Cholsyra

Cholsyra
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn3α,7α,12α-trihydroxi-5β-cholan-24-oinsyra
Kemisk formelC24H40O5
Molmassa408,57 g/mol
UtseendeVit kristallin substans
CAS-nummer81-25-4
SMILESC[C@@]34[C@] (CC[C@@H]4[C@@H]
(CCC(O)=O)C) ([H])[C@]2([H]) [C@H](O)C[C@]1
([H])C[C@H](O) CC[C@@](C)1[C@] ([H])2C[C@@H]3O
Egenskaper
Löslighet (vatten)Olöslig
Smältpunkt200-201 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Cholsyra, även känd som 3α,7α,12α-trihydroxi-5β-cholan-24-oinsyra, är en av de viktigaste gallsyrorna hos människan,[1] men den finns i varierande utsträckning i gallan även hos andra däggdjur. Ämnet är lösligt i etanol och ättiksyra men inte i vatten. Salter av cholsyra kallas cholater.

Egenskaper

Cholsyra, tillsammans med kenodeoxicholsyra, är en av de två stora gallsyrorna som produceras av levern, där den syntetiseras från kolesterol. Dessa två stora gallsyror är ungefär lika i koncentration hos människan.[2] Derivat tillverkas av kolyl-CoA, som byter ut sin CoA med antingen glycin eller taurin, vilket ger glykokolsyra respektive taurokolsyra.[3]

Struktur av cholsyra som visar förhållande till andra gallsyror

Cholsyra och kenodeoxicholsyra är de viktigaste mänskliga gallsyrorna. Andra arter kan syntetisera olika gallsyror som deras dominerande primära gallsyror.[4]

Funktion

Cholsyra nedreglerar kolesterol-7-α-hydroxylas (hastighetsbegränsande steg i gallsyresyntesen), och kolesterol gör motsatsen. Det är därför kenodeoxicholsyra, och inte cholsyra, kan användas för att behandla gallsten (eftersom minskande gallsyrasyntes skulle övermätta stenarna ännu mer).[5][6]

Medicinsk användning

Cholsyra är godkänd för användning i USA och används som en behandling för barn och vuxna med gallsyrasyntesstörningar på grund av enstaka enzymdefekter och för peroxisomala störningar (såsom Zellwegers syndrom).[7][8][9]

Cholsyra godkändes för användning i Europeiska unionen i september 2013.[10] Det är används för behandling av medfödda fel i primär gallsyresyntes på grund av 3β-hydroxi-Δ 5-C 27-steroidoxidoreduktasbrist eller Δ 4-3-oxosteroid-5β-reduktasbrist hos spädbarn, barn och ungdomar i åldern en månad till 18 år och vuxna.[10]

Cholsyra FGK (Kolbam) godkändes för medicinskt bruk i Europeiska unionen i november 2015.[11] Det används för behandling av medfödda fel i primär gallsyresyntes, hos spädbarn från en månads ålder för kontinuerlig livslång behandling genom vuxen ålder, som omfattar följande enstaka enzymdefekter:[11]

  • sterol 27-hydroxylas-brist (visar sig som cerebrotendinös xantomatos, CTX),[11]
  • 2-(eller alfa-) metylacyl-CoA racemase (AMACR)-brist,[11]
  • kolesterol 7 alpha-hydroxylas (CYP7A1)-brist.[11]

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna är perifer neuropati (nervskador i händer och fötter), diarré, illamående, sura uppstötningar (magsyra som rinner upp i munnen), esofagit (inflammation i matstrupen), gulsot, hudproblem (lesioner) och sjukdomskänsla (illamående).[11]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cholic acid, 14 mars 2022.

Noter

  1. ^ Colleen Smith; Lieberman, Michael; Marks, Dawn B.; Allan D. Marks (2007). Marks' essential medical biochemistry. Hagerstwon, MD: Lippincott Williams & Wilkins. ISBN 978-0-7817-9340-7 
  2. ^ ”Effects of oral contraceptives on the gallbladder bile of normal women”. N. Engl. J. Med. 294 (4): sid. 189–92. January 1976. doi:10.1056/NEJM197601222940403. PMID 1244533. 
  3. ^ Chiang JY (October 2009). ”Bile acids: regulation of synthesis”. Journal of Lipid Research 50 (10): sid. 1955–66. doi:10.1194/jlr.R900010-JLR200. PMID 19346330. 
  4. ^ ”Bile salts of vertebrates: structural variation and possible evolutionary significance”. J. Lipid Res. 51 (2): sid. 226–46. February 2010. doi:10.1194/jlr.R000042. PMID 19638645. 
  5. ^ ”Chenodeoxycholic acid treatment of gallstones. A follow-up report and analysis of factors influencing response to therapy”. The New England Journal of Medicine 293 (8): sid. 378–83. August 1975. doi:10.1056/NEJM197508212930804. PMID 1152936. 
  6. ^ Alan F. Hofmann; Johnson L. Thistle; Peter D. Klein; Patricia A. Szczepanik; Paulina Y. S. Yu (1978). ”Chenotherapy for Gallstone Dissolution, II. Induced Changes in Bile Composition and Gallstone Response”. JAMA 239 (12): sid. 1138–1144. doi:10.1001/jama.1978.03280390034017. PMID 628065. 
  7. ^ ”Cholbam (cholic acid) Capsules”. U.S. Food and Drug Administration (FDA). 13 April 2015. https://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/nda/2015/205750Orig1s000TOC.cfm. 
  8. ^ ”Cholbam- cholic acid capsule”. DailyMed. 12 July 2019. https://dailymed.nlm.nih.gov/dailymed/drugInfo.cfm?setid=e5b67402-8550-4604-97a0-c7b149fbf753. 
  9. ^ (17 March 2015). "FDA approves Cholbam to treat rare bile acid synthesis disorders". Pressmeddelande. Mall:PD-notice
  10. ^ [a b] ”Orphacol EPAR”. European Medicines Agency (EMA). https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/EPAR/orphacol.  Text was copied from this source which is under copyright of the European Medicines Agency. Reproduction is authorized provided the source is acknowledged.
  11. ^ [a b c d e f] ”Kolbam EPAR”. European Medicines Agency (EMA). https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/EPAR/kolbam.  Text was copied from this source which is under copyright of the European Medicines Agency. Reproduction is authorized provided the source is acknowledged.

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Cholic Acid vs Other Bile Acids.svg
Författare/Upphovsman: Mcstrother, Licens: CC BY 3.0
Molecular structure of cholic acid, annotated to show its relationship to other human bile acids.
Cholic-acid-from-xtal-view-1-3D-bs-17.png

Ball-and-stick model of a cholic acid molecule, C24H40O5, as found in the crystal structure reported in Cryst. Growth Des. (2009) 9, 4710-4719, CSD entry JEYDEW01.

Colour code:

  Carbon, C: grey
  Hydrogen, H: white
  Oxygen, O: red
Model manipulated in Avogadro 1.2 and image generated in CCDC Mercury 3.8.
Cholic acid.svg
Chemical diagram for cholic acid