Charles de Rémusat
| Charles de Rémusat | |
 | |
| Född | 13 mars 1797[1][2] Paris |
|---|---|
| Död | 6 juni 1875[3][4][1] (78 år) Paris |
| Medborgarskap | Frankrike |
| Sysselsättning | Politiker, diktarjurist, filosof, författare[5], journalist, litteraturkritiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Frankrikes nationalförsamling Stol nummer 8 i Franska akademien (1846–1875)[6] | |
| Politiskt parti | |
| Parti de l'Ordre | |
| Barn | Paul de Rémusat (f. 1831) |
| Föräldrar | Auguste Laurent de Rémusat Claire Élisabeth de Vergennes |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Redigera Wikidata | |
Charles François Marie de Rémusat, född den 13 mars 1797, död den 6 juni 1875, var en fransk greve, statsman, filosof och skriftställare. Han var son till Auguste Laurent de Rémusat och Claire Élisabeth de Vergennes samt far till Paul de Rémusat.
Rémusat studerade klassisk litteratur, historia och juridik vid universitetet i Paris. Han började 1820 sin skriftställarverksamhet med ett arbete om juryn och var 1820–1830 medarbetare i Lycée français, Globe och Courrier français. Tillhörande det liberala partiet, valdes han 1830 av staden Toulouse till medlem av deputeradekammaren. Han utnämndes till inrikesminister den 1 mars 1840, men måste avgå, då kabinettet Thiers föll den 29 oktober samma år. Under julimonarkins återstående tid var Rémusat en av ledarna för oppositionen mot Guizot. Han invaldes 1846 i Franska akademien. Han var under den andra republiken medlem av nationalförsamlingen (1848–1851), men måste, som motståndare till Louis Napoléon, gå i landsflykt efter statskuppen den 2 december 1851. År 1859 fick han återvända till Paris, där han levde som privatman till kejsardömets fall. Av sin vän Thiers utnämndes Rémusat den 2 augusti 1871 till utrikesminister (efter Jules Favre). Efter att under de svåraste omständigheter ha med stor framgång lett Frankrikes utrikespolitik måste Rémusat avgå, då Thiers, i maj 1873, störtades. I oktober 1873 invald i nationalförsamlingen, slöt Rémusat sig till vänstra centern.
Rémusat var en utmärkt politisk talare och statsman och därjämte mycket verksam som författare på många olika områden. Som en frukt av sina juridiska studier vid universitetet i Paris utgav han De la procédure par jurés en matière criminelle (1820), men i övrigt ägnade han sig som skriftställare åt politiska och filosofiska ämnen i ovannämnda tidskrifter. Sina sociala och politiska åsikter utvecklade han i Du paupérisme et de la charité legale (1840), Passé et présent (2 delar, 1847 ff.) och Politique liberale (1860). Inom filosofin var han påverkad av Kant och Cousin och framställde sina åsikter till större delen i skrifter, ägnade åt delar av filosofins historia, eller i kritiker över samtida filosofiska teorier. Här kan endast nämnas: Essais de philosophie (1842), De la philosophie allemande (1845), Bacon, sa vie, son temps, sa philosophie (1858), Philosophie religieuse (1864) och Histoire de la philosophie en Angleterre depuis Bacon jusqu'à Locke (1875). Även litterära ämnen behandlade han, i Critiques littéraires (1856). Han översatte fem av Schillers dramer samt författade ett skådespel, Abélard (1877).
Källor
- Rémusat, 2. Charles François Marie de i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
Noter
- ^ [a b] GeneaStar, GeneaStar person-ID: deremusatc, omnämnd som: Charles De Rémusat.[källa från Wikidata]
- ^ Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 100387, omnämnd som: Charles de, Charles François Marie Remusat, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6qv3ng7, omnämnd som: Charles de Rémusat, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Académie française, omnämnd som: Charles de Rémusat, Franska akademiens medlems-ID: charles-de-remusat, läs online, läst: 7 juli 2020.[källa från Wikidata]
|