Chrysospalax trevelyani
| Chrysospalax trevelyani Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Afrosoricida |
| Familj | Guldmullvadar Chrysochloridae |
| Släkte | Jätteguldmullvadar Chrysospalax |
| Art | Chrysospalax trevelyani |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chrysospalax trevelyani | |
| Auktor | (Günther, 1875) |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Chrysospalax trevelyani[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av Albert Günther 1875. Chrysospalax trevelyani ingår i släktet jätteguldmullvadar och familjen guldmullvadar.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad (EN) på grund av skogsavverkningar.[1] Inga underarter finns listade.[5]
Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar Herbert Trevelyan som donerade ett kadaver till British Museum. Denna djurkropp användes vid artens beskrivning (holotyp).[7]
Utseende
Arten når en kroppslängd av 20,8 till 23,5 cm (huvud och bål) och är den största guldmullvaden. Enstaka individer som blev uppmätt hade en vikt mellan 410 och 500 g. Djurets päls har på ovansidan en gulbrun, brun eller gråbrun färg medan undersidan är ljusare brunaktig. På varje kind samt på ögat som är täckt av päls förekommer en gulaktig fläck. Täckhåren på ryggen blir upp till 20 mm långa och är styva. Chrysospalax trevelyani har kraftiga klor vid framtassarna.[8] Läpparnas kanter och klorna är vitaktiga.[7]
Utbredning och habitat
Denna guldmullvad förekommer i ett område i sydöstra Sydafrika som är mindre än 500 km². Habitatet utgörs av skogar och gräsmarker vid skogskanten. Arten finns inte i steniga jordmån och inte heller i branta slänter.[1]
Ekologi
Individerna gräver flera tunnlar i marken som kan vara upp till 13 meter långa. Mellan ingångarna finns synliga stigar och under vissa nätter kan en jätteguldmullvad vandra 130 meter ovanpå markytan. Arten har även bra simförmåga. Den är främst nattaktiv men kan vara dagaktiv under molniga dagar. Under kalla och torra vinterdagar stannar Chrysospalax trevelyani i boet. Exemplar som hölls i fångenskap satte sig i torpor vid kyla.[8]
Födan hittas främst i det översta jordlagret eller i lövskiktet som täcker marken. Arten föredrar stora maskar av släktet Microchaetus som kompletteras med mångfotingar och andra ryggradslösa djur.[8]
Alla andra guldmullvadar lever ensam när honan inte är brunstig men hos Chrysospalax trevelyani övervintrar ibland flera individer tillsammans i samma bo. Honan föder en eller två ungar per kull. Ungarna behöver troligen en längre tid med vård innan de blir självständiga.[8]
Källor
- ^ [a b c] 2008 Chrysospalax trevelyani Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Chrysospalax trevelyani
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (4 juli 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/chrysospalax+trevelyani/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Günther, A (1875). ”Description of a new species of Chrysochloris from Africa”. Proc. Zool. Soc. London: sid. 311–312. http://www.archive.org/stream/proceedingsofgen75zool#page/n421/mode/1up.
- ^ [a b c d] Kingdon, Jonathan (2013). ”Giant Golden-mole” (på engelska). Mammals of Africa. "4". A & C Black. sid. 247-248. ISBN 9781408122549
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Chrysospalax trevelyani.
Wikispecies har information om Chrysospalax trevelyani.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Esculapio, Licens: CC BY-SA 3.0
Chrysospalax trevelyani
Natural History Museum of London
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Giant Golden Mole (Chrysospalax trevelyani) range