Claes Sylwander

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Claes Sylwander
Margaretha Krook och Claes Sylwander i Drottningen och rebellerna på Helsingborgs stadsteater 1956/1957.
Margaretha Krook och Claes Sylwander i Drottningen och rebellerna på Helsingborgs stadsteater 1956/1957.
FöddClaes-Herrman Sylvander
27 oktober 1924
Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Död10 februari 2013 (88 år)
Göteborg
MakaMarianne Gaston-Portefaix
(1948–1950; skild)
Ingrid Thulin
(1951–1956; skild)
Britta Lundblom
(1957–1963; skild)
Birgitta Matsgård
(1964–2013; hans död)
SläktingarHerrman Sylwander (far)
Tora Teje (mor)
IMDb

Claes Sylwander, folkbokförd Claes-Herrman Sylvander[1], född 27 oktober 1924 i Stockholm, död 10 februari 2013 i Göteborg,[2] var en svensk skådespelare, teaterregissör och scenograf.

Biografi

Claes Sylwander var son till hovfotografen Herrman Sylwander och skådespelaren Tora Teje.[2] Han gick till en början i sin fars fotspår och blev hovfotograf 1948. Sex år senare valde han att satsa på en teaterkarriär. Sylwander klarade inte provet till scenskolan, men lyckades ändå etablera sig som skådespelare och regissör. Han var under tre år engagerad som skådespelare vid Helsingborgs stadsteater. Sedan följde roller vid Upsala Stadsteater och Riksteatern innan han kom till Folkteatern i Göteborg, först som dekoratör och sedan som teaterchef 1965–1973. Han fortsatte som teaterchef och regissör vid stadsteatrarna i Helsingborg 1973–1983 och Malmö 1983–1989.

På 1990-talet regisserade och spelade han hos Nils Poppe på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Han regisserade och gjorde scenografi till flera uppsättningar på Nöjesteatern i Malmö. För Me and my girl på Nöjesteatern tilldelades han en Guldmask 2001 för bästa scenografi. Han var även en fängslande föredragshållare och entusiastisk ledare för mindre teatersällskap i Skåne.

I memoarboken Oh Gud, vad vi haft roligt! berättade Claes Sylwander om sig själv och om sin mor, skådespelaren Tora Teje.[3]

Familj

Claes Sylwander var först gift 1948–1950 med Marianne Gaston-Portefaix (född 1923), dotter till Jules Gaston Portefaix.[4] Andra gången var han gift 1951–1956 med skådespelaren Ingrid Thulin (1926–2004). Tredje gången var han gift 1957–1963 med kostymören Britta Lundblom (1930–1977), med vilken han fick dottern Lotta Sylwander. Fjärde gången gifte han sig 1964 med Birgitta Matsgård Berven (1931–2016), dotter till direktör Erik Matsgård och Margit, ogift Pamph.[5] Han är begravd på Västra kyrkogården i Göteborg.[6]

Filmografi

Filmroller

Regi (TV)

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1953Man till salu
Ernest Vajda och Clement Scott Gilbert 		Per-Axel BrannerLisebergsteatern
1954RalphThe och sympati (Tea and Sympathy)
Robert Anderson		Gunnar EkströmHelsingborgs stadsteater
Onkel FritzOh, mein Papa! (Das Feuerwerk)
Paul Burkhard, Jürg Amstein, Robert Gilbert		Åke EngfeldtHelsingborgs stadsteater
1955BourdelotKristina
August Strindberg		Johan FalckHelsingborgs stadsteater
Konstapel WarrenVår lilla stad (Our Town)
Thornton Wilder		Erik BerglundHelsingborgs stadsteater
Mark JenkinsDollargrinet (The Solid Gold Cadillac)
George S. Kaufman och Howard Teichmann		Johan FalckHelsingborgs stadsteater
Despreáux
Roustan		Madame Sans-Gêne
Victorien Sardou och Émile Moreau		Johan FalckHelsingborgs stadsteater
HardacreMåndagsäventyr (Mr. Kettle and Mrs. Moon)
John Boynton Priestley		Gunnar EkströmHelsingborgs stadsteater
Baron von NeustadtMayerlingdramat (The Masque of Kings)
Maxwell Anderson		Johan FalckHelsingborgs stadsteater
LaneMister Ernest (The Importance of Being Earnest)
Oscar Wilde		Leo GolowinHelsingborgs stadsteater
Sergeant GregovichThehuset Augustimånen (The Teahouse of the August Moon)
John Patrick		Stig OlinHelsingborgs stadsteater
1956Pedro FloresEl Matador (Bullfight)
Leslie Stevens		Johan FalckHelsingborgs stadsteater
Greve de GirayKameliadamen (La Dame aux camélias)
Alexandre Dumas den yngre		Johan FalckHelsingborgs stadsteater
General de Saint-GobainGröna fracken (L'Habit vert)
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		Johan FalckHelsingborgs stadsteater
RaimondoDrottningen och rebellerna (La regina e lgli insorti)
Ugo Betti		Leo GolowinHelsingborgs stadsteater
1957Lord Fancourt BabberleyCharleys tant (Charley's Aunt)
Brandon Thomas		Leo GolowinHelsingborgs stadsteater
Long John SilverSkattkammarön (Treasure Island)
Robert Louis Stevenson		Willy KeidserHelsingborgs stadsteater
DomarenBarberaren i Sevilla (Le Barbier de Séville)
Pierre de Beaumarchais		Johan FalckHelsingborgs stadsteater
Dr ForeniusEtt brott
Sigfrid Siwertz		Johan FalckHelsingborgs stadsteater
HenningGeografi och kärlek (Geografi og kjærlighet)
Bjørnstjerne Bjørnson		Lars BarringerUpsala-Gävle stadsteater[7]
1960Så tuktas en argbigga (The Taming of the Shrew)
William Shakespeare		Sandro MalmquistRiksteatern[8]
1960Paul VerrallFödd i går (Born Yesterday)
Garson Kanin		Jerk LiljeforsRiksteatern[9]
1962Råttfällan (The Mousetrap)
Agatha Christie		Jerk LiljeforsRiksteatern[10]
1964Två herrar från Verona (The Two Gentlemen of Verona)
William Shakespeare		Kurt-Olof SundströmFolkteatern, Göteborg[11]
1974General Etienne LonsegurVictor: När barnen tar makten (Victor, ou, Les Enfants au pouvoir)
Roger Vitrac		Hans PolsterHelsingborgs stadsteater
1977TalarenStolarna (Les Chaises)
Eugène Ionesco		Claes ThelanderHelsingborgs stadsteater[12]
AdvokatenChez nous
Anders Ehnmark och Per Olov Enquist		Hans PolsterHelsingborgs stadsteater
1978IntervjuarenI skuggan (The Shadow Box)
Michael Cristofer		Claes SylwanderHelsingborgs stadsteater

