Citronmeliss
| Citronmeliss | |
 Franz Eugen Köhler: Medizinal-Pflantzen, 1897
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Plisterordningen Lamiales |
| Familj | Kransblommiga växter Lamiaceae |
| Släkte | Citronmeliss-släktet Melissa |
| Art | Citronmeliss M. officinalis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Melissa officinalis | |
| Auktor | L. |
| Synonymer | |
Melissa graveolens Host, 1831 | |
 | |
Citronmeliss (Melissa officinalis) L., är en mild krydda och medicinalväxt.
Beskrivning
Citronmeliss är känd sedan minst 2 000 år, och kom till Sverige på 1300-talet.
Den är en flerårig ört, som kan bli omkring en halv meter hög. Blommar under sensommaren med små vita blommor som lockar bin.
Citronmeliss kan skapa vida bestånd med hjälp av utlöpare. Blomkronan är vit, klockformad och 12 mm lång. Blommorna sitter i bladvecken i fåblommiga kransar. Ståndarna är fyra. Bladen är håriga med naggtandade kanter och äggrund form.[1]
Rik på C-vitamin (askorbinsyra). 100 g färska blad innehåller 253,0 mg därav.
Doft och smak beror på växtens innehåll av citronellal (C10H18O), citronellol (C10H20O), citral och geraniol.
Andra ämnen i citronmeliss är:
- Caryophyllenepoxid, C15H24O
- Citral, C10H16O (40 % … 70 %), som är ett samlingsnamn för en blandning av isomererna geranial (A-citral) och neral (B-citral)
- Geraniol, C10H18O
- Geranylacetat, C12H20O2
- Germacren D, C15H24
- Kaffesyra, C9H8O4
- Klorogensyra, C16H18O9
- Linalool, C10H18O
- Methylcitronellal, C11H20O
- Nero, C14H16N4
- Rosmarinsyra, C18H16O8
- Thymol, C10H14O
- α-Copaen, C15H24O
- β-Caryophyllen, C15H24O
Vidare finns:
- Eterisk olja, 0,05 % … 0,3 %. Sammansättningen beror på årstid för insamlingen av växten, växtplatsen och andra omständigheter.
- Bitterämnen, en odefinierad grupp av alla möjliga ämnen, men som alla har en bitter smak.
- Harts
- Slem
- Glykosider
- Saponiner
- Flavonoider
Kromosomtal 2n=32.
- Växer främst i östra Medelhavsområdet och österut till norra Irak.
- Melissa officinalis L. ssp. officinalis
- Kommer ursprungligen från nordvästra Afrika, Sydeuropa och österut till Centralasien.
Citronmelissen kommer ursprungligen från Nordafrika, östra medelhavsområdet samt Central- och Västasien.
I Sverige förekommer citronmeliss i förvildad form och är köldhärdig.[2]
Varma och torra platser med humusrik, sandblandad lera.
Användning
I matlagning, både i varmrätter och efterrätter, används alltid färsk citronmeliss. Som dryck (extrakt) av blad, ger en lätt citronsmak, därav namnet.[2]
Bladen kan användas för att smaksätta likör och till potpurri.
Citronmeliss anses vara lockande för bin, och därför har man brukat gnida in tomma bikupor med citronmelis för att locka svärmande bin. David John Mabberley. 1997.
Medicinalväxt
Citronmeliss ansågs fungera som lugnande medel, mot smärta och vid diverse sjukdomar. Hildegard av Bingen menade att citronmeliss hjälpte mot melankoli.[2]
Citronmeliss ansågs även vara stärkande för hjärtat, därav namnet "hjärtansfröjd". Detta namn har dock även använts för växten ädelmynta, (Mentha × gracilis), som tillhör släktet myntor.[1]
Inom folkmedicinen används torkade blad av citronmeliss som "te" vid nervösa magbesvär och vid nervositet. Drogen verkar lugnande och kramplösande vid nervösa magbesvär. I stora doser är drogen allmänt lugnande (sedativ verkan), sänker ett lätt förhöjt blodtryck och sänker pulsen. Verksamma ämnen är eterisk olja med citral, citronellol, bärnstenssyra, kaffesyra och garvämnen.[3]
Doften ansågs attrahera bin, och man brukade gnida in nya bikupor med bladen, därav namnet "bisuga".
- Släktnamnet Melissa kan härledas från ett grekiskt ord, Melissophyllon, som betyder biblad; därav Apis mellifera, honungsbi.
- Artepitetet officinalis kommer av latin officina, som betyder apotek eller verkstad. Detta namn har växten fått på grund av den medicinska användningen.[1]
- Namnet hjärtansfröjd kan lätt förväxlas med hjartansfröjd (bara två prickar över a skiljer), som är ett dialektalt namn för liljekonvalj.
- Ordledet citron syftar på bladens citronliknande doft.
| Namn | Trakt | Kommentar | Referens |
|---|---|---|---|
| Bisuga | Blomman lockar bin att suga nektar | ||
| Hjärtansfröjd | Tacksam för att kurera hjärtbesvär | ||
Bilder
Blommorna sitter glest
Dryck av citronmeliss
Eterisk olja av citronmeliss
Referenser
- ^ [a b c] Citronmeliss - http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lamia/melis/melioff.html från Den virtuella floran - http://linnaeus.nrm.se/flora/ - läst datum: 8 maj 2014
- ^ [a b c] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2
- ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983
Externa länkar
- Den virtuella floran - Citronmeliss
Wikimedia Commons har media som rör Citronmeliss.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Gideon Pisanty (Gidip) גדעון פיזנטי, Licens: CC BY 3.0
Melissa officinalis L., Nahal Hazuri, Mount Hermon, Golan Heights, June 22, 2012.
Melissa (Melissa officinalis) Essential Oil in clear glass vial
Författare/Upphovsman: Durova, Licens: CC BY-SA 3.0
Handmade herbal soap and sachet pouches. Glycerin soap with fresh spearmint and lemon balm (ground with a mortar and pestle) and sea salt added. Size 3 cotton crochet thread worked on 3.5mm hook tied with leather cord. Handmade Mother's Day gifts.
Författare/Upphovsman: Musa geçit, Licens: CC BY-SA 3.0
Yer:Mardin/Melissa officinalis subsp. inodora
(c) Forest & Kim Starr, CC BY 3.0
Melissa officinalis (habit). Location: Maui, Kula Ace Hardware and Nursery
Zitronenmelisse. A blühender Zweig in natürl. Grösse; 1 und 2 geschlossene und geöffnete Blüthe, vergrössert; 3 dieselbe im Längschnitte, desgl.; 4 Blüthenkrone, desgl.; 5 Kelch mit Griffel, desgl.; 6 Staubgefässe, desgl.; 7 geöffnetes Staubgefäss, desgl.; 8 Pollen, desgl.; 9 Stempel, desgl.; 10 unterer Theil des Stempels mit Scheibe, stärker vergrössert; 11 derselbe im Längsschnitt, desgl.; 12 derselbe in Querschnitt, desgl.; 13 Fruchtkelch, desgl.; 14 und 15 Nüsschen natürl. Grösse und vergrössert; 16 und 17 dasselbe im Längs- und Querschnitt, vergrössert.