Civil olydnad

För punkgruppen, se Civil Olydnad (band). För essän, se Civil olydnad (essä).

Civil olydnad är en metod för samhällsförändring^[1][2][3]. Det är en form av aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot en lag eller vägra att följa vissa myndighetsbeslut samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen.

Svensk Ordbok har förklaringen "civil olydnad, lagbrott under hän­visning till moraliska principer som man an­ser stå över gällande lag: kampanj­ledaren manade till protester och civil olydnad för att få premiär­ministern att av­gå"^[4]

Kända företrädare för variationer av civil olydnad är bland andra Mahatma Gandhi, Henry David Thoreau, Martin Luther King, Barbara Deming, Philip Berrigan och Rosa Parks. Gemensamt för dessa personer är att icke-våld är en del av hur de praktiserar civil olydnad.

Den amerikanska förebilden för begreppet civil olydnad anses ha myntats av den amerikanske författaren och skattevägraren Henry David Thoreau i essän Civil olydnad 1849.

Syftet med civil olydnad är, förutom den direkta effekten av aktivismen eller vägran, att utmana den lydnad som möjliggör det förtryck, den orättvisa eller det missförhållande som olydnaden vänder sig mot. Genom att aktivisterna tar konsekvenserna av sina handlingar undergrävs i vissa fall den kollektiva rädslan för straff som övermakten vill upprätthålla, och som normalt leder till lydnad.

Enligt Greenpeace har den civila olydnaden följande fyra grundprinciper:^[5]

1. Inget våld
2. Ingen skadegörelse
3. Öppenhet
4. Ansvarstagande

Statens Offentliga Utredningar, SOU 1999:101 Olydiga medborgare, utreder civil olydnad. Utredningen kommer fram till att civil olydnad "kan bidra till att stärka såväl välfärdsstaten som demokratin"^[6]. I Ickevåld! Handbok i fredlig samhällsförändring av Klaus Engell-Nielsen, Annika Spalde, Pelle Strindlund hävdar författarna att civil olydnad har använts av svenska folkrörelser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter, till exempel när den tidiga arbetarrörelsen skapade strejkrätten genom att gå ut i strejk trots att det var i strid med gällande svensk lag.

Vanliga syften till civil olydnad i Sverige idag är att intervenera i omstridda statliga eller kommunala projekt, i företagsverksamheter eller att få till stånd genomgripande samhällsförändringar, så kallad ickevåldsrevolution.^[7]

• Almstriden
• Extinction Rebellion
• Greenpeace aktioner
• Gömma flyktingar
• Husockupation
• Occupy-rörelsen
• Ofog
• Plogbillsrörelsen
• Tebjudningen i Boston
• Tritnaha
• Vin & Fikonträdsplanterarna

• bojkott
• civilt motstånd
• fredligt motstånd
• PADRIGU
• Direkt aktion
• Motkultur
• Satyagraha
• Samvetsvägran
• Vapenvägran

• Johansen, Jörgen (1990). Socialt försvar: en ickevåldsrevolution. ISBN 9789188000019 
• Herngren, Per (1990). Handbok i civil olydnad. ISBN 9100477494 
• Herngren, Per (1999). Civil olydnad en dialog. ISBN 9188144402 

• Hanqvist, Dan (1993). Civil olydnad : om staten, lagen och moralen. Skrifter utgivna av Juridiska föreningen i Lund, 0347-2590 ; 115. Lund: Juristförlaget. Libris 7419862. ISBN 91-544-2181-0. https://juridikbok.se/book/9154421810