Christopher Christian Karsten

Christopher Christian Karsten
218-Kristofer Karsten-Svenska teatern 2.jpg
Litografi 1847.
Födelsedatum9 september 1756
FödelseortYstad
Dödsdatum6 augusti 1827 (70 år)
DödsortDrottningholm
MakaSophie Stebnowska
BarnSophie Karsten, Elisabeth Charlotta Karsten
Genreopera
Rolltenor
År som aktiv1776–1825

Christopher Christian Karsten, född 9 september 1756 i Ystad, död 6 augusti 1827 i Drottningholm, var en svensk operasångare (tenor).

Biografi och karriär

När Karsten sjöng för drottning Lovisa Ulrika 1771 blev hon så imponerad att hon såg till att han fick studera musik i Stockholm. Han uppträdde med Carl Stenborg och Elisabeth Olin 1773 i den berömda föreställningen Thetis och Pelée och var sedan anställd vid den nygrundade Operan i Stora Bollhuset som körsångare.

Han debuterade 1776 i titelrollen i operabaletten Adonis och skickades sedan att studera under Potenza i Köpenhamn. När han återvände till Stockholm 1778 blev han Sveriges största operasångare ända fram till 1806. Han berömdes både för sin rösts och sin kropps skönhet. Han valdes in i Musikaliska Akademien 1787, utnämndes till hovsångare och fick 1791 titeln hovsekreterare. Bland rollerna kan nämnas Azor i Zemire och Azor, Achilles i Iphigénie i Auliden, Pylades i Iphigénie i Tauriden, Ataliba i Cora och Alonzo och Christjern i Gustaf Wasa.

Vid sin debut 1776 fick han kritiken: Ändtligen har direktören vid operan fått en rival åt herr Carl Stenborg uti unge Karsten, som sjungit och spelat mycket väl uti Adonis. Utom dess klädd och sminkad äger han en behaglig fysionomi, vacker figur, lång och smärt. Han betraktades som: en seger oändligt stor för herr Zibet, men en créve-coeur för fru Olin, som måste spela emot en gosse, hvilken togs utur kören. Karsten och Stenborg var under hela den gustavianska tiden Sveriges manliga stjärnor.

Han turnerade också utomlands. Han uppträdde 1783 i Köpenhamn, 1788 i Berlin, 1792 i London och 1810–1811 i Paris och var den första svenska operasångare med en internationell karriär; som den första kvinnliga räknas Justina Casagli. Då Operan stängdes 1806 avskedades han liksom den övriga personalen; efter att den öppnade igen 1812, uppträdde han som gästaktör fram till 1825.

Karsten var förlovad med Marie Louise Marcadet men bröt förlovningen[1] och gifte sig med skådespelaren Sophie Stebnowska från Polen (1753–1848), också hon ansedd som en av de främsta förmågorna vid Operan fram till 1806. Han blev far till Sophie Karsten, (dansare vid Operan 1805–1806 som gifte sig med Filippo Taglioni och var mor till Marie Taglioni) och till konstnären Elisabeth Charlotta Karsten.

Roller

ÅrRollProduktionRegiTeater
1780AlcindorArsèneStora Bollhuset[2]
1781ÖversteprästenAlcesteStora Bollhuset[2]
1781RolandRolandStora Bollhuset[2]
1783PyladesIphigenie uti TauridenGustavianska operahuset[2]
1784CelenusAtisGustavianska operahuset[2]
1786Kristian IIGustaf WasaGustavianska operahuset[2]
1787UbaldArmideGustavianska operahuset[2]
1787OrestElectraGustavianska operahuset[2]
1788AtalibaCora och AlonzoGustavianska operahuset[2]
1788Gustaf AdolfGustaf Adolph och Ebba BraheGustavianska operahuset[2]
1793FolkeFolke Birgersson till RingstadGustavianska operahuset[2]
1793AlvarAzemiaGustavianska operahuset[2]
1793Översteprästen i Musernas tempelAlcides inträde i världenArsenalsteatern
1794Greve RosenhjelDet farliga förtroendetGustavianska operahuset[2]
1795LevinskiLodoiskaGustavianska operahuset[2]
1796FerdinandDe gamle friarneGustavianska operahuset[2]
1796RenaudRenaud d'AstGustavianska operahuset[2]
1796Saint PharCaravanenGustavianska operahuset[2]
1799JarbasAeneas i CarthagoGustavianska operahuset[2]
1800Hertig AlbertiCamillaGustavianska operahuset[2]
1800OedipeOedipe i AthenGustavianska operahuset[2]
1801RenaudRenaudGustavianska operahuset[2]
1803PolykratesAnakreon på SamosGustavianska operahuset[2]
1803Sten Persson Wollmar, torpareTorparenArsenalsteatern[2]
1803Greve ArmandVattendragarenArsenalsteatern[2]

Källor

Litteratur

  • Marie Taglioni, Souvenirs. Le manuscrit inédit de la grande danseuse romantique, édition établie, présentée et annotée par Bruno Ligore, Gremese, 2017.
  • Madison U. Sowell, Debra H. Sowell, Francesca Falcone, Patrizia Veroli, Icônes du ballet romantique. Marie Taglioni et sa famille, Gremese, 2016.

Vidare läsning

  • Hagman, Bertil (1989). ”Christoffer Karsten och hans familj.”. Årsskrift/Confidencen rediviva (Solna : Ulriksdals slottsteaters vänförening, 1982–) 1989 (7),: sid. 34–50 : ill.. ISSN 0280-6851. ISSN 0280-6851 ISSN 0280-6851.  Libris 3123157
  • Ivarsdotter, Anna (1993). ”Den gustavianska operan”. Musiken i Sverige/[huvudredaktör: Leif Jonsson]. 2 / redigerad av Leif Jonsson och Anna Ivarsdotter-Johnson (Stockholm: Fischer, 1993): sid. 287–350 : musiknoter, ill..  Libris 2281395

Referenser

Noter

  1. ^ Erdmann, Nils, Vid hovet och på adelsgodsen i 1700-talets Sverige: en tidskrönika, Wahlströms, Stockholm, 1926
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] ”Arkivet”. Kungliga operan. https://arkivet.operan.se/repertoar/. Läst 16 juli 2020. 

Media som används på denna webbplats

218-Kristofer Karsten-Svenska teatern 2.jpg
Kristofer Karsten, operasångare