Chilelabb

	Chilelabb; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Underordning	Lari
Familj	Labbar; Stercorariidae
Släkte	Stercorarius
Art	Chilelabb; S. chilensis
Vetenskapligt namn
	§ Stercorarius chilensis
Auktor	(Bonaparte, 1857)
Utbredning
Synonymer
	Chilensk labb;

Chilelabb^[2] (Stercorarius chilensis) är en stor mörk havsfågel med rovfågelsliknande karaktärer, som tillhör ordningen vadarfåglar där den placeras i familjen labbar.^[3]

Utseende

Chilelabben är en stor labb med kroppslängden 53–58 cm och vingbredden 130–138 cm, dock mindre än antarktislabben som den annars liknar. Chilelabben är mörkare och mer enfärgad ovan, med mörkgrå hjässa och rödbrun undersida och undre vingtäckare, de senare ljusare och inte lika tydliga på äldre fåglar. I flykten syns utstickande förlängda centrala stjärtpennor, vilket inte ses hos antarktislabben. Ungfågeln är lik den vuxna fågeln men har gråare hjässa och är nästan tegelröd op undersida och undre vingtäckare.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Chilelabben häckar utmed kusten av Argentina och Chile, men utbredningsområdet utanför häckningstid sträcker sig till Antarktis och norrut till Brasilien och Peru.^[1] Labbarnas taxonomi är under diskussion och uppdelningen i arter är komplicerad, förmodligen på grund av att hybridisering är vanligt förekommande. Tidigare har därför vissa auktoriteter behandlat både chilelabb, antarktislabb (S. antarcticus) och sydpolslabb tillsammans som underarter till storlabb (S. skua), men numera anses de dock utgöra skilda arter. Underarten lonnbergi har å andra sidan föreslagits utgöra en egen art.^[6]

Släktestillhöriget

Traditionellt placerades de på södra halvklotet förekommande labbarna samt storlabb i släktet Catharacta, och vissa gör det fortfarande.^[1] DNA-studier^[7] visar dock att bredstjärtad labb (Stercorarius pomarinus) och storlabb dock kan vara systerarter, vilket gör att de flesta taxonomiska auktoriteter idag placerar alla labbar i ett enda släkte, Stercorarius.

Levnadssätt

Arten kan uppträda i stora födosökande flockar och utanför häckningstid lever den till stor del av kleptoparasitism vilket innebär att den jagar andra havsfåglar och tvingar dem att släppa, eller spy upp sitt byte. Chilelabb lever av fisk, as, fiskrens, ägg och gnagare.

Status och hot

Chilelabben har en liten världspopulation uppskattad till högst 10.000 vuxna individer, men utbredningsområdet är stort och det finns inga tecken på vare sig några substantiella hot eller att populationen minskar.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

På svenska har fågeln även kallats chilensk labb.

Noter

^ [a b c d e] BirdLife International 2012 Stercorarius chilensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 27 februari 2016.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
^ Furness, R.W., Boesman, P. & Garcia, E.F.J. (2020). Chilean Skua (Catharacta chilensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53954 14 februari 2020).
^ del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Cohen, B.L., A.J. Baker, K. Blechschmidt, D.L. Dittmann, R.W. Furness, J.A. Gerwin, A.J. Helbig, J. De Korte, H.D. Marshall, R.L. Palma, H.-U. Peter, R. Ramli, I. Siebold, M.S. Willcox, R.H. Wilson, and R.M. Zink (1997), Enigmatic phylogeny of skuas (Aves: Stercorariidae), Proc. Royal Soc. B 264, 181-190.

Externa länkar

Wikispecies har information om chilelabb.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör chilelabb.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d e] BirdLife International 2012 Stercorarius chilensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 27 februari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

[PH-4] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1

[5] Furness, R.W., Boesman, P. & Garcia, E.F.J. (2020). Chilean Skua (Catharacta chilensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53954 14 februari 2020).

[hbw-6] Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[7] Cohen, B.L., A.J. Baker, K. Blechschmidt, D.L. Dittmann, R.W. Furness, J.A. Gerwin, A.J. Helbig, J. De Korte, H.D. Marshall, R.L. Palma, H.-U. Peter, R. Ramli, I. Siebold, M.S. Willcox, R.H. Wilson, and R.M. Zink (1997), Enigmatic phylogeny of skuas (Aves: Stercorariidae), Proc. Royal Soc. B 264, 181-190.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler