gifte sig men snart blev änka, måste hon vända sig till litteraturen som inkomstkälla och utgav efter sin återkomst till Spanien ett betydande antal romaner med skildringar av spanskt landsortsliv och spansk natur. Hennes romer gav henne många beundrare, särskilt bland Spaniens kvinnor, och hon har också vunnit ett flertal litteraturpris. En av hennes främsta romaner, La esfinge maragata (1914), översattes till svenska av R. Fridholm under titeln Mariflor. Samme författare har även översatt El metal de los muertos (1921, "De dödas metall" 1925). Ett annat av hennes mera kända verk är dramat El Jayón (1918).

Källor

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.

Noter