Cocoliztli

Cocoliztli
Epidemi
Infektionssjukdom, epidemi
Under­klass tillepidemi
Landaztekernas rike, Nya Spanien
PlatsCentralamerika, Sydamerika
Tidpunkt1500-talet, 1600-talet
Start­da­tum1545
Slutdatum1631
Antal döda17 000 000
Orsaksmittkoppor, Blödarfeber, Hantaanvirus, Salmonella enterica
Offer i ursprungsbefolkningen, Florentine Codex (sammanställd 1540–1585)
Befolkningskollapsen i Mexiko under 1500-talet tillskrivs i huvudsak en smittkoppsepidemi år 1520 och flera cocoliztli-utbrott.[1] Ny forskning visar att det första utbrottet, 1545-1550, orsakades av Salmonella.

Cocoliztli (pest på aztekernas språk nahuatl) var en epidemi som var största orsaken till en populationskollaps bland ursprungsbefolkningen i Nya Spaniens territorium i de Mexikanska högländerna under 1500-talet. Upp till 15 miljoner eller 80 procent av Aztekernas befolkning avled under det första utbrottet av sjukdomen år 1545 till 1550. Ett andra cocoliztli-utbrott som tog livet av 2 miljoner eller hälften av den återstående befolkningen härjade 1576–78, och fler utbrott följde.[2] Cocoliztli betraktas som den värsta sjukdomsepidemin i Mexikos historia,[3] och var en av de mer dödliga epidemierna i mänsklighetens historia.[2]

Cocolitzli-utbrotten inleddes 26 år efter de spanska conquistadorernas erövring av aztekernas rike inleddes 1519. En smittkoppsepidemi hade startat redan år 1520 och tog fem till åtta miljoner liv. Inkluderar man offren av smittkoppsepidemin och cocoliztliutbrotten kostade erövringen omkring 24 miljoner liv i det som skulle bli Mexiko åren 1520 till 1631.[4] Detta gör erövringen till en av de dödligaste konflikterna genom tiderna.

Cocoliztli orsakade enligt ögonvittnesskildringar hög feber, rikliga blödningar från ögon, mun, näsa och vagina, svindel, svart tunga, mörk urin, dysenteri, svår buksmärta, blodig diarré, bröstsmärtor, neurologiska störningar och gulsot. Döden inträffade ofta inom tre till fyra dagar.[5]

Orsaker

Sjukdomens orsak och snabba förlopp har förbryllat läkarvetenskapen fram till nyligen. Emellertid presenterades DNA-analys år 2017 av bakterier från 29 skelett av 1545-1550 års dödsoffer. Detta visar på att salmonella, specifikt en serotyp av salmonella enterica känd som Paratyphi C, var huvudansvarig för utbrottet. Bakterien orsakar svåra febersjukdomar, till exempel tyfus. Salmonellabakterier sprider sig ofta genom mat och vatten. Bakterien tros ha nått Amerika med de spanska kolonisatörerna, eftersom genomet av den nu sällsynta patogenen isolerades från resterna av en ung kvinna begravd omkring 1200 på en kyrkogård i Trondheim, Norge. Numera är den mexikanska varianten av bakterien inte sjukdomsframkallande.[6][2]

Befolkningen var redan försvagad av krig och tidigare sjukdomsutbrott.[7] Sjukdomsutbrottet kan ha förvärrats av den värsta torka som påverkade regionen på 500 år.[5]

Äldre hypoteser är att orsaken var mässlingen eller att utbrottet 1576 var en inhemsk viral hemorragisk feber.[5] Acuna-Soto et al. har antagit att ett storskaligt utbrott av hemorragisk feber också kunde ha bidragit till den tidigare kollapsen av den klassiska Maya-civilisationen (750–950 e.Kr.), men de flesta experter tror att andra faktorer inklusive klimatförändringar sannolikt spelade en mycket större roll i det fallet.[8][9]

Cocoliztli-epidemin ledde till brist på inhemsk arbetskraft och därmed till en betydande matbrist, vilket drabbade både de infödda och spanjorer.[10] Många aztekers död i epidemin ledde till ett vakuum i markägande, och spanska kolonisatörer av olika bakgrund som utnyttjade dessa nu lediga landområden.[10]

