Claës Gustaf Adolf Tamm

Claës Gustaf Adolf Tamm

Claës Gustaf Adolf Tamm porträtterad av Oscar Björck 1908.
Tid i befattningen
28 maj 1886–6 februari 1888
MonarkOscar II
StatsministerRobert Themptander
FöreträdareRobert Themptander
EfterträdareFredrik von Essen
Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1865–1866
1870–1872
1876
1883–1889
1902–1909
ValkretsRidderskapet och adeln (1865–1866)
Uppsala läns norra domsagas valkrets (1870–1872)
Olands härads valkrets (1876)
Gävleborgs läns valkrets (1883–1889)
Stockholms stads valkrets (1902–1909)
Uppdrag i riksdagen
Riksdagsman för ridderskapet och adeln 1865–1866
Ledamot av andra kammaren (1870–1872, 1876)
Ledamot av första kammaren (1883–1889, 1902–1909)
Född10 augusti 1838
Stavby socken, Stockholms län
Död25 juni 1925 (86 år)
Klara församling, Stockholm
GravplatsLovö kyrkogård[1][2][3]
NationalitetSverige Svensk
Politiskt partiFörsta kammarens moderata parti (1905–1909)
Övrig politisk
anknytning		Första kammarens minoritetsparti (1888–1889, 1902–1904)
YrkeFriherre, disponent
MinistärRegeringen Themptander

Claës Gustaf Adolf Tamm (i riksdagen kallad Tamm i Österby, senare Tamm i Stockholm), född den 10 augusti[4] 1838 på Lydinge i Uppland, död den 25 juni 1925 i Stockholm, var en svensk friherre, finansminister, överståthållare och riksdagsman av släkten Tamm.

Biografi

Han var son till översmedsmästaren Adolf Gustaf Tamm och dennes hustru Augusta Maria Sofia Rålamb. Tamm, som efter farfaderns död 1856 ärvde dennes friherrevärdighet, blev underlöjtnant vid Livregementets dragonkår 1858, studerade bergsbruk i Falun 1859-60 och övertog 1864 driften av bruken Österby och Strömbacka. Påföljande år tog han avsked ur det militära där han 1863 avancerat till löjtnant. Han satt 1871–1886 som extra ordinarie ledamot i fullmäktige i Jernkontoret vars ordförande han blev 1889 och kvarstod till 1912. Han tog avsked från Österby i samband med sin utnämning till statsråd 1884 (se nedan).

Tamm inledde tidigt även en riksdagskarriär och hann deltaga i den sista ståndsriksdagen 1865–1866. Åren 1870–1872 och 1876 satt han som ledamot i andra kammaren och 1882–1889 i första kammaren för Gävleborgs läns valkrets samt 1901–1909 för Stockholms stads valkrets. Han var även i flera omgångar ledamot av statsutskottet.

Den 10 maj 1884 tillträdde Tamm som konsultativt statsråd och avancerade till finansminister den 28 maj 1886, en post han innehade till 6 februari 1888.[5] På denna post stod han, jämte statsminister Robert Themptander, som en av de mest vältaliga förkämparna för fortsatt frihandel i den så kallade tullstriden.

Efter avgången som finansminister var Tamm 1888–1902 överståthållare i Stockholm, och gjorde som sådan känd för ett kraftfullt engagemang i huvudstadens utveckling. Till exempel var han ordförande i det konsortium som genomförde uppförandet av stadens nya operahus samt var generalkommissarie för Stockholmsutställningen 1897.

Efter överståthållartiden satt Tamm bland annat som ordförande i styrelserna för Kungliga Tekniska högskolan (1902–1908) och Nobelstiftelsen (1902–1907). Han var även ledamot av Lantbruksakademien (1886, hedersledamot 1899), ledamot av Vetenskapsakademien (1901) och blev, för sina insatser för att bekämpa tuberkulosen, hedersledamot av Svenska läkaresällskapet 1908.[6]

Familj

Tamm var sedan 1865 gift med Ebba Carolina Tersmeden (1843–1921), dotter till friherre Wilhelm Fredrik Tersmeden på Ramnäs, och fick med henne fem barn. Den äldste sonen, Gösta Tamm, var 1905–1906 jordbruksminister i Karl Staaffs första ministär. Sonen Wilhelm Tamm var underståthållare 1918–1930.

Ordnar och utmärkelser

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, sida 332-333

Noter

  1. ^ Svenskagravar.se, Tamm, Gustaf Född: 1848, läs online, läst: 1 november 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Lovö kyrkogård - Ebba Carolina Tamm, Kulturgravar, läs online, läst: 16 februari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Öfverståthållaren Friherre Gustaf Tamm ★ 10 apr 1838 - ✝ 25 juni 1925, läst: 20 maj 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Född 10 juni, hävdar källan: Almanack för alla 1913, Norstedt, Stockholm, 1912, s. 59; 10 augusti enligt Tvåkammarriksdagen 1867–1970
  5. ^ Almanack för alla 1913, Norstedt, Stockholm, 1912, s. 59
  6. ^ Tamm, Klas (Claës) Gustaf Adolf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  7. ^ Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1925
  8. ^ ”Tamm nr 395 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tamm_nr_395. Läst 6 oktober 2017. 
  9. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915
  10. ^ [a b] Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 630 

Externa länkar

Sveriges finans-, ekonomi- och budgetministrar
Union och ny konstitution
(1840–1866)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Industrialisering
(1866–1905)
Rekordåren och kalla kriget
(1945–1991)
Bohman · Mundebo · Bohman · Wirtén · Feldt · Engström (tillförordnad) · Larsson
Efter kalla kriget
(1991–)

Media som används på denna webbplats

Tamm, Claës Gustaf Adolf (av Oscar Björck 1908).jpg
sv:Claës Gustaf Adolf Tamm (1838-1925), svensk friherre, ämbetsman, riksdagsman och finansminister. Målning av Oscar Björck 1908.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Flag Portugal (1830).svg
Flag of Portugal, land use (1830-1910).
Seraphimerorden ribbon.svg
Författare/Upphovsman: Borodun, Licens: CC BY 3.0
Släpspänne för Serafimerorden.
St Olavs Orden storkors stripe.svg
Författare/Upphovsman: Ordensherre, Licens: CC BY-SA 3.0
Ribbon of Grand Cross of the Order of St. Olav, Norwegian: Stripe for storkors av St. Olavs Orden.