Christina Doctare

Christina Doctare
FöddChristina Lindström
12 augusti 1943 (79 år)
MedborgarskapSverige
SysselsättningLäkare, författare
Utmärkelser
Årets väckarklocka (1995)
Den Heliga gravens av Jerusalem riddarorden
Redigera Wikidata

Christina Elisabet Doctare, född Lindström, född 12 augusti 1943, är en svensk läkare, författare och samhällsdebattör.

Biografi

Doctare hade under 1980-talet flera administrativa chefsuppdrag inom Stockholms läns landsting.[1] En period var hon medicinalråd vid Socialstyrelsen.[2] Hon var Sveriges första kvinnliga bataljonsläkare i FN-tjänst och placerades på Balkan, där hon som en av de första rapporterade om de systematiska våldtäkterna i Bosnien.[2] Vidare har hon arbetat i Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien och blev 1995 Sveriges representant i Europarådets kommitté mot tortyr.[2]

Doctare är allmänläkare men samarbetar med forskare kring hjärnstress.[3] I övrigt vill hon minska klyftorna mellan skolmedicinen och alternativmedicin.[4] Bland annat utifrån egna erfarenheter har hon dragit slutsatsen att alla barn har rätt att få veta sina föräldrars identitet.[5] I valet 2006 kandiderade hon till riksdagen och Europaparlamentsvalet 2009 för Kristdemokraterna.[6] Doctare är också en av stiftarna till Claphaminstitutet.[7]

Dödshjälpsdebatt 2009

I mars 2009 anhölls en barnanestesiolog misstänkt för dråp av ett dödligt sjukt spädbarn. Vissa debattörer menade att läkaren följt sedvanliga rutiner [8] och att denna behandling är något som praktiseras på samtliga sjukhus i hela västvärlden[9], vilket bekräftades av chefsläkare på det aktuella sjukhuset[10]. Doctare gick då ut i debatten och varnade för att detta är "ett sluttande plan, en klar glidning i läkarnas attityd till dödshjälp" [8]. Yttrandet väckte stark kritik då det vetenskapliga underlaget för det senare åtalet ansågs ytterst kontroversiellt. Doctare klandrades för att försöka använda saken för att främja sin kandidatur till EU-parlamentet. Den misstänkta barnanestesiologen friades sedermera från alla misstankar om brott med anledning av spädbarnets död.

Nobelprisprotest 2019

Den 10 december 2019 deltog hon i en demonstration vid Norrmalmstorg i Stockholm, sedan Peter Handke i oktober samma år tilldelas Nobelpriset i litteratur. I samband med demonstrationen lämnade hon tillbaka sitt Nobels fredspris från 1988, som hon tilldelats gemensamt i egenskap av tjänstgörandet i FN:s fredsbevarande styrkor.[11]

Bibliografi

  • Äldrevårdcentral vid Vendelsö vårdcentral 1988
  • Männens krig och kvinnornas vanmakt 1994
  • När man väntar sig en man 1995
  • Hjärnstress 2000
  • Skapa andrum 2003
  • Vid vägs ände 2005
  • Vägen till hälsa - det bästa av väst och det största av öst 2006

Priser och utmärkelser

Noter

  1. ^ ”Christina Doctare, talare på Stora Inspirationsdagen”. Ekvilibrium Talarförmedling. Arkiverad från originalet den 5 september 2019. https://web.archive.org/web/20190905063134/https://talarformedlingen.se/talare/christina-doctare/. Läst 5 september 2019. 
  2. ^ [a b c] ”Christina Doctare”. www.nok.se. Arkiverad från originalet den 4 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200104173242/https://www.nok.se/forfattare/d/christina-doctare/. Läst 5 september 2019. 
  3. ^ AB), Christina Doctare (Talarforum i Skandinavien. ”Christina Doctare - Stressläkare och flitig debattör”. Talarforum i Skandinavien AB. https://www.talarforum.se/christina.doctare. Läst 5 september 2019. 
  4. ^ Christina Doctare (1 juni 2006). ”Om Christina Doctare”. Arkiverad från originalet den 7 september 2010. https://www.webcitation.org/5sZ7yfrJY?url=http://www.doctare.se/index.php?option=com_content. Läst 7 september 2010. 
  5. ^ ””Varje människa har rätt till sitt ursprung””. Världen idag. 28 januari 2008. Arkiverad från originalet den 7 september 2010. https://www.webcitation.org/5sYmMdAQa?url=http://www.varldenidag.seindex.php/?option=com_content. Läst 6 november 2009. 
  6. ^ ”Kandidater som klarat spärren för personval”. Allmänna val 17 september 2006. val.se. 2006. Arkiverad från originalet den 7 september 2010. https://www.webcitation.org/5sYmS7W4d?url=https://historik.val.se/val/val2006/slutlig_ovrigt/statistik/riksdag/personroster_kvalificerade.html. Läst 7 september 2010. 
  7. ^ ”Kristen ekumenisk tankesmedja bildad”. Världen idag. 28 januari 2008. Arkiverad från originalet den 7 september 2010. https://www.webcitation.org/5sYmq3IfH?url=http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content. Läst 7 september 2010. 
  8. ^ [a b] Haverdahl, Anna-Lena (8 mars 2009). ”Läkarkritik mot häktad kollega”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/lakarkritik-mot-haktad-kollega. 
  9. ^ SVT, Agenda 090308
  10. ^ ”"Det här inte en utredning för polisen" - DN.SE”. http://www.dn.se/sthlm/det-har-inte-en-utredning-for-polisen. 
  11. ^ Lydia Farran-Lee, Jonas Löfvenberg (10 december 2019). ”Protester mot Nobelpristagaren Peter Handke på Norrmalmstorg” (på svenska). Sveriges Television. https://www.svt.se/kultur/protester-mot-nobelpristagaren-peter-handke-halls-pa-norrmalmstorg. Läst 10 december 2019. 

Externa länkar

Auktoritetsdata