Claude Jade

Claude Jade
Född	Claude Marcelle Jorré[1] 8 oktober 1948[2][3][4] Dijon[1], Frankrike
Död	1 december 2006[5][2][3] (58 år) Boulogne-Billancourt[1], Frankrike
Andra namn	Claude Jade
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	Conservatoire à rayonnement régional de Dijon, 1966
Sysselsättning	Filmskådespelare, scenskådespelare, TV-skådespelare
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen Officer av Arts et Lettres-orden
Redigera Wikidata

Claude Jade, ursprungligen Claude Marcelle Jorré, född 8 oktober 1948 i Dijon, Bourgogne, död 1 december 2006 i Boulogne-Billancourt, Île-de-France, var en fransk skådespelare.

Claude Jade tillbringade tre år på Conservatoire d'Art Dramatique i Dijon. Därefter flyttade hon till Paris, och arbetade på teatern Edouard VII. För att fördriva tiden var hon med i Sacha Pitoëffs produktion av Henri IV på Théâtre Moderne, och blev då upptäckt av François Truffaut. Truffaut tilldelade henne rollen som Christine Darbon, flickvännen till hans alter-ego Antoine Doinel i Stulna kyssar (1968). Denna filmdebut ledde till att Claude Jade uppmärksammades internationellt.

1969 gav Alfred Hitchcock henne rollen som agentdottern Michèle Picard i Topaz (1969), och hon fortsatte vidare sin internationella karriär i de ryska filmerna Lenin i Paris (1981), Teheran 43: Spy Ring (1981), den japanska Kita No Misaki, den belgiska Home Sweet Home, den tyska Rendez-vous i Paris och italienska Una spirale di nebbia.

I Frankrike repriserade hon rollen som Christine från Stulna kyssar i filmerna Älskar – älskar inte (1970) och Kärlek på flykt (1979). Hon spelade även Manette i Min onkel Benjamin (1969), Françoise i Prêtres interdits (1973) och den samvetslöse Eleanore i Båtbygget (1971).

Claude Jade fortsatte också att medverka i olika TV-produktioner. Hon hade en populär roll som Véronique d'Hergemont, hjältinna i miniserien L'île aux trente cercueils, 1979.

Claude Jades många bidrag till den franska kulturen erkändes 1998, då hon tilldelades Hederslegionen i klassen chevalier. År 2000 fick hon motta "New Wave Award" på filmfestivalen i Palm Beach.

• 1968 – Stulna kyssar
• 1969 – Min onkel Benjamin
• 1969 – Topaz
• 1970 – Älskar – älskar inte
• 1971 – Båtbygget
• 1973 – Les feux de la Chandeleur
• 1973 – Home Sweet Home
• 1973 – Förbjudna präster
• 1973 – Le malin plaisir
• 1973 – Le choix
• 1973 – Una spirale di nebbia
• 1978 – Le Pion
• 1979 – Kärlek på flykt
• 1979 – L'Île aux trente cercueils (TV-serie)
• 1981 – Teheran 43
• 1981 – Lenin i Paris
• 1982 – Lise och Laura
• 1982 – Rendezvous i Paris
• 1984 – En liten flicka i solrosorna
• 1987 – Mannen som inte var där
• 1990 – Le radeau de la Méduse
• 1992 – Tableau d'honneur
• 1994 – Bonsoir
• 1995 – Porté disparu
• 1998–2000 – Cap des Pins
• 2006 – Célimène och kardinalen

• Wikimedia Commons har media som rör Claude Jade.
  Bilder & media
• Claude Jade på Internet Movie Database (engelska)
• Claude Jade på Svensk Filmdatabas
• Claude Jade svenska tv