Claes Annerstedt
| Claes Annerstedt | |
 | |
| Född | 7 juni 1839[1][2] Uppsala församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 20 november 1927[1] (88 år) Uppsala församling[1], Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[3] |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1] |
| Sysselsättning | Bibliotekarie[1], historiker[1], universitetslärare[5] |
| Befattning | |
| Stol nummer 2 i Svenska Akademien (1902–1927)[6] | |
| Föräldrar | Rudolf Annerstedt[1] |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1917)[7] | |
| Redigera Wikidata | |
Claes Annerstedt, född 7 juni 1839 i Uppsala, död där 20 november 1927, var en svensk historiker och biblioteksman.
Biografi
Annerstedt blev 1858 student vid Uppsala universitet, 1866 filosofie kandidat, 1869 filosofie doktor, efter att ha försvarat avhandlingen Grundläggningen af svenska väldet i Livland 1558–1563 samt deraf alstrade stridigheter inom Vasahuset [8] (belönad med Geijers historiska pris),[9] och blev samma år docent i historia. Annerstedt var tillförordnad adjunkt i historia 1869–1874, tillförordnad extra ordinarie professor 1879–1881, vice bibliotekarie 1882, därefter ordinarie dito samt överbibliotekarie 1883–1904 vid Uppsala universitetsbibliotek. Han fungerade därmed i praktiken som universitetsbibliotekets chef. Han författade då flera betydande verk om Uppsala universitets historia fram till 1914, vilkets första del låg klar till universitetes 400-årsjubileum, 1877. År 1904 fick han avsked med universitetsbibliotekaries titel och ägnade sig åt sitt universitetshistoriska verk, där han fullbordade de tre återstående delarna, med de sista utgivningarna på våren 1914. Dessa verk anses av många som "ett av den svenska litteraturens mest högtstående verk".
Svenska Akademien tilldelade honom 1877 Karl Johans pris för litterära förtjänster och kallade honom 1901 till ledamot efter Gunnar Wennerberg. Sedan 1873 var han ledamot av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, sedan 1881 ledamot av Vitterhetsakademien, sedan 1884 ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala, sedan 1889 ledamot av Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala och sedan 1897 ledamot av Vetenskapsakademien. År 1917 blev Annerstedt teologie hedersdoktor i Uppsala. Åren 1883–1890 satt Annerstedt i Uppsala stadsfullmäktige samt var ledamot av landstinget 1885–1907, från 1901 som dess ordförande.
Claes Annerstedt var son till rektorn vid Uppsala högre allmänna läroverk Rudolf Annerstedt och Carolina Tersmeden; hans farbror var biskopen Thure Annerstedt och hans kusin på fädernet politikern Ludvig Annerstedt; hans morbror var diplomaten, riksdagsmannen med mera Jacob Nils Tersmeden. Claes Annerstedt är begraven på Uppsala gamla kyrkogård.
Bibliografi (urval)
- Uppsala universitets historia. 5 vol. 1877–1914 Diva
- Uppsala universitets konstitutioner av år 1655. 1890
- Schefferus och Verelius: en litterär fejd i sjuttonde seklet. 1891
- Brev av Olof Rudbeck d.ä. rörande Uppsala universitet. 1893–1930
- Uppsala universitetsbiblioteks historia. 1894
- Illustrerad världshistoria. Del 5/6. 1895
- Om samhällsklasser och levnadssätt under förra hälften av 1600-talet. 1896
- Olaus Martini: minnesteckning. 1904
- Olof Rudbeck den äldre: kort levnadsteckning. 1905
- Fältmarskalken greve Magnus Stenbock: minnesteckning. 1906
- Mémoires de Stenbock: kritisk studie. 1906
- Några anteckningar om våra dagars folklitteratur. 1914
- Om Karl Johans beröring med Uppsala universitet och besök i Uppsala. 1918
Källor
- Annerstedt, 4. Claes i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Annerstedt, 4. Claes i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Annerstedt, Claes i Vem är det 1925
- Henrik Schück: Claes Annerstedt i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
- K. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia i Sveriges statskalender 1925
- Svenska män och kvinnor, band 1, Stockholm 1942, s. 113 f
- Svenska Dagbladets årsbok - 1927, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Åhlén & Åkerlunds Boktryckeri, Stockholm 1928 s. 236
- Rolf Lindborg, "Claes Annerstedt. (Gestalter ur svensk lärdomshistoria 5.)" Lychnos Lärdomshistoriska samfundets årsbok 1989.
- Lars Munkhammar, "Ett sammanträffande." i: I lag med böcker. Festskrift till Ulf Göranson. (Acta Universitatis Upsaliensis. Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis 44.) Uppsala 2013. ISSN 0346-7465 ISBN 978-91-554-8406-4, s 289-302.
- Torgny Nevéus, "Att växa upp i 1800-talets lärda Uppsala. Om Claes Annerstedts yngre år." Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. B. Inbjudningar 167. Uppsala 2012.
Noter
- ^ [a b c d e f g h] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18722, omnämnd som: Claes Annerstedt, läst: 14 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18722, omnämnd som: Claes Annerstedt, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Annerstedt, Claes, Svenskagravar.se, läs online, läst: 4 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 24 november 2014, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2015854984, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska Akademin ledamotsregister: annerstedt-claes, läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Teologiska fakultetens hedersdoktorer, läs onlineläs online, läst: 30 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Annerstedt, Claes (1868). Grundläggningen af svenska väldet i Livland 1558-1563 samt deraf alstrade strider inom Vasahuset. Uppsala universitets årsskrift, 0372-4654 ; 1868. Uppsala: Edquist & Berglund. Libris 390497
- ^ Uppsala universitet: Geijers historiska pris, läst 22 januari 2023
Externa länkar
- Claes Annerstedt i Libris
- Bilder från Uppsala universitetsbibliotek
- Annerstedt, Claes i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Foto av Claes Annerstedt, svensk professor