Christiaan Barnard

Christiaan Barnard
Christiaan Barnard, 1968.
FöddChristiaan Neethling Barnard
8 november 1922[1][2][3]
Beaufort West, Västra Kapprovinsen, Sydafrika
Död2 september 2001[4][1][2] (78 år)
Pafos, Cypern
Medborgare iSydafrika och Österrike
Utbildad vidUniversity of Cape Town
University of Minnesota
SysselsättningKirurg, läkare[5], författare[5]
ArbetsgivareUniversity of Cape Town
Barn6
Redigera Wikidata

Christiaan Neethling Barnard, född 8 november 1922 i Beaufort West, död 2 september 2001 i Pafos på Cypern, var en sydafrikansk hjärtkirurg.

De första hjärttransplantationerna

Barnard utförde världens första hjärttransplantation på en människa på Groote Schuur-sjukhuset i Kapstaden i Sydafrika under de tidiga morgontimmarna 3 december 1967.[6][7][8] Patienten Louis Washkansky och var en 54-årig specerihandlare som led av diabetes och obotlig hjärtsjukdom.[9][10] Donatorn var Denise Darvall, en vit 25-årig banktjänsteman som avlidit efter en trafikolycka. Hennes far gick med på att hennes organ fick doneras. Washkansky avled 18 dagar senare till följd av infektion och avstötning. Darvalls njurar donerades till en tioårig mörkhyad pojke och det var kontroversiellt i dåtidens Sydafrika med dess apartheidregim, vilken Barnard kritiserade hårt. Barnards bror invaldes för övrigt i parlamentet för det apartheidkritiska Progressive Federal Party.

Den andra transplantationen var den 58-årige tandläkaren Philip Blaiberg, som fick ett nytt hjärta den 2 januari 1968; han levde i då häpnadsväckande 19 månader. Den av Barnards patienter som klarade sig längst levde i 24 år efter transplantationen. Barnard slutade som kirurg 1983 på grund av svår ledgångsreumatism i händerna. Barnard menade att han inte tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin eftersom han var boer och vit sydafrikan.[11]

Privatliv

Barnard, som var prästson, gifte sig första gången 1948–1969 med sjuksköterskan Aletta Gertruida Louw, som han träffade medan han praktiserade medicin i Ceres. Paret fick två barn.[12] 1970–1982 var han gift med arvtagerskan Barbara Zoellner. De fick två barn.[13][13] Barnard var gift tredje gången 1988–2000 med modellen Karin Setzkorn.[13] De fick också två barn.[13]

Under en vistelse i Rom fick han audiens hos påven Paul VI.[14]

Pensionering

Barnard gick i pension som chef för avdelningen för kardiothoraxkirurgi i Kapstaden 1983 efter att ha utvecklat reumatoid artrit i sina händer som avslutade hans kirurgiska karriär. Han hade diagnostiserats med artrit 1956. Efter pensioneringen tillbringade han två år som Scientist-In-Residence vid Oklahoma Transplantation Institute i USA och som tillförordnad konsult för olika institutioner.[7]

Han hade vid det här laget blivit mycket intresserad av anti-aging forskning, och hans rykte blev lidande 1986 när han marknadsförde Glycel, en dyr hudkräm, som skulle förhindra åldrande men vars godkännande drogs tillbaka av United States Food and Drug Administration strax därefter.[15] Han tillbringade också tid som forskningsrådgivare till Clinique la Prairie, i Schweiz, där den kontroversiella föryngringsterapin utövades.[16]

Barnard delade resten av sina år mellan Österrike, där han etablerade Christiaan Barnard Foundation med syfte att hjälpa underprivilegierade barn över hela världen, och sin viltfarm i Beaufort West i Sydafrika.[17][18] Under sina senare år hade han basalcellscancer (hudcancer) i ansiktet, för vilket han behandlades i Parow, Sydafrika.[19][20][21]

Död

Netcare Christiaan Barnard Memorial Hospital, Kapstaden

Christiaan Barnard avled 2001 när han var på semester i Paphos på Cypern. Enligt en obduktion dog han av ett svårt astmaanfall.[22]

Böcker

Barnard skrev, förutom vetenskapliga artiklar, några böcker, varav två självbiografier. Hans första bok, självbiografin Ett liv – en hjärtläkare berättar (1969), (ISBN 0245599525) såldes över hela världen. En del av intäkterna användes för att inrätta Chris Barnard Fund för forskning om hjärtsjukdomar och hjärttransplantationer i Kapstaden.[23] 1975 gav han ut sin andra bok, Kirurgen – en roman. 1986 publicerades Att leva med kronisk ledgångsreumatism. 1993, åtta år före sin död, utgav han sin andra självbiografi, The Second Life, (ISBN 0947461388).

Ytterligare utgivna böcker

  • The Donor
  • Your Healthy Heart
  • In the Night Season
  • The Best Medicine
  • Arthritis Handbook: How to Live With Arthritis
  • Good Life Good Death: A Doctor's Case for Euthanasia and Suicide
  • South Africa: Sharp Dissection
  • 50 Ways to a Healthy Heart
  • Body Machine

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Christiaan Barnard, 29 februari 2024.

