Claes Rålamb (riksråd)

Claes Rålamb
Född	8 maj 1622[1] Stockholm[1]
Död	14 mars 1698[1] (75 år) Sankt Nikolai församling[1], Sverige
Begravd	Klara kyrka
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet, 1638 Universitetet i Leiden
Sysselsättning	Politiker, lagman, diplomat, jurist[2]
Befattning
Landshövding i Uppsala län (1660–1664) Överståthållare (1673–1678) Hovrättspresident för Göta hovrätt (1678–1682) Lagman, Norrfinne lagsaga (1680–1682)
Maka	Elisabet Gyllenstierna (g. 1672–1698)
Barn	Anna Rålamb (f. 1649) Åke Rålamb (f. 1651) Hans Rålamb (f. 1652) Bror Classon Rålamb (f. 1668)[3] Gustaf Rålamb (f. 1675)
Föräldrar	Broor Andersson Rålamb[3] Anna Claesdotter Tott[3]
Redigera Wikidata

Claes Rålamb, född 8 maj 1622 i Stockholm, död där 14 mars 1698, var en svensk friherre och ämbetsman. Han var far till Åke Rålamb.

Claes Rålamb föddes i Stockholm som son till generalguvernören i Finland Bror Andersson Rålamb och Anna Claesdotter Tott. Han inskrevs 1638 vid Uppsala universitet och begav sig därefter på en utrikes resa 1642–1644 där han bland annat besökte Saumur och Paris och var inskriven vid universitetet i Leiden 1642. På hemvägen besökte han fredskonferensen i Osnabrück och fick därefter diplomatiska uppdrag bland annat vid fredsförhandlingarna i Brömsebro 1645. 1644 deltog han första gången vid riksdagen och kom därefter att närvara vid alla svenska riksdagar fram till 1678. Trots sitt första diplomatiska uppdrag fick Claes Rålamb inga fler statliga uppdrag, utan ägnade de närmaste tio åren av sitt liv åt att sköta sina gods och privata studier. Man har gissat att det kan ha berott på en konflikt med drottning Kristina men några belägg för en sådan finns inte. 1655–1660 var han hov- och krigsråd i den Pommerska staten.^[4]

År 1657 sändes han av Karl X Gustav på ett uppdrag till Konstantinopel. Syftet var att förmå sultanen att vidta ett antal åtgärder som låg i svenskt intresse i samband med det pågående kriget i Polen. Rålamb hade dock inget att erbjuda i utbyte och uppdraget misslyckades därför. Rålamb kom att tillbringa närmare ett år i Konstantinopel och hemförde en dräktbok och förlagor till stora målningar av en av sultanens processioner, som nu hänger på Nordiska museet^[5].

Vid riksdagen 1660 framträdde Rålamb, som ännu inte blivit friherre, som talesman för lågadeln och försvarade deras rättigheter gentemot den titulerade adeln i rangordningsfrågan. Frågan gällde om rangordningen skulle gå efter förtjänst och ämbete eller efter börd. Det senare, som gällde vid tiden, innebar att grevar och friherrar alltid hade högre offentlig rang än den otitulerade adeln, även om en otitulerad adelsman hade högre tjänst.^[6] Under mitten av 1660-talet drogs Rålamb in i konflikten mellan Magnus Gabriel De la Gardie och Gustaf Bonde i frågan om Sveriges ekonomiska politik och sällade sig där till Bondes sida. I slutet av 1660-talet kom denna motsättning även att föras över till utrikespolitiken där Rålamb förordade ett närmande gentemot England och Nederländerna medan De la Gardie i stället arbetade för en fortsatt allians med Frankrike. Under 1670-talet växlade han dock åsikt i syfte att försöka vinna inflytande hos den nu myndige Karl XI. År 1674 blev han friherre och var åren 1673–1678 överståthållare i Stockholm. Rålamb var en av stormaktstidens mäktigaste kulturpersonligheter.^[7] Rålamb kom dock i slutet av 1670-talet att utmanövreras från det politiska inflytande kring kungen av Johan Göransson Gyllenstierna och hans anhängare sedan han fört fram förräderianklagelser om Johan och hans bror Jöran Gyllenstierna. Han kom att förflyttas från Stockholm till en post som president i Göta hovrätt. En tjänst som hovrättsråd i Åbo som Rålamb tidigare tilldelats tillträdde han aldrig.^[4]

Han ägde bland annat Bysta i Askers socken (Örebro län) och Brogård i Bro samt Länna i Almunge. Han förlorade all sin egendom till följd av reduktionen och enväldets räftsepolitik. Det storslagna Rålambska biblioteket skänktes av Karl XI till Uppsala universitet. Mindre känt är att han byggde ett stenhus på sin tomt vid Karduansmakargatan i Stockholm på 1660-talet. Det var planerat som ett italienskt palats med en kolonnomgärdad gård enligt en ritning i Granhammarssamlingen i Nordiska museet, tillskrivet Jean de la Vallée. Det kom att byggas i förminskat skick och dess pilasterindelade fasad finns att beskåda än i dag.

