Cheyenne, Wyoming

Cheyenne
Arapaho: Hítesííno'óowú'
Cheyenne 2019.
Land	USA
Delstat	Wyoming
County	Laramie County
Koordinater	41°8′44″N 104°48′7″V / 41.14556°N 104.80194°V / 41.14556; -104.80194
Area	63,79 km²
- land	63,51 km²
- vatten	0,28 km²
Folkmängd	59 466 (2010)
- urban area	73 588
- metropolitan area	96 389
Befolkningstäthet	936 invånare/km²
Grundad	1867
Borgmästare	Richard Kaysen
Tidszon	MST (UTC-7)
- sommartid	MDT (UTC-6)
Riktnummer	(+1) 307
Geonames	5821086
Cheyennes läge i Laramie County och Wyoming.
Cheyennes läge i USA.
Webbplats: www.cheyennecity.org

Cheyenne (arapaho Hítesííno'óowú) är huvudstad i delstaten Wyoming, USA och huvudort i Laramie County i sydöstra delen av delstaten. Staden hade vid folkräkningen år 2010 59 466 invånare och är den största staden i Wyoming.

Staden ligger i den norra änden av det tätbefolkade Front Range-området öster om Klippiga bergen, vid vattendraget Crow Creek, en biflod till South Platte River. Staden ligger 1 848 meter över havet och har ett relativt torrt och blåsigt kontinentalt klimat.

Staden grundades 5 juli 1867, av general Grenville M. Dodge och en grupp lantmätare i vad som då var Dakotaterritoriet och senare blev Wyomingterritoriet. Platsen valdes som den punkt där Union Pacifics planerade transamerikanska järnväg korsade Crow Creek. Enligt Dodges memoarer ska platsen ha döpts av vänner till honom, efter Cheyennerna, en av de större stammarna av ursprungsamerikaner i regionen.

Den 13 november 1867 nådde Union Pacific staden, som snabbt växte. Staden kallades i samtida källor "Magic City of the Plains." Samma år grundades Fort D. A. Russell, 5 km väster om staden, på platsen för nuvarande Francis E. Warren-flygbasen. Stationen blev en av de viktigare bytesstationerna på den transkontinentala järnvägen, då järnvägen söderut mot Denver och vidare mot Kansas City samt diligenstrafik norrut anslöt här. Historiskt har järnvägsbolagen varit viktiga arbetsgivare i staden.

Wyoming State Capitol uppfördes mellan 1886 och 1890, och 1890 blev staden formellt delstatshuvudstad i den då nybildade delstaten Wyoming. Wyoming Stock Growers Association, som träffades på The Cheyenne Club, dominerade Wyomingterritoriets styrelse under åren före delstatens bildande och dikterade många av delstatens lagar vid bildandet. År 1900 hade staden 14 087 invånare.

Många Cheyennebor arbetar inom den offentliga sektorn, i delstatens administration eller för USA:s flygvapen och USA:s nationalgarde som har större anläggningar i staden. Järnvägsbolagen Union Pacific och BNSF är också traditionellt stora arbetsgivare. Under senare år har flera stora IT-företag som Green House Data och Microsoft flyttat serverhallar till Cheyenne, på grund av det för USA relativt svala sommarklimatet. Flygbolaget Great Lakes Airlines och restaurangkedjan Taco John's har sina högkvarter i Cheyenne.

Wyoming Tribune Eagle är stadens regionala dagstidning och är Wyomings näst största dagstidning. TV-stationen KGWN är också baserad i Cheyenne.

Cheyenne Regional Airport (IATA-kod: CYS) öppnade 1920, ursprungligen som mellanlandningsplats för flygpostlinjer. Flygplatsen blev snart en kombinerad civil och militär flygplats, och spelade en viktig roll för utrustning av bombflyg under andra världskriget. Idag används flygplatsen som en militär flygbas och civil testflygningsplats, samt för regional linjetrafik till Denver och Worland.

Sydväst om staden korsas motorvägarna Interstate 25 och Interstate 80. Här passerar även Interstate 180. Andra större nationella vägar är U.S. Route 30, Route 85 och Route 87.

I staden korsas järnvägarna Union Pacifics och BNSF:s linjer.

Staden Cheyenne har en poliskår med 105 poliser och 32 civilanställda (2008).^[1]

• Wikimedia Commons har media som rör Cheyenne, Wyoming.
  Bilder & media

Countyn och städer i Wyoming i USA Städer Casper · Cheyenne · Cody · Evanston · Gillette · Green River · Laramie · Riverton · Rock Springs · Sheridan Countyn Albany · Big Horn · Campbell · Carbon · Converse · Crook · Fremont · Goshen · Hot Springs · Johnson · Laramie · Lincoln · Natrona · Niobrara · Park · Platte · Sheridan · Sublette · Sweetwater · Teton · Uinta · Washakie · Weston