Noter

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Christiaan-Barnardtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6x64269, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6000979, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 78710, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ S Afr Med J, "A human cardiac transplant: an interim report of a successful operation performed at Groote Schuur Hospital, Cape Town", Barnard CN, 30 december 1967; 41(48): 1271–74.
  7. ^ [a b] Altman, Lawrence K. (3 september 2001). ”Christiaan Barnard, 78, Surgeon For First Heart Transplant, Dies” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2001/09/03/world/christiaan-barnard-78-surgeon-for-first-heart-transplant-dies.html. Läst 9 mars 2024. 
  8. ^ Milestones in Cardiac Care, Los Angeles Times, Jill Gottesman, 20 mars 1988.
  9. ^ Louis Washkansky (1913–1967) Arkiverad 4 april 2017 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 4 April 2017, Science Museum. Louis was born in Lithuania in 1913 and moved to South Africa in 1922.
  10. ^ 1967: First Heart Transplant Patient Goes Under the Knife, Haaretz, This Day in Jewish History, David B. Green, 3 December 2013. ".. When he was 9, his mother took him [Louis Washkansky] and his three siblings to Cape Town, to join their father, who had come ahead of the family .."
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 januari 2004. https://web.archive.org/web/20040102004002/http://www.thehindu.com/fline/fl1422/14220850.htm#. Läst 31 juli 2013. 
  12. ^ "Christiaan Barnard, celebrated pioneer of heart transplant surgery, dies aged 78", The Independent, 3 september 2001. Läst 9 mars 2024.
  13. ^ [a b c d] ”Christiaan Barnard Biography” (på engelska). Arkiverad från originalet den 23 naj 2009. https://web.archive.org/web/20090523102543/http://www.allsands.com/entertainment/people/christiaanbarna_aoi_gn.htm. Läst 9 mars 2024. 
  14. ^ ”Pope Tells Barnard Of 'Heart' Prayers” (på engelska). Pittsburgh Post-Gazette. 30 januari 1968. https://news.google.com/newspapers?nid=1144&dat=19680130&id=sLcpAAAAIBAJ&pg=5795,4863293&hl=cs. Läst 9 mars 2024. 
  15. ^ Altman, Lawrence K. (3 september 2001). ”Christiaan Barnard, 78, Surgeon For First Heart Transplant, Dies” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2001/09/03/world/christiaan-barnard-78-surgeon-for-first-heart-transplant-dies.html. Läst 9 mars 2024. 
  16. ^ Cooper, David K. C. (3 september 2001). ”Obituary: Christiaan Barnard” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/news/2001/sep/03/guardianobituaries.medicalscience. Läst 9 mars 2024. 
  17. ^ ”The Foundation – Christiaan Barnard Heart Foundation” (på engelska). Arkiverad från originalet den 27 november 2018. https://web.archive.org/web/20181127034052/http://cbheartfoundation.com/the-foundation/. Läst 9 mars 2024. 
  18. ^ ”Heart and Blood Vessel Surgery”. The First Transplant Surgeon. WORLD SCIENTIFIC. 13 september 2016. sid. 165–187. doi:10.1142/9789814699389_0007. ISBN 9789814699365 
  19. ^ Massad, Malek G. (januari 2002). ”Christiaan Neethling Barnard (1922–2001)”. The Journal of Thoracic and Cardiovascular Surgery 123 (1): sid. 1–2. doi:10.1067/mtc.2002.121042. PMID 11782747. 
  20. ^ ”Heart Surgeon Christiaan Barnard Dies”. The Washington Post. 3 september 2001. https://www.washingtonpost.com/archive/local/2001/09/03/heart-surgeon-christiaan-barnard-dies/82ab4aae-4854-462e-96b3-dbf042ecadf4/. Läst 16 mars 2021. 
  21. ^ Cooper, D. K. (2018) (på engelska). Christiaan Barnard—The surgeon who dared: The story of the first human-to-human heart transplant. "2018". sid. 11. doi:10.21542/gcsp.2018.11. PMID 30083541. Läst 9 mars 2024. 
  22. ^ ”Autopsy confirms asthma killed Barnard” (på engelska). Cyprus Mail. 5 september 2001. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927202905/http://www.cyprus-mail.com/news/main_old.php?id=4655&archive=1. Läst 9 mars 2024. 
  23. ^ Brink JG, Hassoulas J (2009). ”The first human heart transplant and further advances in cardiac transplantation at Groote Schuur Hospital and the University of Cape Town – with reference to : the operation. A human cardiac transplant : an interim report of a successful operation performed at Groote Schuur Hospital, Cape Town” (på engelska). Cardiovasc J Afr 20: sid. 31–5. PMID 19287813. Läst 9 mars 2024. 


Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Christiaan Barnard (1968).jpg
Författare/Upphovsman: Eric Koch for Anefo, Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Symposium Sint Lucasziekenhuis te Amsterdam. Prinses Margriet (links) bracht bezoek, verder voorzitter professor A. G. M. van Melsin en Christiaan Barnard
  • 6 juni 1968
Netcare Christiaan Barnard Memorial Hospital.jpg
Författare/Upphovsman: Axxter99, Licens: CC BY-SA 4.0
Netcare Christiaan Barnard Memorial Hospital, Cape Town