Referenser

  1. ^ ”"Huey cocoliztli" en el México del siglo XVI: ¿una enfermedad emergente del pasado?”. www.madrimasd.org. http://www.madrimasd.org/blogs/virusemergentes/2012/04/enfermedades-emergentes-del-pasado-el-huey-cocoliztli-en-el-mexico-del-siglo-xvi/. Läst 8 december 2015. 
  2. ^ [a b c] SPT (17 januari 2018). ”Forskare har upptäckt vad som utrotade aztekerna – 15 miljoner dog inom fem år”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/forskare-har-upptackt-vad-som-utrotade-aztekerna-15-miljoner-dog-inom-fem-ar/. Läst 10 april 2020. 
  3. ^ Prem, Hanns (1991). ”Disease Outbreaks in Central Mexico During the Sixteenth Century”. i Cook, Noble David; Lovell, W. George. "Secret Judgments of God": Old World Disease in Colonial Spanish America. Norman: University of Oklahoma Press. Sid. 20–48. ISBN 0806123729. 
  4. ^ ”De re Militari: muertos en Guerras, Dictaduras y Genocidios”. remilitari.com. http://remilitari.com/guias/victimario9.htm. Läst 10 april 2020. 
  5. ^ [a b c] Acuna-Soto, R. (April 2002). ”Megadrought and megadeath in 16th century Mexico.”. Emerging Infectious Diseases: sid. 360–362. doi:10.3201/eid0804.010175. ISSN 1080-6040. PMC: 2730237. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2730237/. 
  6. ^ Vågene, Åshild J.; Campana, Michael G.; García, Nelly M. Robles; Warinner, Christina; Spyrou, Maria A.; Valtueña, Aida Andrades (2017-02-08). ”Salmonella enterica genomes recovered from victims of a major 16th century epidemic in Mexico” (på engelska). bioRxiv: sid. 106740. doi:10.1101/106740. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/106740v2. Läst 10 april 2020. . Även publicerad som Vågene, Åshild J.; Herbig, Alexander; Campana, Michael G.; Robles García, Nelly M.; Warinner, Christina; Sabin, Susanna (2018-01-15). ”Salmonella enterica genomes from victims of a major sixteenth-century epidemic in Mexico” (på engelska). Nature Ecology & Evolution 2 (3): sid. 520–528. doi:10.1038/s41559-017-0446-6. ISSN 2397-334X. https://www.nature.com/articles/s41559-017-0446-6. Läst 10 april 2020. 
  7. ^ Rice, Prudence (2012). ”Torata Alta: An Inka Administrative Center and Spanish Colonial Reducción in Moquegua, Peru”. Latin American Antiquity 23 (1): sid. 3–28. doi:10.7183/1045-6635.23.1.3. 
  8. ^ Turner, B. L.; Sabloff, J. A. (2012-08-21). ”Classic Period collapse of the Central Maya Lowlands: Insights about human-environment relationships for sustainability” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 109 (35): sid. 13908–13914. doi:10.1073/pnas.1210106109. ISSN 0027-8424. https://www.pnas.org/content/109/35/13908.short. Läst 10 april 2020. 
  9. ^ Haug, Gerald H.; Günther, Detlef; Peterson, Larry C.; Sigman, Daniel M.; Hughen, Konrad A.; Aeschlimann, Beat (2003-03-14). ”Climate and the Collapse of Maya Civilization” (på engelska). Science 299 (5613): sid. 1731–1735. doi:10.1126/science.1080444. ISSN 0036-8075. PMID 12637744. Arkiverad från originalet den 22 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200522183315/https://science.sciencemag.org/content/299/5613/1731. Läst 10 april 2020. 
  10. ^ [a b] Gibson, Charles (1964). The Aztecs Under Spanish Rule: A history of the Indians of the Valley of Mexico 1519–1810. Standford: Stanford University Press. https://archive.org/details/aztecsunderspani00gibs. 
Pandemier och epidemier hos människor
PandemierSpanska sjukan.
Epidemier
Se även
Endemier · Pest · Lista över pågående epidemier

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Acuna-Soto EID-v8n4p360 Fig1.png
Författare/Upphovsman: Rodolfo Acuna-Soto, David W. Stahle, Malcolm K. Cleaveland, and Matthew D. Therrell, Licens: CC0
(original caption) Figure 1. The 16th-century population collapse in Mexico, based on estimates of Cook and Simpson (1). The 1545 and 1576 cocoliztli epidemics appear to have been hemorrhagic fevers caused by an indigenous viral agent and aggravated by unusual climatic conditions. The Mexican population did not recover to pre-Hispanic levels until the 20th century.
FlorentineCodex BK12 F54 smallpox.jpg
An illustrated panel appearing on fol.54 of Book XII of the en:Florentine Codex, the 16th-century compendium of materials and information on Aztec and Nahua history collected by Fray Bernardino de Sahagún. The drawing shows Nahuas infected with smallpox disease. The illustration accompanies text written in Nahuatl, which in English translation says in part:

". . . [The disease] brought great desolation: a great many died of it. They could no longer walk about, but lay in their dwellings and sleeping places, no longer able to move or stir. They were unable to change position, to stretch out on their sides or face down, or raise their heads. And when they made a motion, they called out loudly. The pustules that covered people caused great desolation; very many people died of them, and many just starved to death; starvation reigned, and no one took care of others any longer.On some people, the pustules appeared only far apart, and they did not suffer greatly, nor did many of them die of it. But many people's faces were spoiled by it, their faces were made rough. Some lost an eye or were blinded."

English translation is as given in:

  • Lockhart, James (1993). We People Here: Nahuatl Accounts of the Conquest of Mexico. Berkeley: University of California Press, pp.181–185.
1918FluVictimsStLouis.jpg
With masks over their faces, members of the American Red Cross remove a victim of the Spanish Flu from a house at Etzel and Page Avenues, St. Louis, Missouri.