Cirkelkaffe
Cirkelkaffe var ett kaffemärke som introducerades 1932 av Kooperativa Förbundet (KF). Produkten utvecklade sig till ett av Sveriges mest köpta kaffemärken. År 1994 överläts varumärket till Kraft Foods (med sitt eget märke Gevalia), som efter några år lade ned tillverkningen.[1]
Historia
År 1931 bildades "Kooperativa kafferosterierna" av KF och Konsum Stockholm. I ett led att kunna erbjuda sina kunder egna produkter och varumärken lanserade KF 1932 kaffemärket "Cirkelkaffe" eller "Cirkelns kaffe" som märket hette i början. För Cirkelkaffe fanns tidigt omfattande reklam. På en grammofonskiva från 1946 som var tänkt att visas tillsammans med en diabildserie prisade speakern produkten och informerade bland annat om att man sålde mer än 24 miljoner paket om året och att kafferosterier fanns i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Malmö.[2]
KF-ägda Annonsbyrån Svea stod för en lång rad uppmärksammade reklamaffischer och man anlitade kända konstnärer som Gunnar Orrby, dansken Aage Sikker Hansen och inte minst Harry Bernmark, som 1938 skapade den färgade plantagearbetaren i profil med halmhatt på huvudet och en stor grön ring ("cirkeln") i örat.[3]
I samband Olympiska sommarspelen i Mexico City och vinterspelen i Grenoble 1968 fick Cirkelkaffe kalla sig "Olympiakaffe". KF erhöll tillstånd av Sveriges Olympiska Kommitté att använda denna beteckningen på halvkilosburkar av Röda-Cirkeln och Guld-Cirkeln. För varje såld burk skulle Olympiska kommittén erhålla 5 öre från KF. 5-öringen lades inte på konsumentpriset.[4]
År 1969 fanns Cirkelkaffe i tre rostningar och tre smaker och cirkeln i tre färger: Grönt: ljusrost, kok. Guld: mellanrost, brygg och kok. Brunt: mörkrost, brygg.
Historiska bilder
Cirkelkaffe-lastbilen, 1934.
Reklam för "Cirkelns kaffe", 1934.
Ett skyltfönster med Bernmarks affisch, 1938.
Ett skyltfönster i Mälarhöjden, sent 1940-tal.
(c) Nordiska museet (Nordic Museum), CC BY-SA 4.0Cirkelkaffes rosteri i Göteborg, 1947.
Uppgång och slutet
År 1970 koncentrerades Cirkelkaffets produktion till nya lokaler i Gäddviken i Nacka kommun. Då uppfördes den stora byggnaden i tegel och med sin plåtfront i rödorange mot Gäddviken. Fortfarande under 1980-talet stod de KF-egna varumärkena för mellan 50 och 60 procent av försäljningen och Cirkelkaffe var företagets mest sålda kaffe.[5]
I mitten av 1990-talet genomförde KF en rad strukturförändringar och minskade antal egna varumärken. Kafferosteriet vid Gäddviken lades ned 1994 samtidigt som KF överlät varumärket till Kraft Foods. Sedan övertog Dramaten och Kungliga Operan byggnaden där de idag har ateljéer, repetitionsrum och rekvisitalager. Än idag syns KF:s logotyp och texten "Cirkelkaffe" som en svag skugga på plåtfasaden.
Referenser
- ^ ”Kaffe - Hasse Andersson, Veberöd: Cirkelkaffe.”. Arkiverad från originalet den 3 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130603044649/http://hasseandersson.dinstudio.se/empty_155.html. Läst 9 oktober 2013.
- ^ Cirkelkaffe: Grammofonskiva från 1946.
- ^ Cirkelkaffe Poster Advert Harry Bernmark 1945 Sweden.
- ^ COOP: Cirkelkaffe blir Olympiakaffe.
- ^ Svenska livsmedel: Livsmedelshandeln nöjd med svensk konkurrens. Arkiverad 5 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Cirkelkaffe.
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
(c) Nordiska museet (Nordic Museum), CC BY-SA 4.0
KF:s Cirkelkaffe
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
KF:s kafferosteri i Gäddviken
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Burkar med Cirkelkaffe
Reklam för Cirkelkaffe 1934
Reklam för Cirkelkaffe 1934
Ett skyltfönster i Mälarhöjden med Cirkelkaffe
Skyltfönster med reklam för Cirkelkaffe 1938