Den här artikeln eller det här avsnittet är skriven i listformat som ett CV. (2024-07) Wikipedia är ingen databas för CV:n; artikelns främsta komponenter bör vara brödtext, illustrationer och källförteckning.

• 1660–1664 Landshövding i Uppland (nuvarande Uppsala län och Stockholms län)
• 1664–1682 Riksråd
• 1664–1673 rikskammarråd
• 1673–1678 överståthållare
• 1678–1682 president i Göta hovrätt
• 1674 Grundade Stockholms Auktionsverk
• 1680–1682 lagman i Norrfinne lagsaga
• 1680–1681 ledamot av Pommerska huvudkommissionen

• Observationes juris practicæ. Thet är, åthskillige påminnelser vthi rättegångs saker; grundade vthi Guds ordh, Sweriges lagh och recesser: förklarade af then andelige och fremmande werldzligh lagh: medh förnähme lärde mäns skriffter och öfwereens stämmande stadfästade: tienlige så wäl kärandom som swarandom til rättelse och vnderwijsning, sammandragne för een rum tijdh sedan aff nu warande kongl. mayst. högtbetrodde man, rådh och öfwer-ståthållare i Stockholm, then högwälborne herre herr Clas Rålamb, herre til Länna och Nystadh, etc.. Vplagde i Stockholm medh h.s kongl. mayst. bekostnadh och privilegio, hoos Niclas Wankijf, kongl. booktryckiare.. 1674. Libris v90k0z8js2wlw359. http://hdl.handle.net/2077/70747 
• Kort beskriffning om thet som wid then Constantinopolitaniske resan är föreluppit. Stockholm. 1679. Libris 2519570 
• Observationes juris practicæ. Thet är, åthskillige påminnelser vthi rättegångs saker, grundade vthi Gudz ord, Sweriges lagh och recesser: förklarade aff then andelige och fremmande werldzlige lagh: med förnähme lärde mäns skriffter och öfwereens stämmande stadfästade: tienlige så wäl kärandom som swarandom. Til rättelse och vnderwiszning, samandragne för en rum tijd sedan aff nu warande hans kongl. mayst. högtbetrodde man, rådh och præsident vthi kongl. Giöta Hoffrätt i Jönkiöping, then högwälborne herre, herr Clas Rålamb, frijherre til Nystad, herre i Länna, Broo, Biörkwijk, Beatelund och Traan-nås. Med H. K. M. privilegio andra gången vplagde, och i några måål förökade. Hwar hoos ock nu högtbemälte herres beskriffning om thesz constantinopolitaniske resa och legation til Portram Ottomannicam bijfogade är.. Stockholm, tryckt aff Henrich Keyser, kongl. booktr. åhr 1679.. 1679. Libris 2519569 
• Diarium under resa till Konstantinopel 1657–1658. Historiska handlingar, 0347-9579. Stockholm: genom Christian Callmer. 1963. Libris 383262 

• Släkten Rålamb

• Ellehag, Claes (2012). ”Clas Rålamb och arkitekturen”. Konsthistorisk tidskrift. ISSN 0023-3609.  Libris 14079394
• Högberg, Staffan (1981). Stockholms historia. "1". Stockholm: Bonnier Fakta. Libris 8203415. ISBN 91-34-42950-6 

• Bäärnhielm, Göran (2006). The Rålamb collections in the National Library and the National Archives. The sultan's procession : the Swedish embassy to sultan Mehmed IV in 1657–1658 and the Rålamb paintings. sid. 279–305. Libris 10263251. ISBN 91-86884-18-2 
• Ellehag, Claes (2013). ”Clas Rålamb som byggherre : tankar om några bevarade arkitekturritningar från 1600-talet”. Konsthistorisk tidskrift 2013(82):1: sid. 36–51. ISSN 0023-3609.  Libris 14079394
• Jarring, Gunnar (1986). ”Claes Brorsson Rålamb : 1600-talsresenär, diplomat och kulturpersonlighet”. Meddelanden / Svenska forskningsinstitutet i Istanbul 1986(11): sid. 29–44. ISSN 0347-8068.  Libris 10264410
• Kármán, Gábor (2008). ”Främlingskapets grader : Claes Rålambs resa till Osmanska riket 1657–1658”. Karolinska förbundets årsbok 2008: sid. 40–107. ISSN 0348-9833.  Libris 11304696
• Larsson, Göran (1999). ”En svensk 1600-talsbeskrivning från den Stora Porten i öster.”. Folkets historia (Stockholm: Riksföreningen för folkets historia) 1999(27:2): sid. 2–12. ISSN 0349-6279.  Libris 3138002
• Alay-i hümayun : İsveç elçisi Rålamb'ın İstanbul ziyareti ve resimleri. İstanbul: Kitap Yayinevi. 2006. Libris 11230477. ISBN 975-6051-45-0 
• Westerberg, Sten (2012). Clas Rålamb : maktspelare i storhetstidens Sverige. Stockholm: Atlantis. Libris 13362478. ISBN 978-91-7353-594-6 
• Ådahl, Karin (2002). ”Claes Rålambs turkiska målningar”. Sverige och den islamiska världen (2002): sid. 106–110.  Libris 9468525

• Claes Rålamb
• Rålambska dräktboken