Cirkumpolär (astronomi)
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett objekt på stjärnhimlen som är cirkumpolärt går aldrig ner under horisonten.[1]
Vilka stjärnor som är cirkumpolära på en viss ort beror på ortens latitud. För att stjärnan skall vara cirkumpolär krävs att dess deklination är större än 90 grader minus ortens latitud (för nordliga latituder), eller mindre än -90 grader minus ortens latitud (för sydliga, dvs negativa, latituder).
På ekvatorn är inga stjärnor cirkumpolära - alla stjärnor går upp och ned sett därifrån.
Vid polerna går inga stjärnor upp eller ned, utan halva himlen är ständigt ovanför horisonten medan andra halvan av himlen ständigt är under horisonten. Vid nordpolen är hela norra stjärnhimlen ständigt ovanför horisonten medan hela södra stjärnhimlen ständigt är under horisonten, och vid sydpolen är det tvärtom.
Tar man hänsyn till ljusets brytning i jordens atmosfär (som uppgår till ca 0,6 grader vid horisonten) blir bilden aningen annorlunda: vid ekvatorn finns det då två små områden på himlen som är cirkumpolära: ett område, ca 1,2 grader i diameter, runt varje himmelspol.
Referenser
- ^ Cirkumpolär i "Astronomiska termer" från Stockholms Observatorium
Externa länkar
- Wiktionary har ett uppslag om cirkumpolär.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg