Clas Tott

Clas Tott
Titlar
Tidsperiod1654–1656
Utnämnd avKristina
Tidsperiod1654–1656
Utnämnd avKristina
FöreträdareHans Wachtmeister af Björkö
EfterträdareGustaf Adam Banér
Tidsperiod1656–1658
Utnämnd avKarl X Gustav
Tidsperiod1658–1665
Utnämnd avKarl X Gustav
Tidsperiod1661–62
Utnämnd avKarl XI
Tidsperiod1664–1665
Utnämnd avKarl XI
FöreträdareSchering Rosenhane
EfterträdareAxel Carlsson Sparre
Tidsperiod1665–1674
Utnämnd avKarl XI
Tidsperiod1665–1671
Utnämnd avKarl XI
FöreträdareBengt Oxenstierna
EfterträdareFabian von Fersen
Andra titlarRiksråd, kansliråd, överkammarherre
YrkeÄmbetsman, diplomat, militär
Militärtjänst
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenInfanteriet
Tjänstetid1653–1674
GradFältmarskalk
EnhetSvea livgarde
Slag/krigKarl X Gustavs polska krig

Karl X Gustavs första danska krig

Karl X Gustavs andra danska krig

  • Stormningen av Köpenhamn
Personfakta
PersonnamnClas Tott
FödelsenamnClas Åkesson Tott den yngre
Född14 augusti 1630
Ekolsunds slott, Uppland, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Alma materUppsala universitet
Död12 juli 1674 (43 år)
Paris, Frankrike
BegravdBraheska gravkoret, Jäders kyrka, Södermanland
Släkt
Frälse- eller adelsättTott
SätesgårdEkolsunds slott
FarÅke Henriksson Tott
MorSigrid Bielke
Familj
Gift1665
Make/makaAnna Margareta Oxenstierna af Södermöre

Ätten Totts vapen.

Clas Tott (även känd som Clas Åkesson Tott den yngre), född den 14 augusti 1630Ekolsund i Uppland, död den 15 juli 1674 i Paris,[1] [2] var en svensk greve, riksråd, diplomat, militär och generalguvernör över Livland, son till Sigrid Bielke och Åke Henriksson Tott.[3][4]

Biografi

Efter att ha vistats några år i Frankrike kom han 1651, 21 år gammal, till drottning Kristinas hov. Ett år senare upphöjdes han till greve med Karleborg som grevskap.[5] 1654 (ej 1653) tog han plats i riksrådet och utnämndes till riksstallmästare. Innan drottningen abdikerade tilldelades han Ekolsunds slott vid Mälaren.[3][4]

Efter Kristinas abdikation anslöt han sig till den svenska armén i Karl X Gustavs polska krig, där han deltog i striderna. Han erövrade Neumarkt och Gebnitz samt slog därpå i en strid 6 000 man polska trupper på flykten. Befordrad till generalmajor, anförde han svenska förtrupperna vid framryckandet mot Warszawa 1656, där han bland annat segrade i en skärmytsling mot litauiska trupper.[6][7]

Under Karl X Gustavs tid tjänstgjorde Clas Tott en tid i en beskickning i Paris och var sedan, under Karl X Gustavs andra danska krig, med om att belägra Köpenhamn (1658). Efter reduktionen, då Ekolsunds slott återgått till staten, fortsatte hans karriär med två års ambassadörsbefattning i Paris och ett år (1664) som överståthållare i Stockholm. 1665 utnämndes han till fältmarskalk och samma år till generalguvernör i Livland, där han stannade i sju år. När han dog 1674 hade han sedan två år åter beklätt posten som ambassadör i Paris.[3][8][7]

Clas Tott vilar i det Braheska gravkoret i Jäders kyrka. Han var 1665–1672 gift med Anna Oxenstierna af Södermöre, dotter till rikskanslern Erik Oxenstierna.[9][7]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Flodin, Barbro (1989). Jäders kyrka Österrekarne härad, Södermanland. sid. 166, 171. https://libris.kb.se/bib/19512918. Läst 7 maj 2022 
  2. ^ Gazette (Lyon), 1674, N:o 93 [https://books.google.se/books?id=rIyDIpZFxBcC& s. 390]
  3. ^ [a b c] Tott, 13. Klas Åkesson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  4. ^ [a b] Rosander 2003, s. 157.
  5. ^ Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, Den 31 Januarii 1771: “Denne blef i anseende til dess Herr Faders tappra och märkeliga tjenster , 1652 Grefwe til Carleborg, och fick til Grefweskap åtskillige Cronones byar i i Österbotten och Nya Carleby Socken.”
  6. ^ Svenskt biografiskt handlexikon. 1906. sid. 633. https://runeberg.org/sbh/b0633.html. Läst 22 juni 2016 
  7. ^ [a b c] Rosander 2003, s. 158.
  8. ^ Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, Den 31 Januarii 1771: “Som Ambassadeur extraordinaire dog han i Paris 1674 den 15 Julii barnlös, så at denna ätt gick ut med honom. Se von Stjernmans Matrikel. Grefskapet återföll til Cronan, och sedan et mantal blifwit lämnadt til et beständigt Häradshöfdinge boställe, äro bönder satte på de öfrige.”
  9. ^ Svenska adelns ättar-taflor. 1858–1864. sid. 404–405. https://runeberg.org/anrep/4/0408.html. Läst 22 juni 2016 

Tryckta källor

Media som används på denna webbplats

Clas Åkesson Tott den yngre.jpg
Clas Åkesson Tott den yngre
COA family sv Tott.svg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0