Regi (ej komplett)

ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1958Farmor och vår Herre
Hjalmar BergmanRiksteatern[13]
1973Karusellen
The Apple Cart		George Bernard Shaw
Översättning Lennart Lagerwall		Helsingborgs stadsteater
Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas RandelHelsingborgs stadsteater
1974Pampen
Lars BjörkmanHelsingborgs stadsteater
Kaktusblomman
Fleur de cactus		Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy
Översättning Stig Ahlgren		Helsingborgs stadsteater[14]
1975En handelsresandes död
Death of a Salesman		Arthur Miller
Översättning Sven Barthel		Helsingborgs stadsteater
Den siste hete älskaren
Last of the Red Hot Lovers		Neil Simon
Översättning Eva Tisell		Helsingborgs stadsteater
1976Peer GyntHenrik Ibsen
Översättning Karl Ragnar Gierow		Helsingborgs stadsteater[15]
Othello
William Shakespeare
Översättning Allan Bergstrand		Helsingborgs stadsteater
1977I väntan på Bardot
Lars Björkman och Sigvard OlssonHelsingborgs stadsteater
1978Audiens
Audience		Václav Havel
Översättning Kent Andersson och Eva Lindekrantz		Helsingborgs stadsteater
Vernissage
Vernisáž		Helsingborgs stadsteater
I skuggan
The Shadow Box		Michael Cristofer
Översättning Pelle Fritz-Crone		Helsingborgs stadsteater
1980I vackra drömmars land
Lars BjörkmanHelsingborgs stadsteater[16]
1981Every Good Boy Deserves Favour
Tom Stoppard och André Previn
Översättning Lars Björkman		Helsingborgs stadsteater
1982Brevet till min älskade
I Sent a Letter To My Love		Bernice Rubens
Översättning Pelle Fritz-Crone		Helsingborgs stadsteater
Sista sommaren
On Golden Pond		Ernest ThompsonHelsingborgs stadsteater[17]
1986Anne Franks dagbok
The Diary of Anne Frank		Frances Goodrich och Albert Hackett
Översättning Göran O. Eriksson		Malmö stadsteater
1990Två man om en änka
Der Regimentspapa		Rickard Kessler och Heinrich StobitzerFredriksdalsteatern
1991Blomman från Hawaii
Die Blume von Hawaii		Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre FöldesFredriksdalsteatern[18]

Scenografi och kostym (ej komplett)

