Clarence Irving Lewis

Clarence Irving Lewis
Född12 april 1883[1][2][3]
Stoneham[4][5][6], USA
Död3 februari 1964[7][1][2] (80 år)
Menlo Park[8][9][10]
BegravdElmwood Cemetery[11]
kartor
Medborgare iUSA[12][13][14]
Utbildad vidHarvard University, [9]
Harvard College
SysselsättningFilosof[15][16][17], universitetslärare
ArbetsgivareWesleyan University
University of California, Berkeley (1911–1920)[9]
Harvard University (1920–1953)[9]
Utmärkelser
Carus-föreläsning (1944)[18]
Redigera Wikidata

Clarence Irving Lewis (ofta omnämnd som C. I. Lewis), född 12 april 1883 i Stoneham i Massachusetts, död 3 februari 1964, var en amerikansk filosof och pragmatist. Han specialiserade sig först på logik och var den som skapade det första axiomsystemet för modallogik.[19] Han ändrade sedan inriktningen på sin forskning mot epistemologi. Under de sista 20 åren av sitt liv fokuserade han också mycket på etik.

Bibliografi

  • 1918. A Survey of Symbolic Logic. (Internet Archive Eprint.) Republished in part by Dover in 1960.
  • 1929. Mind and World Order: Outline of a Theory of Knowledge. Dover reprint, 1956.
  • 1932. Symbolic Logic (with Cooper H. Langford). Dover reprint, 1959.
  • 1946. An Analysis of Knowledge and Valuation. Open Court. [1]
  • 1955. The Ground and Nature of the Right. Columbia Univ. Press.
  • 1957. Our Social Inheritance. Indiana Univ. Press.
  • 1969 (John Lange, ed.). Values and Imperatives: Studies in Ethics. Stanford Univ. Press.
  • 1970 (Goheen, J. D., and Mothershead, J. L. Jr., eds.). Collected Papers. Stanford Univ. Press.

Se även

Vidare läsning

  • Dayton, Eric, 2006, "Clarence Irving Lewis" in the Internet Encyclopedia of Philosophy.
  • Hunter, Bruce, 2007 "Clarence Irving Lewis" in The Stanford Encyclopedia of Philosophy.
  • Ivor Grattan-Guinness, 2000. The Search for Mathematical Roots 1870-1940. Princeton Univ. Press.
  • Hughes, G. E., and M.J. Cresswell (1996) A New Introduction to Modal Logic. Routledge. ISBN 0-415-12599-5
  • Murphey, Murray G., 2005. C. I. Lewis: The Last Great Pragmatist. SUNY Press.
    • 2006, "Symposium on M. G. Murphey's C. I. Lewis: The Last Great Pragmatist," Transactions of the C. S. Peirce Society 42: 1-77. With contributions by S. F. Barker, John Corcoran, Eric Dayton, John Greco, Joel Isaac, Murphey, Richard S. Robin, and Naomi Zack.
  • Schilpp, P. A., ed., 1968. The Philosophy of C. I. Lewis (The Library of Living Philosophers, vol. 13). Open Court. Includes an autobiographical essay.

Externa länkar

Referenser

  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6cj8cjh, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/C-I-Lewistopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Stanford Encyclopedia of Philosophy, Stanford University och Center for the Study of Language & Information, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ William Tuthill Parry, In memoriam: Clarence Irving Lewis (1883--1964), vol. XI, 2, Notre Dame Journal of Formal Logic, april 1970, 10.1305/NDJFL/1093893933, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.unreasonable-learners.com .[källa från Wikidata]
  7. ^ C.I. Lewis, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Stanford Encyclopedia of Philosophy, Stanford University och Center for the Study of Language & Information, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ JSTOR, s. 161, 10.2307/2106179, JSTOR artikel-ID: 2106179.[källa från Wikidata]
  11. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.infoplease.com .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.infoplease.com .[källa från Wikidata]
  15. ^ Notable Philosophers, Infoplease (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ It is the process: A philosophical foundation for quality management, vol. 10, 2, Total Quality Management and Business Excellence, mars 1999, s. 187-197, 10.1080/0954412997947, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ Putnam, Davidson and the seventeenth‐century picture of mind and world, vol. 1, 2, International Journal of Philosophical Studies, september 1993, s. 193-230, 10.1080/09672559308570770, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.apaonline.org .[källa från Wikidata]
  19. ^ Lübcke, Poul, red (1988). Filosofilexikonet. Stockholm. sid. 372. ISBN 91-37-10062-9 
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.