Chlorocebus pygerythrus
| Chlorocebus pygerythrus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Primater Primates |
| Familj | Markattartade apor Cercopithecidae |
| Släkte | Gröna markattor Chlorocebus |
| Art | Chlorocebus pygerythrus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chlorocebus pygerythrus | |
| Auktor | (F. Cuvier, 1821) |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Chlorocebus pygerythrus är en primat i släktet gröna markattor som förekommer i östra och södra Afrika. Enligt Wilson & Reeder (2005) finns fem underarter.[2]
Utseende
Denna markatta når en kroppslängd (huvud och bål) av 35 till 66 cm och en svanslängd av 42 till 72 cm. Vikten varierar mellan 2,5 och 9 kg. Pälsen på ryggen, extremiteternas utsida och på hjässan är grågrön med skuggor i gul eller röd. Undersidan och ansiktets kanter har vitaktig päls. Själva ansiktet saknar hår och är svartaktigt. Även fötterna och svansens spets är svarta. Hos ungdjur är pälsen mörkare och ansiktet rosa.[3]
Utbredning och habitat
Utbredningsområdet sträcker sig från södra Sydsudan, centrala Etiopien och södra Somalia till Sydafrika. Habitatet utgörs av savanner, öppna skogar och jordbruksmark. Individerna vistas ibland nära människans samhällen.[1]
Ekologi
Flera hannar och honor bildar en flock med genomsnittlig 38 medlemmar.[1] De klättrar i växtligheten, vistas på marken och har bra simförmåga. Chlorocebus pygerythrus är främst aktiv på dagen. Den äter frukter, frön, blad, trädens vätskor och rötter samt olika smådjur som insekter, ödlor, kräftdjur, små fåglar och deras ägg.[3]
Inom flocken finns en tydlig hierarki. Honor kan para sig hela året och de flesta ungar föds när utbudet av föda är störst. Dräktigheten varar 5,5 månader och sedan föder honan ett eller sällan två ungar. Ungefär 8,5 månader efter födelsen slutar honan med digivning. Könsmognaden infaller för honor efter 2,5 till 4 år och för hannar efter 5 år. Sedan lämnar hannar sin ursprungliga flock. Vissa individer blir 30 år gamla.[3]
Hot och status
Artens naturliga fiender utgörs av leoparden, örnar - framför allt kronörn men även ibland stridsörn - och större ormar.[3]
Ibland dödas en individ av människor för köttets skull eller när primaten hämtar sin föda från odlade områden. Allmänt är beståndet inte hotad och Chlorocebus pygerythrus listas av IUCN som livskraftig (LC).
Referenser
- ^ [a b c] Kingdon, J., Gippoliti, S., Butynski, T.M. & De Jong, Y. 2008 Chlorocebus pygerythrus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 4 februari 2014.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Chlorocebus pygerythrus” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ [a b c d] M. Richardson (13 december 2009). ”Vervet”. ARKive. Arkiverad från originalet den 5 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140305044103/http://www.arkive.org/vervet/chlorocebus-pygerythrus/. Läst 4 februari 2014.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Chlorocebus pygerythrus.
|
Media som används på denna webbplats
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Vervet Monkey (Chlorocebus pygerythrus) range
Författare/Upphovsman: Wouter van Vliet from The Hague, The Netherlands, Licens: CC BY 2.0
Vervet Monkeys in Samburu
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY 4.0
Vervet Monkey calls, recorded at Lake Naivasha, Kenya, against a background of bird calls, including Red-chested cuckoo, Ring-necked dove and Fork-tailed drongo.