ÅrProduktionUpphovsmänRegiTeaterNoter
1963Mary, Mary
Jean KerrHans BergströmFolkteatern, Göteborg[19]Scenografi
Hus med dubbel ingång
Casa con dos puertas		Pedro Calderón de la BarcaKurt-Olof SundströmFolkteatern, Göteborg[20]Scenografi och kostym
1964Borgmästaren
Der Bürgermeister		Gert HofmannKurt-Olof SundströmFolkteatern, Göteborg[21]Scenografi
Famfam
Jean-Pierre Ferrier, Ricet Barrier och Bernard LelouJackie SödermanFolkteatern, Göteborg[22]Kostym
1974Kaktusblomman
Fleur de cactus		Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy
Översättning Stig Ahlgren		Claes SylwanderHelsingborgs stadsteater[14]Scenografi
1976Othello
William Shakespeare
Översättning Allan Bergstrand		Claes SylwanderHelsingborgs stadsteaterScenografi
1980I nöd och lust
I Do! I Do!		Tom Jones och Harvey Schmidt
Översättning Benedict Zilliacus		Gordon MarshHelsingborgs stadsteaterScenografi
Prins Sorgfri
Per Lysander och Suzanne OstenHans PolsterHelsingborgs stadsteaterScenografi
1981Körsbärsträdgården
Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad 		Anton Tjechov
Översättning Jan Håkansson		Gustaf ElanderHelsingborgs stadsteater[23]Scenografi
1982Brevet till min älskade
I Sent a Letter To My Love		Bernice Rubens
Översättning Pelle Fritz-Crone		Claes SylwanderHelsingborgs stadsteaterScenografi
1983Ett dockhem
Et Dukkehjem		Henrik Ibsen
Översättning Tom Deutgen		Tom DeutgenHelsingborgs stadsteaterScenografi
1990En handelsresandes död
Death of a Salesman		Arthur Miller
Översättning Sven Barthel och Gudrun Kjellberg 		Lennart OlssonMalmö StadsteaterScenografi

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ [a b] ”Teaterprofilen Claes Sylwander har avlidit”. SVT. http://www.svt.se/kultur/teaterprofilen-claes-sylwander-har-avlidit. Läst 22 februari 2013. 
  3. ^ Sylwander, Claes (1993). "Oh Gud, vad vi haft roligt!". Höganäs: Wiken. Libris 7605474. ISBN 91-7119-328-6 (inb.) 
  4. ^ Marianne Arenabok.se (bläddra till sidan 62–63 "12"). Åtkomst 10 december 2012.
  5. ^ Sylwander, Claes H, fd teaterchef, Malmö i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 1072.
  6. ^ SvenskaGravar
  7. ^ Ellson (18 oktober 1957). ”'Geografi och kärlek' har premiär i Wik”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-18/284/20. Läst 29 januari 2022. 
  8. ^ ”'Argbiggan' repeteras: Portia undgick snön”. Dagens Nyheter: s. 20. 12 december 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-12-12/337/20. Läst 26 januari 2022. 
  9. ^ ”'Född i går' på turné”. Dagens Nyheter: s. 19. 7 oktober 1960. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-10-07/273/19. Läst 2 januari 2022. 
  10. ^ ”Deckarpremiär i Valdemarsvik”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 januari 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-01-23/21/14. Läst 10 juni 2018. 
  11. ^ Bengt Jahnsson (22 november 1964). ”'Två herrar i Verona' för första gången i Sverige”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-11-22/318/24. Läst 29 maj 2018. 
  12. ^ Ruth Halldén (31 mars 1977). ”Två uppsättningar i Helsingborg: Föredömlig 'Stolarna'”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-03-31/88/24. Läst 10 augusti 2021. 
  13. ^ S B-l (20 september 1958). ”Två Riksteaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-20/255/14. Läst 26 maj 2018. 
  14. ^ [a b] ”Nytt om nöjen”. Dagens Nyheter: s. 18. 23 augusti 1974. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-08-23/228/18. Läst 15 juni 2018. 
  15. ^ Ruth Halldén (16 maj 1976). ”Helsingborgs nya teater invigd med 'Peer Gynt': Det får vara måtta på de stora greppen”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-05-16/132/12. Läst 15 juni 2018. 
  16. ^ Bengt Jahnsson (17 december 1980). ”Stark musical för intelligenta mardrömmar”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/tidning/1980-12-17/344/20. Läst 12 juli 2017. 
  17. ^ Marcus Boldemann (27 november 1982). ”Ljummen 'Sista sommar': Poppe når inte ända fram”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-11-27/322/35. Läst 16 juni 2018. 
  18. ^ Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022. 
  19. ^ ”Mary i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 16. 5 september 1963. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-09-05/241/16. Läst 28 maj 2018. 
  20. ^ Ebbe Linde (2 december 1963). ”Calderon som musical”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-12-02/328/19. Läst 28 maj 2018. 
  21. ^ Barbro Hähnel (1 mars 1964). ”Kälkborgarens uppror”. Dagens Nyheter: s. 25. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-03-01/59/25. Läst 28 maj 2018. 
  22. ^ Barbro Hähnel (26 mars 1964). ”Den lille mannen i rampljus”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-03-26/84/12. Läst 28 maj 2018. 
  23. ^ Bengt Jahnsson (4 april 1981). ”Körsbär och dynamit”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-04-04/92/20. Läst 16 juni 2018. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Margaretha Krook och Claes Sylwander.jpg
Margaretha Krook och Claes Sylwander i Ugo Bettis Drottningen och rebellerna på Helsingborgs stadsteater.