Claude av Guise
| Claude av Guise | |
 | |
| Född | 20 oktober 1496[1] Custines[1], Frankrike |
|---|---|
| Död | 12 april 1550[1] (53 år) Joinville[1], Frankrike |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Militär |
| Maka | Antoinette de Bourbon (g. 1513–)[1][2] |
| Barn | Maria av Guise (f. 1515)[3] Frans av Guise (f. 1519 och 1519)[3] Louise av Lorraine (f. 1520)[3] Renee de Guise (f. 1522)[4] Charles de Lorraine de Guise (f. 1524)[3][4] Claude av Lorraine (f. 1526)[3] Louis de Lorraine (f. 1527)[3] Philippe de Guise (f. 1529)[4] Pierre de Guise (f. 1530)[4] Antonie de Guise (f. 1531)[4] François de Guise (f. 1534)[4] René II d'Elbeuf (f. 1536)[3] |
| Föräldrar | René II av Lothringen Filippa av Geldern[1] |
| Släktingar | Anton av Lothringen (syskon)[1] |
| Heraldiskt vapen | |
.svg) | |
| Redigera Wikidata | |
Claude de Lorraine född 20 oktober 1496 på Château de Condé-sur-Moselle och död 12 april 1550 på Château de Joinville, var den förste hertigen av Guise, från 1528 till sin död.[5]
Biografi
Han var andre son till René II, hertig av Lothringen och fick sin utbildning vid det franska hovet under Frans I. När han var 17 år gjorde han genom gifte en förbindelse till det kungliga huset, genom giftermålet med Antoinette de Bourbon (1493–1583), dotter till François, greve av Vendôme.
Claude utmärkte sig vid slaget vid Marignano (1515), och det tog lång tid för hans 22 sår som han fick vid slaget att läka. 1521 deltog han i slaget vid Fuenterrabia, och Louise av Savojen tillskrev erövrandet av platsen till honom. År 1523 blev han guvernör för Champagne och Burgund, efter att ha besegrat de kejserliga trupperna vid Neufchâteau som hade invaderat provinsen. År 1525 krossade han den Anabaptistiska bondearmén, som invaderade Lothringen, vid Lupstein, nära Saverne (Zabern).
När Frans I återkom från fångenskapen 1528, gjordes Claude till hertig av Guise som fransk adelsman, fram till den här punkten hade endast prinsar av det kungliga huset haft titlarna hertig och pär av Frankrike. Huset Guises, som en sidolinje till det suveräna huset Lothringen och ättlingar till huset Anjou, krävde företräde framför Bourbon-prinsarna av Condé och Conti.
Deras anspråk och ambitioner inspirerade till misstro mot Frans I, fastän han belönade Guises tjänster med betydande gåvor av land och pengar. Hertigen utmärkte sig i fälttåget mot Luxemburg 1542, men några år innan sin död utplånade han sig inför hans söners växande rikedom.
Barn
- Maria av Guise (1515–1560), gift med kung Jakob V av Skottland
- Frans av Guise (1519–1563)
- Louise av Guise (1520–1542), gift med Charles I, hertig av Arschot
- Renée av Guise (1522–1602), abbedissa av St. Pierre, Reims
- Charles, hertig av Chevreuse, ärkebiskop av Reims och kardinal av Guise (1524–1574)
- Claude, hertig av Aumale (1526–1573)
- Louis I, kardinal av Guise (1527–1578)
- Philippe (1529–1529)
- Pierre (f. 1530–dog ung)
- Antoinette (1531–1561), abbedissa av Faremoutier
- François, stormästare över Malteserorden (1534 – 1563)
- René, markis av Elbeuf (1536–1566)
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g] läs online, genealogy.euweb.cz , läst: 20 januari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p10246.htm#i102457, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] läs online, genealogy.euweb.cz , läst: 11 januari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Wellman, Kathleen (2013). Queens and Mistresses of Renaissance France. Yale University Press.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Claude av Guise.
Media som används på denna webbplats
Porträt Claudes de Lorraine, erster Herzog von Guise
Författare/Upphovsman: MostEpic, Licens: CC BY-SA 4.0
Arms of Claude de Lorraine after 1540