Clas Östberg
| Clas Östberg | |
 Advokat Lars Östberg (till höger) diskuterar Finlandshjälpen med Finlands ambassadör Georg Achates Gripenberg. | |
| Född | 21 april 1880[1] Vassunda församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 15 september 1973[1] (93 år) Botkyrka församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Barn | Gustaf Östberg (f. 1926) |
| Föräldrar | Gustaf Fredrik Östberg |
| Redigera Wikidata | |
Clas Andreas Östberg, född 1880 i Vassunda i Uppland, död 1973 i Tullinge i Södermanland, var en svensk advokat och politiker. Han var från 1910 till 1929 drivande i tillblivelsen av villaområdet Tureberg[2].
Östberg var son till partiledaren Gustaf Fredrik Östberg och Ellen Tisell. Han öppnade 1906 advokatkontor i Stockholm och tjänstgjorde åren 1940-1961 som notarius publicus.
1910 fick Östberg överta Lennart Palmes köpeavtal för Edsbergs Fastighets AB och fullfölja hans planer på exploateringen av Tureberg. Östberg finansierade därefter själv köpet, tomtindelningen och anläggningen av vägar samt vatten- och avloppsverk, som han själv drev fram till 1913. Tillgångarna överlämnades överlämnades då till Turebergs villaföreningen, som på hans initiativ bildats år 1911.
Östberg var även politiskt engagerad. Åren 1919-1928 var han ordförande i Sollentuna kommunalfullmäktige. Bland de många direktioner och aktiebolagsstyrelser, av vilka han var ledamot, märks bland annat Arvid Nordquist AB, Stockholms Arbetarhem, Mälarprovinsens bank samt Plåtmanufaktur AB. Under första världskriget var Östberg chef för Röda Korsets invalidutväxling.[3]
Referenser
- Det gamla Tureberg, Einar Ahlen, Bonniers förlag 1964
Noter
- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, omnämnd som: Östberg, Clas Andreas, läst: 12 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ https://web.archive.org/web/20150924110848/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030044/
- ^ https://runeberg.org/vemardet/1943/0945.html
Media som används på denna webbplats
Den största hjälpaktion, som vårt land hittills engagerat sig i — Finlandshjälpen — intensifieras starkt med den planerade Finlandsveckan den 2–9 februari. Programmet börjar nu klarna och formar sig till en ståtlig manifestation. Det behövs alltjämt att vi helhjärtat lämnar allt det bidrag vi är mäktiga, om denna hjälp till vårt östra broderfolk skall kunna slutföras på ett hedersamt sätt.
Vid en mottagning på torsdagen på finska legationen i Stockholm inför Finlandsveckan framhöll också minister Gripenberg att Finland alltjämt behöver Sveriges hjälp, och han gav samtidigt ett varmt uttryck för det finska folkets uppskattning av den svenska hjälpverksamheten genom åren.