Christian Arvid Linning

Christian Arvid Linning, född 12 september 1781 i Stockholm, död 1843 i Stockholm, var en svensk ornamentbildhuggare och keramiker, verksam i Stockholm. Christian Arvid Linning arrenderade 1813-22 Ulfsunda keramiska fabrik, Ulfsunda Fabrique, och blev dess konstnärlige ledare.

Linning var son till den berömde möbelsnickaren och hovschatullmästaren^[1] Johan Christian Linning (1749-1801), mästare i Stockholms snickarämbete 1779-1801, och sonson till den likaledes berömde möbelsnickaren Johan Christian Linning (1706-1779), mästare i Stockholms snickarämbete 1744-1779.

Utbildning vid Konstakademien

Christian Arvid Linning blev elev vid Konstakademien, där han skrevs in 1791 och studerade och deltog från år 1800 i akademiens utställningar. År 1808 deltog han i sin första utställning med en grupp terrakottafiguriner. 1811 kallades han till agrée^[2] vid Konstakademien, men han tycks inte ha haft någon vidare framgång på den rent konstnärliga banan, utan blev modellör vid Rörstrands Porslinsfabrik. Vid Rörstrand sökte han, omkring 1815, att efterbilda de små medaljonger m. m. i svart "biskuit" som Josiah Wedgwood gjort så populära i England. Hans verksamhet för övrigt vid denna fabrik är ännu insvept i dunkel.^[3] Han utförde bl.a. klockfoder. Han utförde en del smärre grupper, basreliefer och porträtt i gips, vax och terracotta. Han har också modellerat några porträttbyster, en byst av Karl XIV Johan, reliefer och små, antika motiv. Han har gjort en betydande insats som keramiker.

Verkmästare vid Ulfsunda Fabrique

Senare återfinner vi Christian Arvid Linning i Stockholmstrakten; han blev nämligen verkmästare vid den stenkärls- och kakelfabrik, Ulfsunda Fabrique, som och brukspatron Johan Henrik Wegelin (1768-1856)^[4] anlade på lägenheten Margretelund under Ulfsunda gård i Bromma.

Ulfsunda säteri utannonserades till salu i juni 1798. Klart är dock att Ulfsunda ägdes av grosshandlare Johan Henrik Wegelin i slutet av år 1798. År 1813 arrenderade bildhuggaren Christian Arvid Linning Ulfsunda Fabrique av brukspatron Johan Henrik Wegelin. Nu började en ny tid för fabriken. Borta var med ens alla deglar och sockerformar. I deras ställe började vackert formade kakelugnar och fint utsirade hushållsföremål. Kakelugnsmakarna i Stockholm blev förargade på Linning. De menade, att en bildhuggare inte kunde begripa sig på deras svåra yrke. Christian Arvid Linning svarade med att skaffa Kungl. Maj:ts nådiga tillstånd att få tillverka kakelugnar. 1815 lämnade Linning in en ansökan till regeringen om tillstånd att få anlägga en keramikfabrik i Ulfsunda. Tillståndet beviljades och samma år arrenderade han Eric Ruuths gamla porslinsfabrik av dåvarande fastighetsägare Johan Henrik Wegelin (1768-1856).^[5]

När Linning med hjälp av två bröder Hartwig tog över tillverkningen höjdes kvalitén markant. En del av produktionen var inspirerad av det engelska wedgewood-porslinet, men det tillverkades även kakelugnar, krus, kannor, vaser, serviser, pendyler och småskulpturer i keramik, gips och terrakotta.

Linning utförde, ett antal vackra prydnads- och nyttopjäser, som påminde om wedgwoodporslin några decennier runt sekelskiftet 1800 vid Ulfsunda Fabrique (Ulfsunda Fajans och Porcelain Fabrique) vid Margretelund, som han grundade. Tillverkningen av konstporslin efterföljdes av kakelugnar och sockertoppsformar. Fabriken lades ned 10 år senare.

Den keramiska fabriken Ulfsunda Fabrique låg utanför Stockholm och den existerade i ca 30 år, 1791-1822 och låg vid Ulvsunda slott i Bromma, på mark där Margretelund ligger idag. År 1822 lades fabriken ned. En kakelugnsmakare, Anders Westman, köpte den, men hämtade då bara lera därifrån till sin fabrik i Stockholm.

Fabriken hade en mycket skiftande keramikverksamhet, där man experimenterade med olika leror. Där tillverkades deglar, fajanser, saltglaserat gods och senare bl.a. en industriell tillverkning av toppsockerformar. Christian Arvid Linnings unika konst- och brukskonst, i svart basal ware, red ware och kakelugnar, blev berömd. Linning betraktades som Sveriges förste konstkeramiker. Inte minst intressant är Linnings svarta keramik. Vid Ulfsunda Fabrique utfördes bland annat tillbringare av ett slags oglaserad fajans, ornerade i antik stil, men även, sägs det, en byst av Carl XIV Johan, serviser m. m. Efter omkring tio år nedlades tillverkningen, som ej bar sig. Christian Arvid Linning förtjänar emellertid ihågkommas såsom den förste svensk vilken under 1800-talet gjort försök att lyfta fajansindustrien till någon konstnärlighet. Tyvärr hade Linning inte någon större ekonomisk framgång med sin tillverkning, vilket ledde till att han lade ner fabriken 1823. Det finns uppgifter om att han några år senare någon tid ska ha vistats i Helsingfors, där han arbetade med byster. Linning avled i Stockholm 1843. Hans föremål signerades "C.A.L.".

Representerad

Christian Arvid Linning finns representerad på Hallwylska museet i Stockholm. På Nationalmuseum^[6] i Stockholm och Nordiska museet i Stockholm finns en del av Linnings vackra kannor och askar bevarade. De flesta är gjorda av svart lera, medan några är av ljus eller röd lera. Bland det trevligaste i samlingarna är ett skämtkrus av svart lera. Om någon försöker dricka ur det, rinner drycken ut genom hål i sidorna. S.k. Ulfsundaporslin finns också i samlingarna på Hallwylska palatset och Kulturen i Lund, liksom på Ulvsunda slott.

Referenser

Källor

• Christian Arvid Linning (1781-1843) på Lexikonett Amanda.
• Europas konstnärer, sidan 325 (1887), författare: Arvid Ahnfelt.
• Bengt Lindberg, Brommabygden, 1957.
• Kulturen: KM 23750. Medaljong med portr8tt av Bellman.
• De svenska antikviteternas historia, Berättad av Märta Holkers, Möbler och föremål 1525-1925, Albert Bonniers Förlag, Stockholm, 2007. ISBN 978-91-0-010100-8.

Vidare läsning

• Bengt Nyström, Ulfsunda Fabrique: en bortglömd keramiskverkstad i Stockholms utkant: 1791-1823: från Bengt Reinhold Geijer till Christian Arvid Linning, utgiven 2011.